Sommartema: Tekniken - CIO Sweden:

Framtidens sköna flöden

Av

Bo Raattamaa ser en ljus framtid för RFID – även om alla inte är lika övertygade.
Bo Raattamaa ser en ljus framtid för RFID – även om alla inte är lika övertygade.
Nästa steg blir att skapa gemensamma processer, menar Tim Payne på Gartner.
Nästa steg blir att skapa gemensamma processer, menar Tim Payne på Gartner.
Supply Chain Management, SCM, är en av de hetaste trenderna 2008. Och det är inte konstigt. I dagens globaliserade ekonomi, där företagens försörjningskedjor blir allt mer komplexa, är det ingen slump att allt som rör effektivisering av logistiska flöden är skållhett. Och hetast av allt är multi­nationella företag som försöker optimera sina leveranskedjor globalt. Nokia, Apple, Procter & Gamble, IBM och Toyota är några globala företag som anses ha kommit långt med sina SCM-satsningar.
– Det gäller att knyta ihop hela kedjan mellan utkontrakterad tillverkning, eventuella partners, logistik, transporter och återförsäljare, konstaterar Tim Payne, som är SCM-analytiker på analysföretaget Gartner.

Mjukvarorna som används för att hålla ordning på det stora pusslet kallas kort och gott SCM-verktyg och marknaden för dessa ­vä­xer stadigt. I år omsätter enbart den svenska SCM-marknaden 85,4 miljoner Euro i program och licenser, enligt Gartner. Därtill kommer minst lika mycket i konsult­insatser. Fram till 2011 beräknas marknaden växa med ytterligare 6,3 procent.

Syftet med SCM-verktygen är att optimera logistikflödena, för att i förlängningen korta ledtider och kapa kostnader. Enligt Tim Payne ligger en stor framtida utmaning i att skapa gemensamma processer för alla parter som ingår i en värdekedja.
– Dessutom gäller det att kunna införliva och effektivi­sera förvärvade bolags värdekedjor, säger han.

Allt som allt handlar det om att kunna lagra, strukturera och inte minst analysera alla data som genereras i en kedja.
De företag som lyckas bäst med detta kommer att bli framtidens vinnare, enligt Gartner. Men det är en bra bit kvar till mål, anser Mats Abrahamsson, som är professor i logistik vid Linköpings Tekniska Högskola.
– Marknaden mognar, men det är långt kvar in­nan hela kedjor hos detaljistföretag, eller tillverkande företag, sitter ihop. Steg ett är att få ordning på sina interna leveranskedjeprocesser. Men många är inte ens där ännu, säger han.

Det är flera parallella trender som driver utvecklingen av SCM. Men ytterst är det en fråga om överlevnad. För att kunna konkurrera på dagens snabbrörliga marknad – med allt kortare produktlivscykler, stenhård prispress och nyckfulla kunder – gäller det att hänga med i svängarna. Det är viktigare än någonsin att maximera försäljningen och minimera svinnet – och att optimera relationen mellan tillverkning och försäljning. Ekvationen är rätt enkel: ju sämre marginaler ett företag har på sina produkter desto viktigare blir det att ha ett optimalt flöde i hela kedjan från underleverantör till försäljningskanal.
Inte minst gäller det att snabbt kunna svänga om och ändra kurs om en marknad skulle förändras.

I båda fallen kan ett SCM-system vara till god hjälp. Ett exempel som ofta nämns i sammanhanget är spanska modekedjan Inditex, som står bakom butikerna Zara och Massimo Dutti. Företagets flexibla SCM-system sägs ha en avgörande betydelse för dess förmåga att snabbt ta fram nya kollektioner. Ett annat exempel är mobiltelefonbranschen.
– Mobiltelefonbranschen ligger i täten. Marginalerna blir allt sämre i kombination med kortare livscykler, och stenhård konkurrens på marknaden. För att få bättre marginaler måste tillverkarna satsa stenhårt på SCM, konstaterar Per Staffansson som är seniorkonsult på Bearingpoint, ett konsultföretag inom just SCM.

  Tips till CIO
  Allt fler företag vill konkurrera med en effektiv leveranskedja. En CIOs roll blir att skapa nya processer och att förbättra processerna i kedjan.
  Se till att ledningen tänker i processer, inte ur ett funktions- eller företagsavdelningsperspektiv.
  Se noga över vilken arkitektur och teknik som ska användas för att enkelt kunna koppla ihop kedjan. SOA – tjänstebaserad arkitektur – kan vara en av lösningarna.
Logistik förändras löpande. Därför måste dina
IT-stöd kunna förändras.
  Dela upp projektet så de blir hanterbara. Börja med den egna verksamheten. Gör sedan stegvisa satsningar hos underleverantörer eller kunder allt eftersom man skaffar sig kompetens.
  Lita inte på att dina SCM-leverantörer gör allt jobb. Du måste se till att din verksamhet avsätter mycket tid och resurser.
   
