Grattis – du har fått en ny arbetsuppgift! Det som kallas CSR, Corporate Social Responsibility, det vill säga de sociala ansvarsfrågorna, kommer – vare sig du vill eller inte – till stor del att hamna på ditt CIO-bord. Om det inte hänt än det troligen bara en tidsfråga. 

En som vet vad det innebär är Pia Hofstedt. För sju månader sedan började hon som CIO på hotellkedjan Scandic. Redan från början stod det klart att en viktig del av jobbet bestod i att identifi­era vilken roll IT kunde spela för att nå företagets miljömål. Det är i och för sig inget hon är ensam om på Scandic. Enligt Pia Hofstedt har företaget jobbat med miljö- och hållbarhetsfrågor – eller sustainable business – så länge att det ”sitter i väggarna”. Men IT spelar en allt viktigare roll i sammanhanget. 

– Egentligen är min roll i det här likadan som för alla andra på företaget. Det ska finnas ett miljötänk i allt vi gör. Sen blir det extra tydligt för mig då det finns så många områden där IT kan bidra till bättre hållbarhet, säger hon. 

Den uttalade miljöprofilen är en nyhet i Pia Hofstedts arbetsbeskrivning som CIO. Och i ett blogginlägg på Dataföreningens webbsida den 8 april konstaterar hon att de flesta IT-chefer nog lär svara ett stressat men ärligt nej på frågan om de arbetar med ”grön IT”. Samtidigt menar hon att svaret säkert skulle se annorlunda ut om man frågade samma IT-chefer om de arbetar med effektiv användning av hårdvara och med att spara energi. 

”Jag har aldrig själv sett mig som en person som arbetar strategiskt med miljöfrågor. Ändå var jag i mitt tidigare jobb med och implementerade strategin att använda virtuella servrar. Förutom att bli mer flexibla i vår tjänsteleverans var målet en effektiv användning av hårdvara och att spara energi”, skriver hon. 

Så hur hänger nu allt ihop, med CSR, miljö, hållbarhet och IT? Ja, helt klart är att det som kan sammanfattas som ”ansvarsfrågorna” har fått ett märkbart uppsving på senare år. Från att tidigare ha fört en relativt undanskymd tillvaro ligger de nu högt på ledningens dagordning. Och märk väl, CSR är inget dagens före­tag sysslar med för att verka bussiga. Det är ett krav som till viss grad måste upp­fyllas för att tillfredställa kunder, ägare och myndigheter. Det handlar om varumärke, finanser och ett sunt risktänkande. Och som grädde på moset har god CSR i många fall visat sig leda till effektiviseringar och besparingar. 

IT kommer i vanlig ordning in i bilden som möjliggörare. Det kan i viss mån tyckas paradoxalt – IT är ju i stor utsträckning en miljöbov – och visst kan IT-leverantörernas ivriga ansträngnin­gar att marknadsföra sina lösnin­gar med ”gröna” förtecken kännas som simpelt säljsnack. Men samtidigt har IT faktiskt myc­ket att bidra med när det gäller att skapa hållbara verksamheter. Och det är också därför CIO kan få en nyckelroll i CSR-arbetet. 

– Vi på IT-sidan kan vara med och tänka kreativt om hur man kan använda teknik för att skapa hållbara arbetsmetoder. Bara fantasin sätter gränserna, säger Pia Hofstedt. 

IT halkar ofta ner till miljöfrågor
IT:s roll i ansvarsdebatten har länge varit begränsad till ”grön IT” och att spara el i datacenter och på PC-burkar. Men nu märks ett ökande intresse för vad IT kan göra på en mer övergripande nivå för att skapa effektivare, och därmed miljömässigt hållbara, arbetsmetoder. 

– Det finns jättemycket man kan göra. Inom det som traditionellt kallas ”grön IT” har många företag redan idag nått positiva effekter. Nästa steg är att använda IT för att påverka företagets arbetsprocesser, bekräftar Mat­tias Forsberg som arbetar på Accenture med en rapport om hur IT bör användas för att driva uthålliga satsningar, ”IT-driven sustainability”. 

