Av
Då jämförde jag det med renoveringen av mitt badrum där jag ville att ett antal arkitektoniska principer skulle styra hantverkaren så att jag inte behövde bli tillfrågad i allt för många detaljer och ändå få visionen uppfylld.
Nu är badrummet klart och jag är mycket nöjd med resultatet. Kommunikationen i termer av principer fungerade bra. I detta lilla projekt blev det ändå fyra eller fem, lite beroende på hur man räknar, principer som klarade att hantera de frågor som uppstod. Detta gav hantverkaren frihet samtidigt som min vision stod sig.
Vad som dock hände var att jag inte lyckades hålla riktigt tillräckligt hårt på min roll som arkitekt. Drygt halvvägs in i arbetet hade jag synpunkter på en detalj och tog därmed ifrån hantverkaren hans frihet. Jag vill påstå att mitt förslag var sunt men det resulterade i en oönskad effekt. Från att knappt fått en fråga av hantverkaren började han efter den dagen att ringa mig för att fråga om många av de detaljer som jag inte ville beblanda mig i, min gissning är att han blev lite osäker efter min första anmärkning.
Jag vil hävda att principerna fortfarande fungerade, då jag till varje fråga ställde motfrågan ”vad föreslår du?” och varje gång blev hans förslag (som var i linje med principerna) accepterat som det bästa. Detta trots att dessa förslag inte alltid var som jag hade gjort om det var upp till mig, men så var det ju också därför jag anlitade ett proffs. Effekten av att inte behöva bry sig om detaljer uteblev dock i halva projektet, och det vill jag påstå att jag har mig själv att skylla för.
Så om det nu är överförbart till verksamhetsarkitekturen (vilket jag ju tidigare ställt mig något tveksam till) kan principer vara ett bra sätt att hantera det dagliga beslutsfattandet, kanske speciellt i de situationer som arkitekten inte har förutsätt, och därmed inte kodat i arkitekturen. Jag tror också att friheten (under ansvar) som principer erbjuder är uppskattat av utföraren, såväl i mitt badrumsprojekt som i det generella fallet. Bland annat med avseende på resurseffektivitet är det dock viktigt att inte peta i den friheten, har man definierat styrningen på den nivån får man acceptera avvikelser från hur man själv tänkt sig lösningen och istället vara nöjd med att visionen, kodad i principerna, blir uppfylld.
Nu är badrummet klart och jag är mycket nöjd med resultatet. Kommunikationen i termer av principer fungerade bra. I detta lilla projekt blev det ändå fyra eller fem, lite beroende på hur man räknar, principer som klarade att hantera de frågor som uppstod. Detta gav hantverkaren frihet samtidigt som min vision stod sig.
Vad som dock hände var att jag inte lyckades hålla riktigt tillräckligt hårt på min roll som arkitekt. Drygt halvvägs in i arbetet hade jag synpunkter på en detalj och tog därmed ifrån hantverkaren hans frihet. Jag vill påstå att mitt förslag var sunt men det resulterade i en oönskad effekt. Från att knappt fått en fråga av hantverkaren började han efter den dagen att ringa mig för att fråga om många av de detaljer som jag inte ville beblanda mig i, min gissning är att han blev lite osäker efter min första anmärkning.
Jag vil hävda att principerna fortfarande fungerade, då jag till varje fråga ställde motfrågan ”vad föreslår du?” och varje gång blev hans förslag (som var i linje med principerna) accepterat som det bästa. Detta trots att dessa förslag inte alltid var som jag hade gjort om det var upp till mig, men så var det ju också därför jag anlitade ett proffs. Effekten av att inte behöva bry sig om detaljer uteblev dock i halva projektet, och det vill jag påstå att jag har mig själv att skylla för.
Så om det nu är överförbart till verksamhetsarkitekturen (vilket jag ju tidigare ställt mig något tveksam till) kan principer vara ett bra sätt att hantera det dagliga beslutsfattandet, kanske speciellt i de situationer som arkitekten inte har förutsätt, och därmed inte kodat i arkitekturen. Jag tror också att friheten (under ansvar) som principer erbjuder är uppskattat av utföraren, såväl i mitt badrumsprojekt som i det generella fallet. Bland annat med avseende på resurseffektivitet är det dock viktigt att inte peta i den friheten, har man definierat styrningen på den nivån får man acceptera avvikelser från hur man själv tänkt sig lösningen och istället vara nöjd med att visionen, kodad i principerna, blir uppfylld.
Den här artikeln har 0 kommentarer:
Freddie Larsson, CIO, Xdin:
Håll koll med våra
I IDG:s stora pdf-shop kan du köpa artiklar och hela tidningar i digitalt format.