Den sökande till ett känsligt CSO-jobb ser dig rakt i ögonen och ler förtroendeingivande. Intervjuerna har gått bra och allt ser fint ut. Du verkar ha hittat en toppkandidat... tror du, ja. I själva verket har du just gått på en blåsning. Din rekryt har ljugit under processen – ­eller ”glömt” att lägga alla fakta på bordet – saker som ­skulle fått dig att avblåsa anställningen om du känt till dem.

I en brittisk undersöking av 3 000 meritförteckningar var en fjärdedel friserade. Och svenska undersökningar tyder på att cirka var tionde arbetssökande ljuger i CV. Ändå tillsätts många toppjobb efter skamligt lite faktakoll.
– Jo, det är sant. Man litar ofta på intervju­intrycken och den relation man har. Förvånande många rekryterare tar inte ens referenser, säger Niclas Franklin på Investigation Services Europe, ISE, som gör professionella bakgrundskontroller – en liten men växande bransch.

Han menar att det finns en naivitet i Sverige i de här frågorna. Själv tar han självklart referenser – även på referenserna.
– Ett företag som just nu misstänker en anställd för stöld hade inte anställt den personen om de bara hade kontrollerat med förra arbetsgivaren, konstaterar han. Men det blir inte lätt att ta referenser på Niclas Franklin – alla hans kunder är hemliga.

Svagare koll i toppen
Kristina Schmidt,
som utbildar säkerhetschefer på Företagsuniversitetet är av samma åsikt.
– Rekryteringar kollas alldeles för lite. Och det är som om kontrollen blir svagare ju högre upp i hierarkin man kommer! Det är rätt skrämmande, när en felrekrytering kan kosta så fruktansvärt mycket pengar, säger hon.

Hon
tycker att blivande CSO:er borde välkomna mer noggranna kontroller av anställda.
– Det visar ju att man har sökt jobb på ett företag med sunda säkerhetsrutiner, säger hon.

Och en ändring verkar vara på gång. Bakgrundskontroller utförda av proffs är snart lika vanliga i Sverige som i England och USA, där de är vardagsmat och kallas för ”due diligence”.
En första koll kostar inte mer än 10 000 kronor och den kan betala sig många gånger om. För det finns mycket att dölja... för en del.
– Vi letar efter saker som erfarenheten visar leder till problem: missbruk, skulder och dolda agendor, säger Niclas Franklin.
Nyligen upptäckte han exempelvis att en person som sökte ett jobb hade gjort tveksamma affärer med en kommun och blivit stämd.
– Det var helt okänt för vår utländska uppdragsgivare, säger han.

Vilka källor finns det då att söka i om du vill kolla upp någon lite extra? Brottsregistret är förstås allra viktigast. Problemet är då att den ­sökande måste begära utdraget själv. Men det finns en väg runt: Man ringer till tingsrätterna, uppger den sökandes personnummer och ber om utdrag från ärenden där sökanden figurerat.

Förundersökningar
och domslut är offentliga handlingar och innehåller också mängder av ­sidoinformation. Även civila tvister och vårdnadstvister kan ge insikter. Körkortsregistret är en annan guldgruva. Om personen har blivit av med körkortet kan det ­exempelvis vara ett tecken på alkoholmissbruk. Mer konkret spaning, som skuggning, förekommer knappast alls vid anställningar.
– Men vi har gjort det på redan anställda som misstänks för brott, säger Niclas Franklin.

Det är förstås förbjudet att avlyssna, titta in i bostaden, och hacka sig in i någons datorer. Men det är inte förbjudet att låtsas vara någon annan och ringa runt och ställa frågor. Inte heller att besöka samma platser som han eller hon.
– Jo, det är integritetskränkande. Men kanske nödvändigt för att nå ett mål, säger Niclas Franklin som även är noga med att påpeka att hans företag inte tar sig an några privatkunder.
– Vi vill inte förknippas med privatdetektiver och vi jagar inga otrogna makar!

Öppna källor på gott och ont
Den som anlitar ett företag som ISE får tillgång till ett par sidor sammanfattning samt – om så önskas – hundratals sidor underlag om den som söker ett jobb. Men vilka tjänster kräver så grundlig kontroll? Tja, det beror på verksamheten.
– Vi vet i dag att maffia och mc-gäng försöker infiltrera polisen. Och även på låga tjänster kan fel person få tag i farlig information, säger Niclas Franklin, som tycker att just blivande säkerhetschefer självklart måste kollas.

Mest
använder bakgrundskollarna öppna källor. Man ska inte underskatta Google, anser de. Den sökandes liv ger avtryck i alla möjliga sammanhang: idrottsresultat, uppsatser och noteringar från föreningsliv. Men man ska inte överskatta Google, heller, anser David Lerdell på Lerdell investigations, som bedriver omvärlds­bevakning, mestadels via internet.
– Sökmotorerna är en bra början, men eftersom de bara täcker de 10 procent av webben som indexeras får man gräva vidare, säger han.