Det faktum att allt fler företag väljer att förlägga delar av sin verksamhet i lågkostnadsländer spär, enligt honom, på behovet av SCM-lösnin­gar ytterligare. Målet med ett sådant tilltag är naturligtvis att pressa priserna. Men i värsta fall kan det få motsatt effekt. Skenande transportkostnader, ökade kostnader för att hålla varor i lager och långa ledtider är den uppenbara risken för den som har dålig koll på sina flöden.
Även här kan ett SCM-system hjälpa till, exempelvis med att effektivisera lagerhållningen och samordna transporter.
– Inte minst med tanke på miljödebatten är det en god idé, säger Per Staffansson.

Bland de riktigt stora ­företagen är SCM ingen nyhet. Anders Sundberg, som är försäljningschef på SCM-­företaget Roce Partners, säger att de största tillverkande företagen i Sverige redan nu har SCM-stratgier och -system på plats, eller är på väg att införa det. Han nämner Volvo, Ikea och Ericsson som exempel. Det som däremot är en nyhet är att trenden har börjat sprida sig till företag i mellansegmentet. Och det är en stor skillnad jämfört med hur det har sett ut tidigare.
– Nästa våg företag som satsar finns under topp hundra. Många som står inför framtida satsningar har hittills använt Excel för att hålla reda på sina flöden, säger Anders Sundberg.

Mats Abrahamsson på Linköpings Universitet medger att SCM-marknaden har stark medvind, men ger ändå uttryck för en viss skepsis. Han ser tydliga problem som hämmar utvecklingen. Och de har inte med tekniken att göra, utan med organisation och arbetssätt.
– Supply Chain är ingalunda bara en IT-lösning. Det handlar snarare om ett arbetssätt och det krävs ofta stora organisatoriska förändringar för att det ska ge bra resultat i slutändan, säger han


En viktig nöt att knäcka är hur man ska förändra företagslednin­gars sätt att tänka. Ett dilemma, enligt Mats Abrahamsson, är att många företagsledare inte tänker på sin verksamhet i termer av flöden och processer. Många lever kvar i ett traditionellt funktionsorienterat synsätt med fokus på separata avdelningar och enheter.

– Men utgår ledningen från ett sådant tankesättet havererar Supply Chain-strategin, säger Mats Abrahamsson.
Han håller med om att stora globala företag som jobbar med konkurrensutsatta konsumentprodukter i många fall har kommit långt med sina SCM-satsningar. Men allt är inte svart eller vitt. Det finns också mindre företag som går i bräschen, och globala företag som släpar efter.
– Till exempel Sonyericsson som har satsat mycket på SCM de senaste åren. De har nått väldigt bra resultat, men har fortfarande långt kvar innan de når Nokias nivåer, säger han.
Varför lyckas några, och andra inte?
– I över tio år har konkurrenter försökt kopiera Dells affärsmodell, och i 20 år Ikeas, men in­gen har lyckats. Det är inte IT-system som bidrar till en lyckad eller misslyckad satsning utan det är helhetstänket i hela försörjningskedjan. Därför är det så viktigt att företagsledningen har en helikoptersyn när man står inför en SCM-investering, säger han.

Om vi trots allt vänder blicken mot tekniken kan vi konstatera att SCM-leverantörerna möter trenden genom att rusta sig till tänderna. Som så ofta finns det tre typspelare som slåss om kundernas gunst; affärssystemsleverantörerna, nischföretagen och IT-konsulterna. Och bland dessa pågår ungefär samma konsolideringstrend som vi känner igen från andra områden, som CRM och Business Intelligence.

De stora affärssystemleverantörerna erbjuder i allt högre grad typisk ”SCM-funktionalitet” som tilläggsmoduler i sina system. Och så breddar de sina SCM-portföljer genom att förvärva nischspelarna. Oracle har exempelvis slukat Retek och SAP förvärvade nyligen Triversity. Även ­Microsoft har gett sig in i branschen genom förvärvet av affärssystemsföretaget Dynamics som erbjuder SCM-lösningar.