– Det handlar om saker som virtualisering, minskat resande och smartare logistikflöden, men också om att skapa nya intäkter samtidigt som man förbättrar omvärlden, säger han.
 
Att det är just miljöfrågorna som har fått mest fokus när det gäller IT är egentligen inte konstigt. De miljöförbättringar som IT kan bidra till är i vissa fall enorma. Här finns det också en rad svenska företag som jobbar aktivt. 

Ett av paradexemplen i Accentures studie är LFV, tidigare Luftfartsverket, som ju bedriver en miljömässigt tveksam verksamhet i sig, men där miljövinsterna som IT, i form av det nya systemet för flygledning, skapar är slående.
– Vi sparar inte mindre än 150 kilo ­flygbränsle på varje landning, säger Mats ­Lindholm som leder projektet ”Grön flygning” på LFV. 

– Det blir ungefär 150 kilo mindre kol­dioxid­utsläpp per landning, eller 60 000 till 70 000 ton årligen, fortsätter han. 

Sparar 40 miljoner kronor årligen
”Grön flygning” är naturligtvis även ett utmärkt exempel på hur ekonomi och ekologi, kostnadsbesparingar och miljövinster, går hand i hand. I Accentures studie kan vi läsa att de möjliga besparingarna ligger på över 40 miljoner kronor årligen i flygbränsle – bara för SAS. 

– För oss handlar det främst om ekologi och ökad komfort för resenärerna. Men flygbolagens drivkrafter är nog först och främst rent ekonomiska, säger Mats Lindholm. 

Själv har han arbetat som operativ flygledare i många år och han konstaterar att en optimerad inflygning handlar om att få rätt information vid rätt tid. Kort och gott om IT-stöd. De nya ”gröna inflygningarna” är i alla avseenden ett resultat av förbättrat IT-stöd. Närmare bestämt en rad egenutvecklade system för informationsdelning och beslutssamarbete där det viktigaste är CIES, eller Collaborative Info Exchange Server. 

Det gör att LFV numera kan dela information med flygbolagen – i det här fallet SAS då CIES är utvecklat för att kommunicera på SAS interna kanal ”Hermes” – på ett betydligt mer effektivt sätt än tidigare. 

– Problemet har tidigare varit att informationen varit inlåst i våra system. Det har inte funnits någon fungerande integrering, säger han. 

För piloten å sin sida innebär den nya lösningen att han eller hon kan få veta exakt vilken väg planet ska ta 10 till 20 minuter före nedstigning. Informationen läggs in i planets flygdator som gör sina beräkningar, varpå piloten kan skicka tillbaka information om exakt landningstid till flygledningen, som i sin tur vidarebefordrar informationen till flygplatsen. 

– Piloten får en optimal sjunkprofil. Mo­torerna går på tomgång och glidflyger ner mot flygplatsen. Det sparar bränsle och minskar bullret, säger Mats Lindholm. 

Systemet gör också att flygplatserna slipper ha överkapacitet med folk och fordon på plats. Vet man exakt när planen landar går det att effektivisera processerna i många avseenden. 

Minskade resor ökar effektiviteten
Ett annat företag som har lyckats använda IT för att driva CSR- och hållbarhetsarbetet är ­Teliasonera. Enligt Accentures kommande rapport har Teliasonera Sverige lyckats minska sina koldioxidutsläpp med 70 procent, från 120 000 ton till 30 000 ton, mellan 2001 och 2007. Det främsta skälet även här är ett ökat användande av IT. Närmare bestämt av videokonferenser och telefonmöten istället för resande, vilket naturligtivs ligger nära till hands för Teliasonera som ju är leverantör av dessa tjänster. 

– Det är resultatet av en systematisk ­strategi där vi helt enkelt har fått våra medarbetare att använda våra egna produkter, säger Dag ­Lundén som är miljöchef på Teliasonera Broad­band Products & Production. 

Redan 2001 fastställdes en intern mötes­policy som gör gällande att alla som kallar till ett möte måste fråga sig om det går att mötas virtuellt istället för fysiskt.
– Bara att få folk att ställa sig den frågan halverade Teliasoneras resande. Ni kan själva förstå vad det får för effekter på miljön och inte minst på vår ekonomi, säger Dag Lundén som vill betona att tele- och videokonferenser inte bara är bra för miljön. 