Bra proffs
håller sig också uppdaterade med nyare sökspindlar. Och diskussioner i olika internetforum är ännu en viktig källa för Lerdell.
– Man kan till exempel hitta dolda agendor bland ”experter” som ensidigt förordar en viss åtgärd, eftersom de är köpta av någon aktör.

Spanar efter signaler
När
alla uppgifter är insamlade börjar det egentliga jobbet – analysen, att hitta länkar mellan uppgifterna. Varför rök körkortet samtidigt som luckan i CV uppstod? Vad betyder det att referensen sitter i samma styrelse som den sökande? Och hur har han eller hon råd med sina bilar och hus egentligen? Och så vidare.

Mycket av det här jobbet kan rekryteraren göra. Så varför anlita ett proffs?
– Du slipper göra jobbet själv. Vi är vana vid hantverket – som knepen som finns att använda i Googles avancerade sökningar. Vi har personliga nätverk att ringa runt i. Och vi är vana att se signaler om att något är fel, säger David Lerdell.

Men det
viktigaste bakgrundsproffsen kan bidra med är sitt omdöme.
– Du bör inte bara var felfinnare, utan även öppen för att bakgrundskollen ska kunna leda till att du får ett bättre intryck, inte bara ett sämre, av den sökande, tycker David Lerdell, som också tycker att man måste vara källkritisk.

På internetforum som Flashback förekommer lösa rykten och rena osanningar – ibland igångsatta av personerna själva – som man måste ta med en rejäl skopa salt.
– Fast det beror på, om ett rykte väl har fått fäste tvingas man kanske acceptera att det har skadat personens varumärke, konsta­terar David Lerdell.

Hellre fria än fälla
Slutligen, påpekar David Lerdell, att man ska tänka på att kanske hellre fria än fälla.
– Var förlåtande. I dessa tider när det ­mesta vi gör dokumenteras måste man också inse att ingen har levt ett perfekt liv. Rena ungdomssynder ska till exempel ingen behöva lastas för, säger han.

Haschpipan i Thailand för tio år sen, eller barn­flickan som fick betalt svart i några månader – sånt kan man oftast glömma. Men inte i alla sammanhang. Hur snett det kan gå visar regerin­gens misslyckade ministerutnämningar.
– Det bloggare och journalister fann om Maria Borelius och Cecilia Stegö Chiló borde Reinfeldt ha känt till. Affärerna i sig var inte särskilt graverande, men att man togs på sängen ledde till att man tappade starka kandidater.

Innan du gör en koll bör du be om den sökandes tillstånd att kolla upp bakgrunden, så slipper du vara diskret. Om han eller hon avböjer är det självklart en varningssignal. Och om det dyker upp lögner och tveksamheter kan du konfrontera den sökande med dem vid en andra intervju.

Fakta


CV

  • Jämför den CV du fårmed CV ­på Linkedin.com.
  • Verifiera betyg. För svenska betyg, ring högskolan i fråga och be om utdrag. Högskoleverkets avdelning för bedömning av utländska utbildningar finns på www.hsv.se.


Brottslighet, tvister och missbruk

  • Skatteverket tillhandahåller personnummer och folkbok­föringsuppgifter.
  • Polisens belastningsregister, brottsregistret, visar eventuell brottslighet. 
  • Tingsrätterna ger utdrag från ärenden där den sökande kan tänkas ha figurerat.
  • Körkortsregistret på Vägverket visar om personen har blivit av med körkortet.


Ekonomi

  • Kreditupplysning via UC ochRatsit.se. Personen upplyses om att du begärt uppgiften.
  • Kronofogdemyndigheten lämnar ut samma uppgifter utan att personen meddelas.
  • Skatteverket lämnar ut deklarationens första sida för flera år tillbaka. 
  • Allabolag.se ger ägande och medlemskap i styrelser. Beställ årsredovisningar.
  • Bolagsverkets näringlivsregister ger omfattande information om all styrelsemedlemskap inklusive bostadsrättsföreningars styrelser .
  • Fastighetsregistret hos Lantmäteriet, www.lantmateriet.se ger besked om vilka fastigheter personen äger. 
  • Fordonsregistret på vägverkets hemsida: www.vv.se.


Personliga intressen

  • Googles avancerade sökfunktioner gör det möjligt att söka ­efter pdf.er eller på vissa språk.
  • Tidningsartikelsökning på ­exempelvis www.sesam.se.
  • Myspace och Facebook visar intressen och social förmåga.
  • Flickr.com, där fotointresserade delar bilder, kan också ge uppslag.


Rykten

  • Branschens diskussionsfora och på flashback.info