Nischföretagen satsar å sin sida på att erbjuda branschspecifika SCM-lösningar som är tänkta att införlivas i kundernas befintliga affärssystem. Exempel är Syncron, Pipechain, Primelog och Zementer.

Därtill finns en växande skara IT-konsulter med fokus på SCM, bland andra nämnda Bearingpoint och Roce Partners.
Per Yhde, som även han är seniorkonsult på Bearingpoint, ­pekar på en trend där verktygen och strategierna för affärsanalys, eller Busi­ness Intelligence, och SCM glider ihop. Och han menar att BI-företagen kommer att bli nästa spelare som ger sig in på SCM-marknaden. Genom att koppla ihop SCM med Business Intelligence-­funktionalitet kommer företagen att kunna optimera sina ­varuflöden ännu bättre – och på allvar väga in parametrar som försäljning, säsongsvariation, tillgänglig kapacitet i fabrik och logistik.

– Allt fler företag lägger sina produktions- och inköpsfunktioner i lågkostnadsländer. Så snart försvinner den konkurrensfördelen då alla gör samma sak. För att kunna fortsätta priskonkurrera och effektivisera varuflöden blir BI-lösningar en central komponent i SCM, säger han och slår fast att företagen går från ett operativt arbetssätt, där planeringen av varu­flöden sker utifrån enskilda individers kunskap, till ett mer taktiskt arbetssätt. Och då kommer BI-lösningarna att få en viktig roll.

För att kunna sy ihop en hel försörjningskedja mellan olika företag med olika IT-stöd – från diverse underleverantörer och partners ända ut till slutkunden – krävs dock att den underliggande arkitekturen klarar av det. Enligt Mathias Hellichius, även han konsult på Bearingpoint, är en så kallad tjänstebaserad arkitektur, SOA (Service Oriented Architecture) en förutsättning för att det ska fungera. Och han har gott hopp för framtiden.
– I takt med att kunskapen om SOA ökar blir det enklare att sy ihop en försörjningskedja, konstaterar han.

När det gäller nya tekniker för Supply Chain har RFID (Radio Frequency Identification), identifikationstekniken som kan tänkas ersätta streckkoder på förpackningar, varit på tapeten ett tag. RFID använder så kallade RFID-etiketter, små datachips – eller taggar – som via radiovågor kan sända information som är lagrad på chipset. Information om varje tagg som finns på en produkt, lagras även i en databas.
RFID används inom en rad områden. Men när det gäller Supply Chain handlar det om effektivisera kedjan, hela vägen från tillverkningsfasen till butikshyllan, genom att göra produkterna spårbara i alla led. Vissa transportföretag drar nytta av RFID-lösningar som i realtid kan meddela om godset skakas om, eller får fel temperatur.


Och om en livsmedelskedja har överskott av varor i en butik ska man med hjälp av RFID kunna omdirigera varuflödet till en annan butik, samtidigt som leveransen pågår.

Amerikanska detaljhandelsjätten Wal-Mart och tyska livsmedelsjätten Metro nämns ofta som dominerande företag när det gäller att driva på användningen av RFID i logistikkedjor.

I flera år har Wal-Mart testat RFID i mindre skala, och nu införs tekniken successivt i nästan hela flödet. Målet är att alla 4000 butiker i USA ska kunna använda tekniken. Idag finns den på plats i 1000 butiker.


Enligt rfidnews.se ska RFID hjälpa Wal-Mart att öka sin försäljning med 287 miljoner dollar årligen. Detta genom att komma tillrätta med en mindre del av sina lagerproblem.
Idag uppskattas två procent av all förlorad försäljning hos Wal-Mart bero på att varorna är slut i hyllan, medan hela 41 procent skulle bero på lagerproblem. Om man lyckas minska den siffran med bara tio procent skulle det ge den uppskattade intäkten på 287 miljoner.

Wal-Mart räknar med att RFID kommer att få en större inverkan på företaget än vad streckkoden hade när den kom på sjuttiotalet. Ungefär 600 av Wal-Marts största leverantörer har nu på egen bekostnad installerat RFID och samtidigt fått förbättringar i sin egen ­lagerhantering.

Men här i sverige verkar RFID-hajpen ha kommit av sig. De flesta som jobbar med Supply Chain har en avvaktande inställning till tekniken. Niklas Hild, vd på RFID Constructors, som utvecklar RFID-lösningar, menar att många leverantörer väntar på att deras stora uppdragsgivare först ska ta initiativet. Men det tycker han är helt fel.

