Av
Att fatta beslut / driva förändringar baserat på arkitekturen tycker jag är det kanske allra viktigaste användningsområdet för EA och organisationskulturen blir därför i allra högsta grad intressant för mig.
Denna åsikt, att organisationskulturen är viktig för EA, är jag på intet sätt ensam om, men det mesta jag läser kring detta handlar om att man måste ta hänsyn till kulturen i sin arkitektur. Jag vill gärna gå ett steg längre och tydligare inkludera kulturen i arkitekturen. Att på ett bra sätt koda den i form av modeller har jag inte lyckats med men jag tror att principer, som jag talat mig varm för tidigare, även här kan vara behjälpligt. Jag vacklar något fram och tillbaka men för är närvarande min ståndpunkt att dessa kulturella principer är något skiljt från arkitektoniska dito. Jag tror dock att det finns koppling och det är bra att ha en så tydlig spårbarhet som möjligt från de kulturella till de arkitektoniska principerna (för det är åt det hållet jag vill hävda att påverkan går).
Att tänka kring kulturella principer har också fått mig att fundera kring tidsaspekten hos principer. Tidigare har jag sett det som att det bara finns (arkitektoniska) principer som man definierar i nuet för att vägleda framtida beslut. När det gäller kulturella principer tror jag att, ännu mer än när det gäller arkitektoniska, det lätt blir floskler som ”vi ska ha en rak och öppen dialog mellan medarbetarna”, principer som låter fint men inte nödvändigtvis beskriver nuläget. Så givet att dessa kulturella principer ska påverka vilka beslut och förändringar som är möjliga, behövs det nog såväl as-is principer som to-be principer, där de senare är målet, eller lite elakt flosklerna, som organisationen på lång sikt vill uppnå.
Denna åsikt, att organisationskulturen är viktig för EA, är jag på intet sätt ensam om, men det mesta jag läser kring detta handlar om att man måste ta hänsyn till kulturen i sin arkitektur. Jag vill gärna gå ett steg längre och tydligare inkludera kulturen i arkitekturen. Att på ett bra sätt koda den i form av modeller har jag inte lyckats med men jag tror att principer, som jag talat mig varm för tidigare, även här kan vara behjälpligt. Jag vacklar något fram och tillbaka men för är närvarande min ståndpunkt att dessa kulturella principer är något skiljt från arkitektoniska dito. Jag tror dock att det finns koppling och det är bra att ha en så tydlig spårbarhet som möjligt från de kulturella till de arkitektoniska principerna (för det är åt det hållet jag vill hävda att påverkan går).
Att tänka kring kulturella principer har också fått mig att fundera kring tidsaspekten hos principer. Tidigare har jag sett det som att det bara finns (arkitektoniska) principer som man definierar i nuet för att vägleda framtida beslut. När det gäller kulturella principer tror jag att, ännu mer än när det gäller arkitektoniska, det lätt blir floskler som ”vi ska ha en rak och öppen dialog mellan medarbetarna”, principer som låter fint men inte nödvändigtvis beskriver nuläget. Så givet att dessa kulturella principer ska påverka vilka beslut och förändringar som är möjliga, behövs det nog såväl as-is principer som to-be principer, där de senare är målet, eller lite elakt flosklerna, som organisationen på lång sikt vill uppnå.
Den här artikeln har 0 kommentarer:
Freddie Larsson, CIO, Xdin:
Håll koll med våra
I IDG:s stora pdf-shop kan du köpa artiklar och hela tidningar i digitalt format.