– Det handlar om pengar och effektivitet också. Vi har vare sig tid eller råd att ha kollegorna sittandes ute på Arlanda, säger han och avslöjar att man tidigare skämtade om att det säkraste stället att träffa en Teliakollega var på just Arlanda. Så är det inte längre. 

Han anser att virtuella möten på många sätt innebär ett lyft för effektiviteten.
– Att arrangera ett fysiskt möte kan ta flera dagar. Ett telefonmöte fixar man på några minuter. Det är lättare än man tror att hamna i ett slentrianresande – där finns det mycket att hämta för många företag. Jag lovar, säger han. 

Koldioxidbantar på flera sätt
Det kan låta enkelt så här i efterhand. Men medarbetarnas inställning till möten förändrades naturligtvis inte över en natt. Från början höjdes en del ilskna röster mot den nya policyn. Många menade att resandet var nödvändigt för att hålla kontakten med kunderna.
– Men när vi tittade på hur det såg ut så visade det sig att 70 procent av våra resor var till interna möten, berättar Dag Lundén. 

Han påpekar att det totala företagsresandet i Sverige märkligt nog ökar varje år. Helt obegripligt – tycker han. Särskilt som det egentligen inte behövs någon särskilt avancerad teknik för att mötas virtuellt. På Teliasonera klarar man sig långt med Microsofts Netmeeting.
– Sedan finns det förstås bättre lösningar. Ciscos Telepresence är en lösning som verkligen är fantastisk. Närmare ett fysiskt möte än så är det svårt att komma, säger han. 

Men det är nu inte bara minskat resande som hjälper Teliasonera att minska sina kol­dioxidutsläpp. På en rad områden har man en aktiv miljöstrategi och i samtliga fall är det IT som bidrar med lösningen. Ett exempel är att man har satsat på ett ökat användande av IT-lösningar för fjärrhantering. Idag kan Telia­soneras tekniker sköta 70 procent av arbetet på distans. Dessutom har man satsat på virtuella arbetsplatser för medarbetarna.
Genom att man har gett dem fjärrtillgång till företagets system kan de arbeta i stort sett var som helst ifrån.
– Vi är en global organisation. Vi måste ar­beta så här, säger Dag Lundén. 

Slutligen valde man förra året att i Sverige helt gå över till grön el. Detta val är till skillnad från de flesta andra satsningar endast taget med hänsyn till miljön – då grön el i dagsläget faktiskt är en merkostnad för företaget.
– Visst, det är en merkostnad för oss. Men samtidigt har vi idag en miljövänlig tjänst som vi säljer. Då kan vi inte bygga vår miljövänliga tjänst med ”ful-el”. 

På Scandic Hotels använder också Pia Hofstedt IT till en rad miljöförbättrande åtgärder. Genom strategin ”spara och byt” har företaget minskat koldioxidutsläppen med 30 procent sedan 1996. Och mer ska det bli. 

– År 2025 ska utsläppen vara nere på noll, säger Pia Hofstedt som konstaterar att hennes uppdrag inte slutar på IT-avdelningen, hon måste även vara uppmärksam på hur andra delar av företaget använder teknik samt identifiera områden där teknik kan användas för att undvika onödig miljöbelastning. 

Ska spara in 18 miljoner papper
Ett exempel är satsningen på elektronisk fakturering som nyligen initierats som projekt. Scandic Hotels huserar varje år cirka åtta miljoner gäster som i dagsläget allihop signerar ett kvitto i A4-format. Dessutom får varje gäst ytterligare ett kvitto som eget underlag vid utcheckningen. Totalt hanterar denna process alltså runt 18 miljoner papper årligen. 

– Även om alla papper sedan fem år är Svanen-märkta är det onödigt miljöbelastande. Nu inför vi i ett första steg elektronisk fakturering för företag och myndigheter, och i nästa steg tar vi ett större grepp på hela gästprocessen för att försöka, så långt det går, att ersätta allt papper med elektroniska verifikat, säger hon. 