– Det är inte huvudföretag som Volvo, ICA eller Ikea som i första hand har nytta att övergå till RFID. Istället är det deras leverantörer. Men satsar de inte är risken stor att de inte blir kvar som leverantörer. Ju tidigare man börjar desto större försprång får man gentemot sina konkurrenter, konstaterar han.

Han nämner företaget Plastal, en leverantör som specialtillverkar plastkomponenter till fordonsindustrin, som exempel.
– För tio år sedan fick Plastal en order från Volvo på 1000 stötfångare som skulle levereras inom två månader. För fem år sedan var det 500 stötfångare på tio dagar. Nu får de en unik order vart 18:e sekund. Och den ena stötfångaren är olika den andra. Tack vare RFID i sin leveranskedja klarar de av att möta Volvos krav, berättar Niklas Hild.

Stena Line, Maersk och DHL är ytterligare exempel på företag som kommit långt med RFID i Sverige. Och inom både läkemedels- och försvarsindustrierna är myc­ket på gång, i och med att de har krav på exakthet i sina försörjningskedjor. Därtill är många företag inne i pilotfaser. Allt enligt Bo Raattamaa som är vd för GS1 Sweden (tidigare EAN Sverige), vilket är den svenska delen i en global paraplyorganisation som arbetar med att ta fram standarder för märkning av varu- och informationsflöden.

För att få ut största möjliga värde av RFID bör tekniken förstås kunna användas av alla aktörer i en försörjningskedja. Och för att det ska bli möjligt krävs det en enhetlig standard som saknats under många år. Det hindret är dock i princip löst menar Bo Raattamaa.

EPC global kallas den branschöverskridande standardiseringsorganisationen för RFID. EPC innehåller i sin tur en uppsjö standarder, allt från sändningsfrekvenser till vilka protokoll som ska användas när information skickas till affärssystem.
– Vi vill inte upprepa mobilbranschens misstag, nämligen att europeiska mobiltelefonanvändare inte kunde ringa med sina telefoner i USA på grund av olika standarder. Inom RFID har vi nu utvecklat en gemensam global infrastrukturstandard, säger Bo Raattamaaa.

Men även om RFID inom Supply Chain-segmentet börjar ta fart sticker Bo Raattamaa inte under stol med att det lär dröja ytterligare några år till ett rejält genombrott.
– Om jag ska se något positivt i att konjunkturen klingar av så är det att då får företag tid att kunna projektera nya effektiva lösningar för sina kedjor. Inom tre –fyra år tror jag att RFID inom Supply Chain börjar slå igenom på bred front, säger han.
Men det finns även andra bromsklossar som hämmar utvecklingen. Ett problem som än så länge förblir olöst är frågan om hur man ska hantera de stora informationsmängder som landar i IT-systemen.

– Poängen med RFID är att varje enskild produkt i en försörjningskedja blir unik. På detaljnivå ges information om varje enskild produkt. Det resulterar i enorma datamängder. Det handlar både om att kunna lagra och kunna dra nytta av all den informationen, säger Bo Raattamaa.
Kan du ge exempel på det sistnämnda?
– När man ska återkalla och spåra produkter. Genom att gå igenom data kan man se var problemen började och göra enklare segmenterin­gar. Istället för att återkalla 5000 nytillverkade bilar för att åtgärda ett fel kanske det räcker att återkalla 50 bilar, säger Bo Raattamaa.

Mats Abrahamsson på Linköpings Universitet är dock fortsatt skeptisk. Han håller inte alls med om att RFID inom Supply Chain står inför ett genombrott. Han ser snarare en tillbakagång.
– Även om priserna på RFID-produkter sjunker är det svårt att finna en lönsam användning för RFID inom Supply Chain. Det är heller inte smärtfritt att implementera RFID i övriga IT-system, säger han.
Men har inte streckkoder spelat ut sin roll?
– Nej. Streckkoderna är en etablerad standard som det finns stöd för i praktiskt taget alla IT-system. Den är dessutom billig och enkel att producera lokalt hos användarna, alternativt i samband med produktion – till skillnad mot RFID som kräver investeringar hos många användare.

Framtiden lär utvisa vem som har rätt. Men en sak är säker – den som har bäst koll på sina flöden har en enorm konkurrensfördel.

Av Johan Cooke


Gratis nyhetsbrev -- Nyheter från CIO Sweden i din e-post varje vecka

Whitepaper: En kund - ett budskap - många kanaler


Vi håller just nu på att uppgradera våra kommentarsystem. Mer info om hur du kommenterar och kommer åt dina gamla kommentarer hittar du på vår FAQ: idg.se/faq

Artikelkommentatorerna ansvarar själva för sina inlägg.

