Av
Claudia Gonzalez kom till en organisation som inte var redo att ta steget. Men hon visste att det var nödvändigt. Om UNHCR, FN:s flyktingorganisation, skulle lyckas nå fler och få fler att engagera sig i deras arbete med att hjälpa krisdrabbade skulle de behöva använda sociala medier.
– Jag tror att många ganska snart efter att jag började hos dem också insåg det, men de var inte redo att ta steget. De hade egentligen behövt mer tid, berättar hon.
UNHCR har ingen CIO. Därför fick hon som pr-ansvarig delvis ta på sig den rollen och förklara hur tekniken i det här fallet skulle kunna spela en avgörande roll för verksamheten. De har inte kunder i vanlig bemärkelse. Men alla de människor som bryr sig och skulle kunna engagera sig i flyktingfrågor är på sätt och vis deras kunder – och deras samarbetspartner.
Det var för att nå dem som Claudia Gonzalez hade rekryterats. Och från sitt tidigare arbete på World Economic Forum visste hon att sociala medier är oslagbart när det gäller att nå globalt.
Hon hade en ovärderlig hjälp av att åtminstone ledningen hade kommit till insikt om att hennes insatser skulle vara nödvändiga, och hon hade också ett bra ”track record”, i form av att hon precis gjort en liknande insats på World Economic Forum.
Organisationen i sig har för all del också fördelar som ett företag sällan kommer i närheten av. Bara att vara i närheten av världens största organisation som hjälper människor i nöd torde ge goodwill som är svår att köpa. Hon lyckades skapa samarbeten med viktiga aktörer som Microsoft, Flickr, Youtube och Nokia, för att nämna några. Och det i sig skapade en stabilitet kring satsningen och underlättade genomförandet.
På nio månader gick de från noll till en miljon Twitter-följare. Det är för all del bara en siffra och beskriver inte hur flyktingar fick berätta sina historier med hjälp av mobiltelefoner som de använda för att filma. Den beskriver inte vad det innebär att organisationen publicerar fotografier från krisdrabbade områden på Flickr. Eller hur frivilliga ser till att hålla konversationen med omvärlden igång via olika digitala kanaler.
– En miljon oengagerade människor betyder ingenting. Men en miljon engagerade människor är fantastiskt. Och jag vet att om inte alla så i alla fall de flesta som följer oss på Twitter verkligen bryr sig, säger hon.
UNHCR:s strategi för sociala medier är att låta de olika kanalerna föda varandra. Twitter-kanalen länkar till Flickr, där bilder från katastrof- och krisplatser finns. Idag har Flickr över 70 000 visningar i månaden. Där uppmuntras också besökarna att gå med i organisationens Facebook-grupp.
En grupp frivilliga arbetar med de olika kanalerna för att hålla konversationen igång genom att lägga in nytt material och svara på inlägg. En person arbetar exempelvis heltid bara med att hålla ordning och lägga in nya bilder på Flickr. Det är avgörande att man arbetar genomtänkt och uthålligt med de här kanalerna, understryker Claudia Gonzalez.
– Det är ingen idé att göra sådana här saker bara för att visa hur modern man är. Då självdör det snabbt. Vi gjorde det här för att göra skillnad, och då måste vi se till att vara med hela vägen och upprätthålla och driva den tvåvägskommunikation vi vill ha.
Hon tror att sociala medier kommer att få enorm betydelse för hur ideella organisationer arbetar. Men det är också något som hon på ett självklart sätt tycker hör hemma i varje organisation, även företag.
– Anställda pratar, oavsett vad det är för organisation. De pratar med varandra och med omvärlden. Det kommer de alltid att göra, och det måste ledningen ta. Visst är det vettigt att sätta upp ramar för vad man får säga utåt, men inte mycket mer än i stil med ”använd sunt förnuft och säg inget som du inte skulle ha sagt på en presskonferens”, säger hon och lyfter fram Best Buy som ett exempel.
När ledningen för Best Buy märkte att deras anställda använde plattformar som Twitter och Facebook – och pratade om företaget och dess produkter – ryggade de först tillbaka. Sedan insåg de att det varken gick att stoppa eller ignorera. Idag är de anställdas bloggande, twittrande och facebookande en tillgång. De har till och med skapat en slags portal där den här kommunikationen är samlad, för att omvärlden lätt ska kunna ta del av den – och vara delaktig i den.
När Claudia Gonzalez pratar med CIO Sweden har hon bara två dagar kvar på sin anställning hos UNHCR. Det är dags att gå vidare, tycker hon. Strax är det The Global Fund och kampen mot malaria, hiv och tuberkulos som står på dagordningen.
– Min styrka är att dra igång nya projekt och göra dem livskraftiga. Det är jag klar med hos UNHCR. Nu får andra ta över förvaltningen och utvecklingen, säger hon.