Bland mer klassiska åtgärder på IT-sidan arbetar man för att sänka energiförbrukningen på serversidan, bland annat med virtualisering.
– Sedan ser vi också på tunna klienter för framtiden. Det tror jag mycket på, säger Pia. 

Pia Hofstedt rapporterar till finansavdelningen och sitter inte i ledningsgruppen. Det gör däremot Jan Peter Bergkvist som är Scandic Hotels sustainability-chef. Man skulle kunna tro att de flesta hållbarhetsinitiativ kommer direkt från honom, men enligt Pia Hofstedt kommer de från båda hållen. 

– Nu senast när vi satsade på energisnåla servrar på hotellen kom initiativet direkt från oss på IT-sidan. Och även den elektroniska faktureringen är ett förslag från oss. 

Ständig dialog
Pia Hofstedt och Jan Peter Bergkvist pratar inte dagligen, men allt som oftast.
– Vi har en dialog när vi behöver det. Jan Peter jobbar otroligt brett, både med själva hotellen och med Scandic Hotels roll i samhället, och han är en stor inspirationskälla för hela
företaget, säger hon. 

”Scandic i samhället” är ett initiativ där hotellen engagerar sig i samhällsfrågor i vidare bemärkelse. Det kan vara fadderverksamhet, drogbekämpning, blodgivning, ställningstagande mot mobbning etcetera. 

Även här finns ett IT-stöd på plats, då alla hotell rapporterar in sina lokala initiativ för att inspirera och tipsa varandra. Redan de första månaderna i år har runt 100 aktiviteter från 34 hotell rapporterats, och sedan starten för två år sedan är det nära 700, från samtliga hotell. 

– I en vidare mening betyder vårt sätt att tänka längre än till bara ekonomiska mått. Vi vill driva en verksamhet som alla drar nytta av – våra gäster, vi själva, miljön och samhället. 

Glappet mellan IT och miljö
På Scandic Hotels tycks alltså dialogen mellan CIO och CSR vara tillfredställande. Men så är inte alltid fallet. Ofta haltar den rejält. 

Tidningen Telekom Idag publicerade i mars 2008 en undersökning om samarbetet mellan IT- och miljöchefer. Och svaren vittnar om ett stort glapp. Bara på ett av tio företag hade IT- och miljöcheferna lagt fram gemensamma förslag till ledningsgruppen, och 33 procent svarade nej på frågan om de samarbetade. 

Lena Wennberg som är miljöstrateg på LFV håller med om att dialogen kunde vara bättre. Och hon erkänner att hon och Åke Halvdanson som är CIO aldrig har satt sig ner för att prata om miljöfrågor. Därmed inte sagt att hon inte förstår hur IT kan bidra till miljöarbetet. 

Och självklart pågår en rad miljöförbättrande åtgärder på IT-sidan. Bland annat arbetar man med att minska energiförbrukningen i datorhallarna. Målet är att minska elanvändningen med 30 procent till 2010 och kol­­­di­­oxidutsläppen med 50 procent på samma tid. 

– Ett annat initiativ, som kommer direkt från IT-sidan, är en kartläggning datortransporterna, som har visat sig stå för stora koldioxid­utsläpp, vilket vi ser över nu, säger hon. 

En som däremot inte känner igen sig i Telekom Idags studie är Camilla Backström, som är CR-chef på Teliasonera. Där förs en bra dialog mellan CR och IT, tycker hon. Och IT-sidan bidrar i hög grad till CR-arbetet, inte minst på miljösidan. 

– Vår IT-avdelning arbetar hårt med data- och serverkonsolidering, vi kyler datahallarna med uteluft, vi har förlängt livslängden på våra bärbara datorer från två till tre år och vi har av­tal om återvinning med våra leverantörer. Många datorer säljs till och med vidare, säger hon. 

Flera fokusområden inom CR
De flesta CSR-initiativ på Teliasonera kommer från verksamheten, och där är IT-sidan varken bättre eller sämre än någon annan avdelning, enligt Camilla Backström. Hon tycker själv att hon som CR-chef fyller en kanaliseringsfunktion.
– Vi kanaliserar helt enkelt vidare alla de idéer som kommer, säger hon. 