OBS! Läs dessa regler som gäller vid postning av inlägg.

Regler för inlägg i artikelforumet

Kommentatorn ansvarar själv för sina inlägg. Inlägg som innehåller diskriminerande uttalanden, personliga påhopp eller språk som kan uppfattas som stötande, kommer att tas bort av tjänstgörande redaktör. Även datorkrigsinlägg och inlägg som är utanför ämnet, kan tas bort.

IDG förbehåller sig dessutom rätten att i varje enskilt fall bedöma huruvida ett inlägg ska tas bort, även om det inte faller under någon av reglerna ovan.

Upprepat postande av olämpliga inlägg kan medföra avstängning från artikelforumen.

Frågor? Mejla till redaktören, carl.grape@idg.se.

Läs mer om vår policy i diskussionsforum

Senaste nytt


Fler nyheter från CIO Sweden

- CIO Sweden:

Grönt it-center får EU-certifiering


- CIO Sweden:

Varannan anställd lämnar ut lösenord

Varannan anställd lämnar ut lösenord


- CIO Sweden:

Ny EU-kommission fokuserar på det digitala området


- CIO Sweden:

Här är CIO:ernas 12 bästa molntips

Här är CIO:ernas 12 bästa molntips


- CIO Sweden:

3 tips för bättre tidsplanering

3 tips för bättre tidsplanering


- CIO Sweden:

CMO:n missnöjd med it-miljön

Marknadschefer ofta kritiska till it-miljön


- CIO Sweden:

Så upphandlar du säkerhetsövervakning


- CIO Sweden:

15 appar för affärsresenärer


- CIO Sweden:

Jay Ferro, CIO, American Cancer Society.

CIO:er går samman i kampen mot cancer


- CIO Sweden:

Pär Eriksson, "Årets ledarutvecklare" 2013, författare till boken "Tio tankar om ledarskap"

"En bra chef är en chef som är äkta"


- CIO Sweden:

Robotar kan användas i kampen mot Ebola


- CIO Sweden:

Hon lär dig leda som Google


- CIO Sweden:

4 svarar: Hur värderar du data?

4 svarar: Hur värderar du data?


- CIO Sweden:

Digitala satsningar är viktigast i utbildningssektorn

Digitala satsningar är viktigast i utbildningssektorn


- CIO Sweden:

Ann-Marie Ovin

CIO utan traditionell it-bakgrund


- CIO Sweden:

”När förväntningar
föder frustration”


- CIO Sweden:

It-medarbetare kan ersättas av teknik

It-medarbetare kan ersättas av teknik


- CIO Sweden:

It-juristen om komplexa SLA-modeller: "Småputtande gör ingen glad"

It-juristen om komplexa SLA-modeller: "Småputtande gör ingen glad"


- CIO Sweden:

Pär Eriksson

10 tankar för ett bättre ledarskap


- CIO Sweden:

Investeringar i affärsprojekt går om traditionell it

Poddradio

Karriärpodden

Nästa event

CIO Awards 10 år

Nytt nummer ute nu

CIO Sweden 6/2014

Arena för IT

Månadens CIO

- CIO Sweden:

Ann-Marie Ovin

CIO utan traditionell it-bakgrund

Annons: Partnerkrönikor


”Hur 1+1 blir 3”

CIO Lägesrapport

Bio med CIO

Krönikor

- CIO Sweden:

Forskning vs. praktik


- CIO Sweden:

Tar robotarna våra jobb?


- CIO Sweden:

KTH & CIO Sweden presenterar 2014-års EA Symposium

CIO-bloggat

Mest läst just nu


CIO överallt

CIO Sweden på:           

Artikelarkivet

CIO överallt


Håll koll med våra nyhetsbrev – CIO-brevet, Ledarskap & Styrning och SOA/EA. Anmäl dig här!

Köp CIO Sweden som PDF i IDG Shop.

Följ oss på:           





Aktuella event

Rekryterar just nu

CS Kalender

Event för it-proffs -
anmäl ditt event här
Har du synpunkter på sajten? Kontakta sajtansvarig Alexandra Heymowska.

Kontakta CIO Sweden
  Adress: Karlbergsvägen 77, 106 78 Stockholm.
Telefon: 08-453 60 00 [Karta
  Om cookies, personuppgifter & copyright

Copyright © 1996-2012 International Data Group