I dåliga tider frestas alla företag att skära ner på forskningen. Den genererar ju inga direkta intäkter – kanske inte ens indirekta. Men när årtiondets lågkonjunktur slog till valde IBM att skydda sin forskningsavdelning.
– Jag har aldrig blivit pressad att skära ner. För oss på IBM är forskning varken lyx eller pr, utan det är en livsnödvändighet, säger Robert Morris, huvudansvarig för IBM:s forskning inom tjänstesektorn.
Förra året skrev vd Sam Palmisano i ett brev till aktieägarna: ”Många företag kapar kostnader drastiskt i lågkonjunktur, även på områden som är viktiga för framtiden, men vi fortsätter att investera i forskning och utveckling. Vi ska inte bara rida ut stormen. Vi går till angrepp.”
Det verkar stämma: Sedan 2002 har IBM ökat forskningsbudgeten med 21 procent. Förra året var den 5,8 miljarder dollar. Tre tusen forskare jobbar i åtta IBM-labb världen över, ett nionde byggs nu i Brasilien.
Sällan går en vecka utan någon ny IBM-uppfinning. I mitten av september började man skeppa ”världens snabbaste processor”. Veckan innan hade man uppfunnit en optisk buss som var 50 procent snabbare än föregångaren – och veckan dessförinnan kom en virtualiseringsteknik som löser problemet att flytta jobb mellan datacenter i realtid. Och så vidare.
IBM-forskaren Asia Dent poserar med / lägger sista handen vid IBM:s snabbaste processor.
Uppfinningarna går också bortom persondatorn, hårddisken och relationsdatabasen. Det är resebokningssystemet Sabre, det är ögonoperationer med laser, och det är blodseparation för cancerbehandling. IBM har haft amerikanska rekordet i patent i 17 år i rad: 2008 tog man 4200 patent och 2009 hann man med 4900.
Men det bästa måttet på framgång är kanske inte antalet patent, utan att IBM tjänar pengar på dem.
Riskkapitalister brukar kalla det att ”gå genom Dödsskuggans dal” – den tunga vägen mellan god forskning och lönsam produkt eller tjänst. Många tekniker lämnar den aldrig.
– Men vi har knäckt nöten. Vi har aldrig haft problem att lägga forskningen nära utvecklingen, säger Morris.
Knepet, förklarar han, är att få affärsenheterna – och till och med kunderna – engagerade i valet av vilka projekt man går vidare med.
– Vi bygger inte grejer i labbet som vi sedan måste försöka hitta sätt att använda. Vi är inget elfenbenstorn och ingen sandlåda, säger han.
Varje år lägger labben fram en rapport för ledningen med förslag på trender att följa. Ofta tar ledningen dem på orden. Tidigare i år gick IBM ut med prognosen att analys kommer att dra in 16 miljarder dollar för företaget år 2014. Området pekades ut i en labbrapport för snart tio år sedan!
Forskning på området har redan letat sig in i IBM:s system. Till exempel har IBM Research och IBM Global Business Services tagit fram analysprogram för att hitta skattesmitare.
– Vi byggde in realtidsanalys, så att varje gång en deklaration kommer in i systemet bedöms det automatiskt hur sannolikt det är att den innehåller skattefusk, säger Shaun Barry på Global Business Services.
– Är sannolikheten riktigt hög så stoppar vi all automatisk behandling och går vidare för hand.
En användare är finansdepartementet i New York. Skattefusket i staten uppskattas till nära en miljard dollar årligen. IBM:s system ska rädda 100 dollarmiljoner inom tre år.
Föga överraskande investerar IBM enorma pengar i områden som man bedömer att tillämpad it kan revolutionera: analys, stadsplanering, biologi, energi och sjukvård.
I juli blev det klart att IBM ska investera hundra miljoner dollar i vårdteknik. IBM Research i Zürich jobbar med ”lab-on-a-chip”, som kan göra blodprov mycket billigare: en liten pryl som kan suga i sig ett prov och upptäcka olika proteiner som är tecken på virus och sjukdomar.
– Vi har stor erfarenhet av processortillverkning, som vi kan använda för att göra chips med gränssnitt mot det biologiska, säger Luc Gervais, ansvarig forskare.
Lab on a chip – verkligen litet.
Ett helt annat projekt är ett prognossystem för stadstrafik, som testas i bland annat Singapore. Med indata från sensorer på vägarna och en modell över stadens flöden kan det förutspå framtida trafikstockningar, vars uppkomst då kan bekämpas med programmerbara vägskyltar.
– Vi kalibrerar en uppsättning modeller på de mest aktuella uppgifterna, och tillämpar dem på dataströmmen i realtid, säger IBM-forskaren Laura Wynter.
För IBM är forskning ett sätt att hitta framtidens marknader – eller skapa dem! Under sin hundraåriga historia har man gått från område till område: från hålkort till pc till världens största konsultbolag.
– När jag började med tjänsteforskning var det 100 procent it-tjänster. Nu jobbar vi på att förbättra våra kunders tjänster istället, säger Robert Morris.
– Jag har aldrig blivit pressad att skära ner. För oss på IBM är forskning varken lyx eller pr, utan det är en livsnödvändighet, säger Robert Morris, huvudansvarig för IBM:s forskning inom tjänstesektorn.
