Av
En vision vi har är att vår gemensamma forskningsprodukt är en simulator som beslutsfattare kan använda för att simulera det egna företaget och utvärdera potentiella beslutsalternativ för att kunna välja det mest fördelaktiga.
Även om en sådan simulator skulle vara av stort värde har är denna beroende av beslutsfattarens förmåga att hitta relevanta beslutsalternativ. Sommarens utbud av dokumentärer på den statsfinansierade televisionen har fått mig att sväva iväg något kring denna vision. I dessa dokumentärer har Darwin och evolutionen varit ett frekvent förekommande ämne och just evolution är det jag skulle vilja inkludera i simulatorn. Tanken är att, utifrån ett antal slumpmässigt valda förändringar i den befintliga organisationen, simulera ett visst tidsspann och utvärdera förväntad vinst respektive förändringskostnad (som jag antar blir det relevanta måttet på nytta). De förändringar som ger den största nyttan får bli indata till nästa generation och så repeteras det hela.
Idén är långt ifrån perfekt, om ens genomförbar, men det är ändå en spännande tanke med artificiell evolution, ett fenomen jag först hörde om när jag för många år sedan började som civilingenjörsstudent. Då lät det som science fiction, och även om i stort så fortfarande är fallet har det inom vissa områden fått visst genomslag. Som referens tog det Torsten Reil et al. bara tio generationers (datorbaserad) evolution att förfina en algoritm för rörelse till den grad att en kropp kunde gå, om än lite skakigt. Utan att studerat alla detaljer gissar jag att antalet frihetsgrader inte var allt för många då så få generationer behövdes.
Det är definitivt långt färre än antalet som behövs för en relevant simulering och evolution av verksamhetsarkitekturer, här behöver man dessutom simulera konkurrenterna, och kanske också deras evolution. Långsiktiga strategier som inte ser fördelaktiga ut när de utvärderas för tidigt är också något man måste hantera. Man blir å andra sidan inte begränsad av beslutsfattarens uppfinningsrikedom, eller snarare avsaknaden av densamma. Processen är ju dessutom automatisk, givet att tillräcklig beräkningskraft finns tillgänglig.
Ja, kanske är tanken på arkitektonisk evolution lite väl långt bort, om ens möjlig, till och med för en forskare. Men simulatorn i sig är en klart realistisk vision och vi jobbar hårt på att göra den till verklighet. Med en bra beslutsfattare bakom spakarna ger även den en hel del spännande resultat.
Även om en sådan simulator skulle vara av stort värde har är denna beroende av beslutsfattarens förmåga att hitta relevanta beslutsalternativ. Sommarens utbud av dokumentärer på den statsfinansierade televisionen har fått mig att sväva iväg något kring denna vision. I dessa dokumentärer har Darwin och evolutionen varit ett frekvent förekommande ämne och just evolution är det jag skulle vilja inkludera i simulatorn. Tanken är att, utifrån ett antal slumpmässigt valda förändringar i den befintliga organisationen, simulera ett visst tidsspann och utvärdera förväntad vinst respektive förändringskostnad (som jag antar blir det relevanta måttet på nytta). De förändringar som ger den största nyttan får bli indata till nästa generation och så repeteras det hela.
Idén är långt ifrån perfekt, om ens genomförbar, men det är ändå en spännande tanke med artificiell evolution, ett fenomen jag först hörde om när jag för många år sedan började som civilingenjörsstudent. Då lät det som science fiction, och även om i stort så fortfarande är fallet har det inom vissa områden fått visst genomslag. Som referens tog det Torsten Reil et al. bara tio generationers (datorbaserad) evolution att förfina en algoritm för rörelse till den grad att en kropp kunde gå, om än lite skakigt. Utan att studerat alla detaljer gissar jag att antalet frihetsgrader inte var allt för många då så få generationer behövdes.
Det är definitivt långt färre än antalet som behövs för en relevant simulering och evolution av verksamhetsarkitekturer, här behöver man dessutom simulera konkurrenterna, och kanske också deras evolution. Långsiktiga strategier som inte ser fördelaktiga ut när de utvärderas för tidigt är också något man måste hantera. Man blir å andra sidan inte begränsad av beslutsfattarens uppfinningsrikedom, eller snarare avsaknaden av densamma. Processen är ju dessutom automatisk, givet att tillräcklig beräkningskraft finns tillgänglig.
Ja, kanske är tanken på arkitektonisk evolution lite väl långt bort, om ens möjlig, till och med för en forskare. Men simulatorn i sig är en klart realistisk vision och vi jobbar hårt på att göra den till verklighet. Med en bra beslutsfattare bakom spakarna ger även den en hel del spännande resultat.
Den här artikeln har 0 kommentarer:
Freddie Larsson, CIO, Xdin:
Håll koll med våra
I IDG:s stora pdf-shop kan du köpa artiklar och hela tidningar i digitalt format.