Målet för de flesta gröna initiativ inom företagsvärlden, inklusive grön IT, är att främja miljömässig hållbarhet. 1987 definierade Brundtlandkommissionen hållbarhet som en form av ekonomisk utveckling som ”uppfyller dagens behov utan att
inskränka framtida generationers möjlighet att uppfylla sina behov”. 

Hur angår detta CIO?
Först och främst. I globala uppvärmningstider är IT en stor energislukare. Enligt Gartner står datorernas effekt­förbruning för två procent av världens koldioxidutsläpp. Ungefär lika mycket som flyget. Och enligt Forrester står IT för kanske för tio procent av ett företags energiförbrukning och koldioxidutsläpp, men i vissa branscher kan det vara mer.
Så att IT och miljö är tätt sammanlänkade råder det alltså ingen tvekan om. Men IT är inte bara en miljö­bov. IT kan också förbättra processer och produkter. 

Hur kan IT-sidan bli grön?
Det finns flera saker en IT-avdelning kan göra utan att det behöver kosta så mycket. Börja med att påminna personalen om att stänga av datorerna innan de går för dagen – och föregå med gott exempel. Men det finns också många IT-investeringar som du troligen skulle göra ändå, som kan minska påverkan på miljön. Virtualisering, konsolidering, använda energisparlägen och köpa mer energieffektiv utrustning när det är dags att byta – det är bättre både för IT-driften och miljön. 

Hur kan IT göra företaget grönt?
På många sätt. IT kan bidra till att göra nästan alla delar av verksamheten mer miljömässig. Man kan minska pappersförbrukningen, satsa på videokonferenser eller använda IT för att spåra utsläpp. Det kan spara pengar och även ge intäkter. På Sun ger telependlingsprogrammet Openwork anställda tillgång till ett delat kontorsutrymme, hemmautrustning och bidrag till DSL-anslutning och el. Över 56 procent av Suns anställda är med i Openwork.
De senaste fem åren har man minskat kontorsytan med en sjättedel och sparat 60 miljoner dollar om året på utrymme och energi. Dow Chemical har ett process­automatiseringssystem som stänger ner en fabrik om den inte följer bestämmelserna om utsläpp i luft och vatten och ett övervakningssystem som mäter utsläpp till luft och vatten vid fabrikerna. Och ett rapporteringssystem som vidarebefordrar dessa data till myndigheter. IT-system kan också spara energi genom att styra uppvärmning och ventilation i fastigheter. Grundidén är att samla in data om hur fastigheten använder energi och sedan använda den för att hitta mönster som gör att du kan ändra användningen och minska driftskostnaderna. 

Hur kan man spara el?
Det finns två sätt för en IT-chef att bidra till att minska företagets energi­förbrukning. Ett: kör datacentret mer energieffektivt. Två: kör bordsdatorerna mer energieffektivt. 

Hur blir serverhallen snålare?
Ett energieffektivt datacenter är inte bara miljövänligare. Det är billigare också. Första steget är att lära känna datacentret i detalj. Börja med att göra en beräkning av livstidskostnaden – kostnaden för att bygga och äga ett datacenter parat med vanliga inköpen och underhåll. Håll koll på hur mycket el servrar och luftkonditionering drar. Annars har du inget att gå på. Vissa förbättringar behöver inte kosta mycket. Man kan till exempel flytta på hinder för luftcirkulationen – kabelknippen, rör och ventilationstrummor. Det finns verktyg för luftcirkulationsanalys från företag som IBM och HP. Med data i handen kanske du väljer att använda kylsystem som byggs in i racken, och bara kyler där det behövs, eller så flyttar du om servrarna. Och så är det maskinvaran. Om
du minskar antalet burkar genom virtualisering eller konsolidering behöver du mindre ström. Och om du slår av servrar som du inte använder kan du minska effektförbrukningen med mellan 10 och 30 procent. Nästa gång du köper nya servrar kan du satsa på energieffektiva modeller. 

Hur kan jag sänka elräkningen för arbetsplatserna?
Tunna klienter är miljövänligare och mer energisnåla än traditionella PC. Du kan också använda energisparfunktioner och styra när datorerna ska stängas av eller gå i vila. 

Hur återvinner jag IT-utrustning?
De flesta tillverkare har program där de tar tillbaka gammal utrustning och skrotar den. Du kan också anlita speciella företag som tar hand om den, men se till att de är kunniga i miljömässig skrotning. Börja nu så kan du bidra till att minska det elektroniska sopberget. Åtta miljoner ton av världens avfall år 2006 bestod av elektroniksopor, men de stora tillverkare som återvinner e-avfall (Dell, HP och IBM) fick bara in 160 000 ton – ungefär två procent. Bara en tredjedel av ­alla amerikanska företag har en policy för hantering av IT-avfall.
Enligt National Geographic hamnar mellan 50 och 80 procent av all återvunnen elektronik i u-länder, där den tas isär av arbetare utan lämplig utrustning. De utsätts för gifter som kvicksilver, kadmium och bly. Om utrustningen slutar som schaktmassa hamnar gifterna i grundvattnet. 

Vad säger lagar och regler?
EU har lagstadgade gränser för koldioxidutsläpp och utsläppsrätter sedan 2005. Eftersom IT bidrar till ett företags koldioxidutsläpp kommer detta påverka även IT. EUs direktiv om hantering av elektriskt och elektroniskt avfall, känt som WEEE, kräver att tillverkarna tar ansvar för hanteringen av sina produkter vid slutet av livscykeln. Till exempel genom att ta tillbaka utrustning, som sedan måste skrotas på ett miljömässigt sätt. EU:s direktiv om begränsad användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, som trädde i kraft 1 juli 2006, reglerar användningen av sex farliga material vid tillverkningen av elektronik: bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom, polybrominerade bifenyler och polybrominerad difenyleter. (De två sistnämnda är flamskyddsmedel i plast.) Elektroniken blir mindre
giftig, och därmed även avfallet. 

Hur får jag cheferna att lyssna?
Att påstå att grönt är skönt leder ingenstans. Bästa sättet är att på­visa affärsnytta baserat på energi­besparing, effektivare drift eller nya intäktskällor. Med andra ord, du måste få det gröna att passa in i företagets planer. När vd och styrelse inser att det här är det rätta att göra för aktieägare, anställda, kunder och varumärke – det är då det händer.

Text: Katherine Walsh Översättning: Anders Lotsson