– Jag tror att många ganska snart efter att jag började hos dem också insåg det, men de var inte redo att ta steget. De hade egentligen behövt mer tid, berättar hon.
UNHCR har ingen CIO. Därför fick hon som pr-ansvarig delvis ta på sig den rollen och förklara hur tekniken i det här fallet skulle kunna spela en avgörande roll för verksamheten. De har inte kunder i vanlig bemärkelse. Men alla de människor som bryr sig och skulle kunna engagera sig i flyktingfrågor är på sätt och vis deras kunder – och deras samarbetspartner.
Det var för att nå dem som Claudia Gonzalez hade rekryterats. Och från sitt tidigare arbete på World Economic Forum visste hon att sociala medier är oslagbart när det gäller att nå globalt.
Hon hade en ovärderlig hjälp av att åtminstone ledningen hade kommit till insikt om att hennes insatser skulle vara nödvändiga, och hon hade också ett bra ”track record”, i form av att hon precis gjort en liknande insats på World Economic Forum.
Organisationen i sig har för all del också fördelar som ett företag sällan kommer i närheten av. Bara att vara i närheten av världens största organisation som hjälper människor i nöd torde ge goodwill som är svår att köpa. Hon lyckades skapa samarbeten med viktiga aktörer som Microsoft, Flickr, Youtube och Nokia, för att nämna några. Och det i sig skapade en stabilitet kring satsningen och underlättade genomförandet.
På nio månader gick de från noll till en miljon Twitter-följare. Det är för all del bara en siffra och beskriver inte hur flyktingar fick berätta sina historier med hjälp av mobiltelefoner som de använda för att filma. Den beskriver inte vad det innebär att organisationen publicerar fotografier från krisdrabbade områden på Flickr. Eller hur frivilliga ser till att hålla konversationen med omvärlden igång via olika digitala kanaler.
– En miljon oengagerade människor betyder ingenting. Men en miljon engagerade människor är fantastiskt. Och jag vet att om inte alla så i alla fall de flesta som följer oss på Twitter verkligen bryr sig, säger hon.
UNHCR:s strategi för sociala medier är att låta de olika kanalerna föda varandra. Twitter-kanalen länkar till Flickr, där bilder från katastrof- och krisplatser finns. Idag har Flickr över 70 000 visningar i månaden. Där uppmuntras också besökarna att gå med i organisationens Facebook-grupp.
En grupp frivilliga arbetar med de olika kanalerna för att hålla konversationen igång genom att lägga in nytt material och svara på inlägg. En person arbetar exempelvis heltid bara med att hålla ordning och lägga in nya bilder på Flickr. Det är avgörande att man arbetar genomtänkt och uthålligt med de här kanalerna, understryker Claudia Gonzalez.
– Det är ingen idé att göra sådana här saker bara för att visa hur modern man är. Då självdör det snabbt. Vi gjorde det här för att göra skillnad, och då måste vi se till att vara med hela vägen och upprätthålla och driva den tvåvägskommunikation vi vill ha.
Hon tror att sociala medier kommer att få enorm betydelse för hur ideella organisationer arbetar. Men det är också något som hon på ett självklart sätt tycker hör hemma i varje organisation, även företag.
– Anställda pratar, oavsett vad det är för organisation. De pratar med varandra och med omvärlden. Det kommer de alltid att göra, och det måste ledningen ta. Visst är det vettigt att sätta upp ramar för vad man får säga utåt, men inte mycket mer än i stil med ”använd sunt förnuft och säg inget som du inte skulle ha sagt på en presskonferens”, säger hon och lyfter fram Best Buy som ett exempel.
När ledningen för Best Buy märkte att deras anställda använde plattformar som Twitter och Facebook – och pratade om företaget och dess produkter – ryggade de först tillbaka. Sedan insåg de att det varken gick att stoppa eller ignorera. Idag är de anställdas bloggande, twittrande och facebookande en tillgång. De har till och med skapat en slags portal där den här kommunikationen är samlad, för att omvärlden lätt ska kunna ta del av den – och vara delaktig i den.
När Claudia Gonzalez pratar med CIO Sweden har hon bara två dagar kvar på sin anställning hos UNHCR. Det är dags att gå vidare, tycker hon. Strax är det The Global Fund och kampen mot malaria, hiv och tuberkulos som står på dagordningen.
– Min styrka är att dra igång nya projekt och göra dem livskraftiga. Det är jag klar med hos UNHCR. Nu får andra ta över förvaltningen och utvecklingen, säger hon.
Den här artikeln har 0 kommentarer:
Håll koll med våra
I IDG:s stora pdf-shop kan du köpa artiklar och hela tidningar i digitalt format.