Av
Det senaste året har jag upplevt en markant ökning av nyhetsartiklar kring smarta elnät och smarta hus. Detta märks också tydligt hos forskningsfinansiärer som Vinnova och EU, där många utlysningar handlar om t.ex. hållbara attraktiva smarta städer eller smarta nät. För min egen del är KTH bl.a. involverade i ett forskningsprojekt tillsammans med ett universitet i Indien där fokus ligger på smarta nät och IT-arkitekturanalys.
Vad är det då som gör att en telefon, en bil eller ett hus är smart? Det är så klart integrationen med och nyttjandet av IT. Utan mjukvara skulle inte en telefon, en bil, ett elnät eller ett hus vara speciellt smart (eller ha möjligheten att vara smart, vi är ju inte riktigt där än). Det samma gäller arkitektur. Om de modeller som används för att beskriva en arkitektur bara är boxar och linjer krävs det interaktion i form av en expert för att kunna avgöra om arkitekturen är bra eller inte. Om vi istället kan koppla ihop våra modeller med andra redan befintliga mjukvarubaserade verktyg skulle även våra arkitekturmodeller kunna vara smarta.
Just nu håller jag en kurs för sista-års-studenter på KTH. Under hösten kommer de att vara ute på svenska företag och modellera ett försöka till smart arkitektur. Med hjälp av OCL (Object Constraint Language), ett redan befintligt verktyg, kommer den arkitektur som studenterna modellerar att kunna analyseras med avseende på interoperabilitet. OCL är ett exempel på hur man kan införa lite smarthet i sina boxar och linjer, andra exempel är att använda fuzzy logic, Bayesianska nätverk, eller AHP (Analytic Hierarchy Process).
Mer läsning om smart arkitektur finns i denna blogg från 2010 “Smart enterprise architecture”.
Vad är det då som gör att en telefon, en bil eller ett hus är smart? Det är så klart integrationen med och nyttjandet av IT. Utan mjukvara skulle inte en telefon, en bil, ett elnät eller ett hus vara speciellt smart (eller ha möjligheten att vara smart, vi är ju inte riktigt där än). Det samma gäller arkitektur. Om de modeller som används för att beskriva en arkitektur bara är boxar och linjer krävs det interaktion i form av en expert för att kunna avgöra om arkitekturen är bra eller inte. Om vi istället kan koppla ihop våra modeller med andra redan befintliga mjukvarubaserade verktyg skulle även våra arkitekturmodeller kunna vara smarta.
Just nu håller jag en kurs för sista-års-studenter på KTH. Under hösten kommer de att vara ute på svenska företag och modellera ett försöka till smart arkitektur. Med hjälp av OCL (Object Constraint Language), ett redan befintligt verktyg, kommer den arkitektur som studenterna modellerar att kunna analyseras med avseende på interoperabilitet. OCL är ett exempel på hur man kan införa lite smarthet i sina boxar och linjer, andra exempel är att använda fuzzy logic, Bayesianska nätverk, eller AHP (Analytic Hierarchy Process).
Mer läsning om smart arkitektur finns i denna blogg från 2010 “Smart enterprise architecture”.
Den här artikeln har 0 kommentarer:
Freddie Larsson, CIO, Xdin:
Håll koll med våra
I IDG:s stora pdf-shop kan du köpa artiklar och hela tidningar i digitalt format.