Ett annat ansvar hon gärna tar på sig är att stödja dialogen mellan IT- och miljöcheferna:
– En CIO har ofta ett annat fokus för sitt dagliga arbete. Därför kan en CR-chef eller en miljöchef fungera som en bra stödfunktion. 

Att Camilla Backström har titeln CR-chef är i sig en markering för hur Teliasonera ser på ansvarsfrågorna. Man har alltså valt att ute­sluta ”social” ur begreppet CSR för att skapa en bredare definition av åtagandet. 

Mer konkret innebär det att Teliasonera arbetar med ett antal så kallade ”fokusområden” inom ramen för CR. Ett exempel är framtagandet av en etisk uppförandekod för verksamheten i länder som Kazakstan, Uzbekistan och Azerbajdzjan. Ett annat är arbetet med att göra miljöfrågan till en affärsmöjlighet. Att ställa krav på företagets
leverantörer och arbetet med att skydda kunderna på internet, genom att erbjuda filter och tillhandahålla information om risker, ingår också som en del i CR. 

Genom att föra en bra dialog kan IT- och miljöfolk hjälpas åt med att hitta ytterligare fokusområden, och förbättra befintliga. – Sedan gäller det för våra CIO:er att omvandla varje fokusområde så att det fungerar i deras respektive verksamhet. 

Miljö är business
Liksom flera av dem vi har intervjuat har varit inne på konstaterar Camilla Backström att det ofta finns pengar att spara på CR, inte minst om man slår ihop IT och miljö.
– Eftersom nästan alla CIO:er har i sitt uppdrag att spara pengar är det förstås en extra morot att ta CR-frågorna på allvar, säger hon. 

Tiden då CR-arbete var någon slags välgörenhet som företag ägnade sig åt på sin höjd för att förbättra sitt anseende är sedan länge förbi. För Camilla Backström och Telia­sonera är CR hårda affärer, en förutsättning för företagets överlevnad. Kraven kommer från alla håll, och det är många aktörer inblandade.
– Vi för en ständig CR-dialog med dem vi kallar våra ”stakeholders”. 

Det kan vara socialt engagerade investerare som etiska fonder och liknande, analytiker som rankar hur etiska företag är, frivillgorganisationer som Amnesty, Världsnaturfonden och andra specialistorganisationer, och sist men inte minst de egna kunderna. Camilla Backström berättar också hur företag i Teliasoneras storlek ständigt rankas mot olika etiska index. Exempelvis Dow Jones Sustainability Index, FTSE4Good och Carbon Disclosure Project. 

Bredare än ”Grön IT”
CSR och CR är alltså på många sätt bredare fenomen än de ”grön IT”-frågor IT-sidan vanligtvis ställs inför. Detta vidare perspektiv har inte riktigt nått IT-sidan än. Att IT kan bidra till miljön och bättre hållbarhet är ganska självklart vid det här laget – men vad kan IT-bidra till mer i det större CSR-sammanhanget? Och vad är egentligen CSR utöver miljöarbete? 

Camilla Backström på Teliasonera beskriver flera satsningar som inte handlar om miljö.
– Vi är en internetleverantör, och därför är det till exempel naturligt för oss att förebygga missbruk av internet. Därmed inte sagt att vi är någon slags polis eller myndighet. Vi stödjer bland annat ett forskningsprojekt som studerar hur ”child abuse” på internet påverkar barn. Vi arbetar tillsammans med Friends mot mobbning på internet och med Childhood Foundation, ECPAT och polismyndigheter för att hindra spridningen av barnpornografi. 

Mattias Forsberg på Accenture håller med om att IT-sidans medverkan i CSR ofta handlar om miljöarbete. Varför vet han inte riktigt.
– Det är en intressant fråga. Vi har faktiskt inte hittat något riktigt bra exempel där svenska företag använder IT för att stödja de sociala delarna av CSR-arbetet, men de finns förstås. 

Han nämner däremot organisationer i Holland som använder internet för att ge fattiga mikrokrediter, projekt i Indien där företag ställer ut datorer i byar så att bönder kan sälja sina produkter direkt och på så sätt gå förbi grossisten och fattiga fiskare som med hjälp av IT kan hitta köpare utan mellanhänder. Men det är sällan kommersiella företag som driver på de här projekten. Idag är det först och främst miljöfrågorna som ligger överst på företagsledningarnas priolistor, men Mattias Forsberg är övertygad om att också de sociala frågorna kommer att få ett ökat utrymme. 

