När Lantmännens logistikavdelning beslöt sig för att styra upp koncernens varuflöden, tittade man inte bara på ekonomiska mätetal. Visst var det primära syftet att effektivisera varuhantering och transporter – och därmed spara kostnader.

Men även miljöaspekten, att minska bränsleutsläppen, vägdes in som en viktig del. Det hela mynnade ut i Lantmännens TA-projekt, där TA står för transportadministration kort och gott. Det har drivits sedan 2006 och pågår fortfarande.

Resultatet är som taget ur skolboken: intäkterna har ökat, kostnaderna minskat – och så också inverkan på miljön. Sammanlagt gör det TA-projektet till Årets hållbara projekt!

– Målet har varit att samordna våra kunders behov med hjälp av en effektiv lagrings- och distributions­logistik och vår IT-plattform som nav. Dels för att öka lönsamheten, dels för att sänka CO²-utsläppen med 20 procent till 2010, säger Thomas Ruuth, varuflödeschef på spannmålsdivisionen Lantbruk, som är projektledare för TA-projektet.

– Det handlar alltså om att skapa en plattform som i stort sett hela koncernens flöden kan styras igenom – och därmed underlätta styrning, planering och uppföljning, samt ge möjlighet att kombinera olika flöden på ett bättre sätt, fortsätter han.

Hur ser den systemmässiga lösningen ut mer konkret?

– Det vi har gjort är integrera ett stort antal system som tidigare användes var för sig i mindre flöden och verksamheter. Grunden i ­plattformen är det transportadministrativa systemet TA-System.

– Systemet ska kommunicera med ett tiotal affärssystem i koncernen och hos våra åkare och speditörer, via
en egenutvecklad integrationsmotor. Dessutom har vi byggt ihop systemet med ett antal stödsystem, Centiro och Trans­visions ruttoptimeringssystem, Logicenter, vilka har i uppgift att optimera informationen som kommer från affärssys­temen.

Kan du berätta närmare hur TA bidrar till en bättre miljö?

– Vårt senaste utvecklingssteg är projektet Green-Line där vi kan följa upp varje transport per förare med avseende på ”eco-driving” och CO²-utsläpp. Och samtliga kvalitetsdokument, exempelvis våra rengöringsjournaler, lagras i en server där myndigheter kan gå in och göra stickprovs­kontroller. Överlag ser vi till att spara in på pappersförbrukningen. Idag sker all rapportering digitalt från chaufför ända ut till åkaren. Inga fraktdokument går ut på papper. Och alla leveransbesked går via SMS istället för via brev.

Gör ni något mer för att minska körsträckorna?

– Absolut, det är egentligen den viktigaste aspekten. Genom att ta kontroll över våra transportflöden ökar vi möjligheten till samtransport och returtransport av olika varor. På så vis blir det kortare körsträckor totalt sett per kilo gods. Dessutom arbetar vi aktivt med ruttoptimering. Alla fordonsdatorer har fått kartbaserade optimeringsprogram, ”ruttplanerings­program” som hjälper chaufförerna att lasta smart och göra de bästa vägvalen. Målet är minska dieselåtgången, men också öka trafiksäkerheten och förbättra förarnas arbetsmiljö.

Hur skapar ni incitament för chaufförerna att bli mer gröna?

– Alla chaufförer har fått en utbildning i ”eco-driving” och ett förarstöd i bilens fordonsdator. Datorn mäter kontinuerligt olika värden kopplade till bränsleförbrukning och körstil.Chaufförens körstil poängsätts löpan­de efter parametrar som är oberoende av sådant han eller hon inte kan påverka, exempelvis bilens last eller särskilda vägförhållanden. Poängen presenteras för chauffören i bilen, dels direkt via en trendvisare, dels i en topplista där han eller hon kan jämföra sig med andra chaufförer. ­Sedan översätts den till en belöning, exempelvis en bonus på lönen.

Har projektet ökat miljömed­ve­tenheten i företaget i övrigt?

– Ja, många har fått upp ögonen för att förarens körstil påverkar bränsleförbrukningen med upp till 15 procent. Den vetskapen kan alla ha nytta av, även som privatbilister. Vi inspirerar även andra att genomföra liknande projekt, genom att visa att det går – och att det lönar sig!

Om vi bortser från miljön, hur har projektet hjälpt affären?

– Vi nyttjar bilarna bättre nu. Samplanerade lass är alltså inte bara bra för miljön – det blir mer lönsamt ­också! Ett bra exempel: Våra fodertransporter kombineras idag med returtransporter av pellets, vilket sänker transportkostnaderna för foder.

– Systemstödet gör också att vi numera kan hantera andra kunders transportorder och därigenom få in externa flöden där vi bara står för transporttjänster och kapacitet.

Några fler rena besparingar?

– Ja, vi har minskat antalet planerare med 80 procent då vi har gått över till att avräkna på bulk automatiskt ­istället för att ta emot pappersfakturor på samtliga transporter. Bättre systemstöd innebär färre manuella processer. Och att färre personer kan planera fler ordrar.

Finns det någon del du skulle urskilja som särskilt innovativ?

– Att vi har utgått från användarna samtidigt som vi lägger stor möda vid att få samtliga systemleverantörer att samverka. De enskilda delarna är inte så innovativa i sig, det mest innovativa – och modiga – är att sätta ihop allt till en helhet och nyttja de funktioner som är bäst i varje system!

Hur har organisationen och kun­derna märkt av projektet?

– Genom kortare ledtider, bättre leveransprecision och snabbare information utan ökade kostnader!

Läs mer: ”jag har precis bytt till etanolbil”

Fakta

Gemensam plattform för Lantmännens flöden. 

Användare: 300 (ska byggas ut till 1 000)

IT-stöd: Specialutvecklat TA-system, Centiro och Transvisions rutt­optimerings­system, Logi­center

Berörda IT-system: Fullt utbyggt ett 10-tal affärssystem och ett 10-tal åkerisystem

Miljövinst: Mindre och miljövänligare körning, mindre papper

Så tyckte juryn: Ett ambitiöst projekt, som ger många olika slags vinster, såväl miljömässiga som ekonomiska. Dessutom har det potential att utvecklas vidare till att bidra med klimatinformation kring olika matslag. Denna lösning har därmed vad vi kallar för en hög ”low carbon feedback”-potential.