Av
Ett forskarlag på University of California, Irvine har försökt mäta om e-post på jobbet kan vara skadligt för hälsan. (Mark, Voida, Cardello: ”An empirical study of work without email”, Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems (2012)).
En grupp på 13 kunskapsarbetare med en snittålder på 46 år utrustades med pulsmätare, observerades och loggades först under tre dagar med vanligt e-postande och sedan under fem dagar utan tillgång till e-post.
Det visade sig att den mejlande kunskapsarbetaren växlade fönster på datorn i genomsnitt 37 gånger i timmen. Utan e-post sjönk siffran till 18.
Stressnivån mättes inte i hur hög pulsen var, utan i hur mycket den varierade under arbetsdagen. Att pulsen går upp och ner anses bättre för hälsan än att vara konstant uppe i varv. Och standardavvikelsen utan e-post var 18,4 – märkbart högre än med e-post (16,2).
Nu kan man förstås inte bara slopa mejlen på arbetsplatserna. Forskarna drar slutsatsen att:
Mer forskning behövs, alltså. Att ta kontroll över sin e-post istället för att låta sig styras av den är ju ett välkänt tema i tipsartiklar och självhjälpsböcker (”Kolla mejlen bara tre gånger per dag – morgon, middag och kväll” osv). Och om vi känner oss stressade av e-posten kanske vi är väl medvetna om det utan sådan här forskning. Men nu är det i alla fall vetenskapligt bevisat. Att mejlen håller pulsen på en mer konstant nivå. I en grupp på 13 personer.
Apropå mer forskning hänvisar författarna också till en del tidigare forskning på temat e-postens baksidor. Ett urval:
En grupp på 13 kunskapsarbetare med en snittålder på 46 år utrustades med pulsmätare, observerades och loggades först under tre dagar med vanligt e-postande och sedan under fem dagar utan tillgång till e-post.
Det visade sig att den mejlande kunskapsarbetaren växlade fönster på datorn i genomsnitt 37 gånger i timmen. Utan e-post sjönk siffran till 18.
Stressnivån mättes inte i hur hög pulsen var, utan i hur mycket den varierade under arbetsdagen. Att pulsen går upp och ner anses bättre för hälsan än att vara konstant uppe i varv. Och standardavvikelsen utan e-post var 18,4 – märkbart högre än med e-post (16,2).
Nu kan man förstås inte bara slopa mejlen på arbetsplatserna. Forskarna drar slutsatsen att:
| Vår studie visar att det finns fördelar med att inte alltid vara uppkopplad mot e-post. Utan e-post kunde fokuserade våra försökspersoner längre på sina uppgifter, multitaskade mindre och var mindre stressade. I vilken utsträckning effekterna vi såg håller i sig i längden är en öppen fråga. Om fördelarna med minskat e-postanvändande väger upp de kända fördelarna med att använda e-post, att snabbt nå ut med information till ett stort antal människor, är oklart ... avvägningarna mellan e-postanvändande, arbetstempo, stress och samarbete förtjänar att utforskas närmare. |
Mer forskning behövs, alltså. Att ta kontroll över sin e-post istället för att låta sig styras av den är ju ett välkänt tema i tipsartiklar och självhjälpsböcker (”Kolla mejlen bara tre gånger per dag – morgon, middag och kväll” osv). Och om vi känner oss stressade av e-posten kanske vi är väl medvetna om det utan sådan här forskning. Men nu är det i alla fall vetenskapligt bevisat. Att mejlen håller pulsen på en mer konstant nivå. I en grupp på 13 personer.
Apropå mer forskning hänvisar författarna också till en del tidigare forskning på temat e-postens baksidor. Ett urval:
- 45 procent förknippar e-post med tappad kontroll (Barley, Myerson, Grodel: ”E-mail as a source and symbol of stress”, Organization Science 22, 4 (2011))
- 70 procent av e-posten börjar läsas inom så lite som sex sekunder efter ankomst (Jackson et al: ”Reducing the effect of email interruptions oin employees”, International Journal of Informtion Management 23, 1 (2003))
- E-post tar ungefär 23 procent av arbetstiden i anspråk (Czerwinski, Horvitz, Wilhite: ”A diary study of task switching and interruptions”, Proceedings of the SIGCHI conference on Human factors in computing systems 2004)
- Användare kollar mejlen så ofta som 36 gånger i timmen (Renaud, Ramsay, Hair: ”Electronic mail from the recipient’s perspective”, International Journal of Human-Computer Interaction 21, 3 (2006))
- Ett fragmenterat arbetsmönster sänker produktiviteten (Perlow: ”The time famine: towards a sociology of work time”, Administrative Science Quarterly 44, 1 (1999)).
Gratis nyhetsbrev