– Företag kommer att intressera sig mer för de sociala frågorna. I USA är det här redan stort, och det beror i första hand på att det där inte finns någon stor utbyggd offentlig välfärd. Men vi kommer att få se det i Sverige också, nu när det offentliga minskar. 

Varför är CSR så viktigt nu?
Mattias Forsberg konstaterar också att företagen inte längre kan gömma några smutsiga hemligheter för sina kunder och aktieägare. Han tar upp exemplet med Nike och den skandalfilm om barnarbete som florerade på Youtube. 

– Internetfenomen som Youtube skapar en sådan transparens att företagen måste ta sitt ansvar. De kan inte gömma sig, och ett företag som är långsiktigt måste ta hänsyn till hur det uppfattas av samhället. 

I rapporten ”IT-driven sustainability” försöker Accenture även förklara varför CSR plötsligt blivit så viktigt för företag. En förklaring ligger förstås i de uppmärksammade slutsatser om den globala uppvärmnin­gen som FN:s internationella klimatpanel gjorde förra året. 

Studier världen över visar dessutom att kundernas miljömedvetenhet har ökat kraftigt samtidigt som företagen fått ökad press från regeringar och fristående organisationer att minska sin miljöpåverkan. I samma takt som de här trenderna blir starkare konstaterar Accenture att världens företagsledare fått ett ökat intresse för företagens sociala ansvar. 

Visserligen finns det en pågående debatt om huruvida CSR är en bra väg att skapa en hållbar utveckling i världen, eller om man ska lämna dessa frågor till regeringar och lagstiftande myndigheter. Statistiskt har det till och med visat sig att skeptikerna kanske har rätt då de europeiska företag som engagerat sig i miljöarbete har gått runt 10 procent sämre än det europeiska genomsnittet, enligt indexen FTSE Europe och FTSE4Good Europe. 

– De här siffrorna får tas med en nypa salt. Det finns en rad företag som har visat värdeskapande hållbarhetsrelaterade initiativ. Teliasonera och LFV är ett par sådana exempel, säger Mattias Forsberg. 

Hajpen är här för att stanna
Som begrepp har CSR och sustainability seglat upp snabbt på himlen och genomslaget blir allt större. Tidningen Miljöaktuellt, som ges ut av IDG precis som CIO Sweden, drog 600 personer till sin ”Sustainability Day” på Folkets Hus den 23 maj, där temat för dagen var ”ROI – är ansvarstagande lönsamt?”. 

Kronprinsessan Victoria talade på evenemanget Grön Upphandling den 13 mars, förre statsministern Göran Persson talade om hur IT och hållbar utveckling på EDS Pole Position Day den 8 maj. 

För vissa kan det säkert kännas som att CSR och ”grön IT” har blivit ett monster – och frågan är självklart om CSR inte är en bubbla. Mattias Forsberg på Accenture tror inte att så är fallet. Han påpekar att också internet en gång i tiden ansågs vara överhajpat. 

– Men faktum är att internet idag är jätteviktigt för alla företag. Med största sannolikhet blir det likadant med CSR. Hajpen kommer att försvinna, men istället blir CSR bli en viktig del av alla företags vardag. 

Och du som CIO får en rad nya saker att ta ställning till.
Som Pia Hofstedt på Scandic Hotels. Hennes roll i sammanhanget är att se hur tekniken kan användas på bästa sätt för att företaget ska bli ekologiskt hållbart. Något hon tycker är en rolig och inspirerande del av arbetet. 

I sin blogg skriver hon att en positiv bieffekt är att IT-avdelningen kommer närmare de andra delarna av verksamheten, eftersom miljöansvaret inte är isolerat till en särskild avdelning utan utspritt. Dessutom märker hon tydligt av de positiva sidoeffekterna i form av besparin­gar och bättre relationer. Egentligen är det inget nytt, men det är ändå en spännande sida att vidareutveckla hos sig själv.