För Arthur Winn, chef för prissättning på BT Group (mer känt som British Telecom), är ”molnet” inget annat än en marknadsföringsterm. BT har jobbat med något man kan kalla moln i många år, säger han – närmare bestämt, lagt över samtalsdata till en tredje part för beräkningsintensiv analys, varpå BT får ta del av resultatet över internet. Molnet är inget nytt alltså.
– Men så länge vi får bättre service för mindre pengar varje år är vi glada, säger Arthur Winn.
Startskottet gick för flera år sedan. Winns grupp, som utvecklar prisättningsmodeller för mobiltelefoni, var tvungen att konkurrera med andra avdelningar inom bolaget om åtkomst till de interna beräkningsservrarna. De kunde dock aldrig få loss tillräckligt med tid för att köra så många queries som det krävdes för att kunna testa nya prismodeller, berättar Winn, Så han fick se sig om utanför huset efter datakraft.
Det slutade med att BT slöt avtal med Kognitio om att köpa ”data warehousing as a service”, som utfördes på leverantörens servrar på data som BT skeppade över via Internet.
Varje månad skickar BT över hundratals miljoner callcenter-poster, eller ungefär 3,6 terabyte data. Sedan gör Kognitio regressionsanalyser så att BT kan studera sådant som kundlojalitet och laborera med olika scenarier för att se hur nya prissättningsmodeller skulle påverka kundernas beteende.
BT:s specialister kan nu logga in på Kognitios maskiner via en Citrix-server och leka runt med data som ligger där, och till och med göra queries med Business Objects verktyg. Men inte det är särskilt nytt, tycker Winn.
– Upplägget att intresserade människor samverkar över en gemensam resurs har funnits i evigheter.
Som ett resultat har BT kunnat lansera banbrytande prisättningsmodeller. För några år sedan var konkurrensen bland begränsad till ett lägsta pris per minut-race – BT ville ta reda på om fastpris kunde vara lönsamt, till exempel att inget samtal någonsin skulle kosta mer än fem pence.
Genom att applicera den idén på en månads verkliga samtalsdata från alla befintliga kunder kunde man konstatera att ett sådant upplägg faktiskt skulle kunna löna sig. Så man gick vidare med det.
– Vi på BT kommer aldrig att kunna ha lägsta minutpris, så vi behövde rita om spelplanen, säger Winn.
Visst, hans grupp kunde ha gjort samma modellering med Excel-ark på ett urval av kunddata. Men urval och genomsnitt är riskfyllda saker, säger han. Abstraktioner kan förvrida resultat. På Kognitios servrar kan de arbeta med verkliga kunddata – i enorma mängder.
– När svaret kommer ut har det betydligt högre trovärdighet, säger han.
– Det här är inte några antaganden i ett kalkylark, det är perfekt beräkning ner på varje penny.
– Men så länge vi får bättre service för mindre pengar varje år är vi glada, säger Arthur Winn.
Startskottet gick för flera år sedan. Winns grupp, som utvecklar prisättningsmodeller för mobiltelefoni, var tvungen att konkurrera med andra avdelningar inom bolaget om åtkomst till de interna beräkningsservrarna. De kunde dock aldrig få loss tillräckligt med tid för att köra så många queries som det krävdes för att kunna testa nya prismodeller, berättar Winn, Så han fick se sig om utanför huset efter datakraft.
Det slutade med att BT slöt avtal med Kognitio om att köpa ”data warehousing as a service”, som utfördes på leverantörens servrar på data som BT skeppade över via Internet.
Varje månad skickar BT över hundratals miljoner callcenter-poster, eller ungefär 3,6 terabyte data. Sedan gör Kognitio regressionsanalyser så att BT kan studera sådant som kundlojalitet och laborera med olika scenarier för att se hur nya prissättningsmodeller skulle påverka kundernas beteende.
BT:s specialister kan nu logga in på Kognitios maskiner via en Citrix-server och leka runt med data som ligger där, och till och med göra queries med Business Objects verktyg. Men inte det är särskilt nytt, tycker Winn.
– Upplägget att intresserade människor samverkar över en gemensam resurs har funnits i evigheter.
Som ett resultat har BT kunnat lansera banbrytande prisättningsmodeller. För några år sedan var konkurrensen bland begränsad till ett lägsta pris per minut-race – BT ville ta reda på om fastpris kunde vara lönsamt, till exempel att inget samtal någonsin skulle kosta mer än fem pence.
Genom att applicera den idén på en månads verkliga samtalsdata från alla befintliga kunder kunde man konstatera att ett sådant upplägg faktiskt skulle kunna löna sig. Så man gick vidare med det.
– Vi på BT kommer aldrig att kunna ha lägsta minutpris, så vi behövde rita om spelplanen, säger Winn.
Visst, hans grupp kunde ha gjort samma modellering med Excel-ark på ett urval av kunddata. Men urval och genomsnitt är riskfyllda saker, säger han. Abstraktioner kan förvrida resultat. På Kognitios servrar kan de arbeta med verkliga kunddata – i enorma mängder.
– När svaret kommer ut har det betydligt högre trovärdighet, säger han.
– Det här är inte några antaganden i ett kalkylark, det är perfekt beräkning ner på varje penny.
Freddie Larsson, CIO, Xdin:
Håll koll med våra
I IDG:s stora pdf-shop kan du köpa artiklar och hela tidningar i digitalt format.
beteendemodellering? - (kommentatorn) 2009-06-04 19:53