Förra året skrev vd Sam Palmisano i ett brev till aktieägarna: ”Många företag kapar kostnader drastiskt i lågkonjunktur, även på områden som är viktiga för framtiden, men vi fortsätter att investera i forskning och utveckling. Vi ska inte bara rida ut stormen. Vi går till angrepp.”
Det verkar stämma: Sedan 2002 har IBM ökat forskningsbudgeten med 21 procent. Förra året var den 5,8 miljarder dollar. Tre tusen forskare jobbar i åtta IBM-labb världen över, ett nionde byggs nu i Brasilien.
Sällan går en vecka utan någon ny IBM-uppfinning. I mitten av september började man skeppa ”världens snabbaste processor”. Veckan innan hade man uppfunnit en optisk buss som var 50 procent snabbare än föregångaren – och veckan dessförinnan kom en virtualiseringsteknik som löser problemet att flytta jobb mellan datacenter i realtid. Och så vidare.
IBM-forskaren Asia Dent poserar med / lägger sista handen vid IBM:s snabbaste processor.
Uppfinningarna går också bortom persondatorn, hårddisken och relationsdatabasen. Det är resebokningssystemet Sabre, det är ögonoperationer med laser, och det är blodseparation för cancerbehandling. IBM har haft amerikanska rekordet i patent i 17 år i rad: 2008 tog man 4200 patent och 2009 hann man med 4900.
Men det bästa måttet på framgång är kanske inte antalet patent, utan att IBM tjänar pengar på dem.
Riskkapitalister brukar kalla det att ”gå genom Dödsskuggans dal” – den tunga vägen mellan god forskning och lönsam produkt eller tjänst. Många tekniker lämnar den aldrig.
– Men vi har knäckt nöten. Vi har aldrig haft problem att lägga forskningen nära utvecklingen, säger Morris.
Knepet, förklarar han, är att få affärsenheterna – och till och med kunderna – engagerade i valet av vilka projekt man går vidare med.
– Vi bygger inte grejer i labbet som vi sedan måste försöka hitta sätt att använda. Vi är inget elfenbenstorn och ingen sandlåda, säger han.
Varje år lägger labben fram en rapport för ledningen med förslag på trender att följa. Ofta tar ledningen dem på orden. Tidigare i år gick IBM ut med prognosen att analys kommer att dra in 16 miljarder dollar för företaget år 2014. Området pekades ut i en labbrapport för snart tio år sedan!
Forskning på området har redan letat sig in i IBM:s system. Till exempel har IBM Research och IBM Global Business Services tagit fram analysprogram för att hitta skattesmitare.
– Vi byggde in realtidsanalys, så att varje gång en deklaration kommer in i systemet bedöms det automatiskt hur sannolikt det är att den innehåller skattefusk, säger Shaun Barry på Global Business Services.
– Är sannolikheten riktigt hög så stoppar vi all automatisk behandling och går vidare för hand.
En användare är finansdepartementet i New York. Skattefusket i staten uppskattas till nära en miljard dollar årligen. IBM:s system ska rädda 100 dollarmiljoner inom tre år.
Föga överraskande investerar IBM enorma pengar i områden som man bedömer att tillämpad it kan revolutionera: analys, stadsplanering, biologi, energi och sjukvård.
I juli blev det klart att IBM ska investera hundra miljoner dollar i vårdteknik. IBM Research i Zürich jobbar med ”lab-on-a-chip”, som kan göra blodprov mycket billigare: en liten pryl som kan suga i sig ett prov och upptäcka olika proteiner som är tecken på virus och sjukdomar.
– Vi har stor erfarenhet av processortillverkning, som vi kan använda för att göra chips med gränssnitt mot det biologiska, säger Luc Gervais, ansvarig forskare.
Lab on a chip – verkligen litet.
Ett helt annat projekt är ett prognossystem för stadstrafik, som testas i bland annat Singapore. Med indata från sensorer på vägarna och en modell över stadens flöden kan det förutspå framtida trafikstockningar, vars uppkomst då kan bekämpas med programmerbara vägskyltar.
– Vi kalibrerar en uppsättning modeller på de mest aktuella uppgifterna, och tillämpar dem på dataströmmen i realtid, säger IBM-forskaren Laura Wynter.
För IBM är forskning ett sätt att hitta framtidens marknader – eller skapa dem! Under sin hundraåriga historia har man gått från område till område: från hålkort till pc till världens största konsultbolag.
– När jag började med tjänsteforskning var det 100 procent it-tjänster. Nu jobbar vi på att förbättra våra kunders tjänster istället, säger Robert Morris.
Freddie Larsson, CIO, Xdin:
Håll koll med våra
I IDG:s stora pdf-shop kan du köpa artiklar och hela tidningar i digitalt format.
Världens snabbaste processor? - (Lord Flashheart) 2010-10-27 20:11
Bara lite vanlig IBM FUD - (kebabbert) 2010-10-28 11:33
Bara lite vanlig IBM FUD - (Schlange) 2010-10-28 15:25
Bara lite vanlig IBM FUD - (kebabbert) 2010-10-28 15:55
Bara lite vanlig IBM FUD - (Schlange) 2010-10-28 16:33
Bara lite vanlig IBM FUD - (RoffeR) 2010-10-28 20:02
Bara lite vanlig IBM FUD - (kebabbert) 2010-10-28 21:57
Bara lite vanlig IBM FUD - (kebabbert) 2010-10-28 21:51
Bara lite vanlig IBM FUD - (RoffeR) 2010-10-29 22:45