Björn Söderberg i vimlet i Kathmandu
Fyra månader i Sverige, åtta i Nepal. Så ser långpendlarlivet ut för Björn Söderberg, den unge it-entreprenören och inspirationsföreläsaren som blivit en frontfigur inom csr, corporate social responsibility, med sitt Nepal-baserade företag Websearch.
När vi möts är det på hans Stockholmsarbetsplats, ett kontorshotell på Södermalm med hänförande utsikt över Riddarfjärden.
– Men jag känner mig mer hemma i Himalaya, förklarar Björn Söderberg medan han kämpar med den motstridiga kaffemaskinen.
Så har det också hunnit gå elva år sedan han för första gången satte sig på planet till Nepals huvudstad Kathmandu med siktet inställt på att bli volontärarbetare. Den blott 19-årige Björn hade då precis gått ut gymnasiet i Växjö och påbörjat sina studier i psykologi vid Lunds Universitet. Men redan efter fyra dagar kände han att det inte riktigt var ”hans grej”.
– Jag hade haft ett helvete i skolan då jag tyckte att jag inte passade in. Jag ville ut i världen och träffa folk med andra värderingar, säger han.
Lösningen blev en enkel biljett till Nepal, till ett jobb som volontärarbetare. Under sitt första år bodde han i ett slumområde med en grupp nepalesiska ungdomar. Det var hårt och ovant, och efter två månader var han beredd att ge upp och resa hem.
– Men sedan tänkte jag på mina nepalesiska kompisar. Jag kunde inte gärna lämna dem i sticket, jag var tvungen att göra något .
Från återvinning till it
Björn Söderberg valde att stanna och tillsammans med sina nyfunna vänner startade han ett pappersåtervinningsföretag, Watabaran, som samlade in och återvann det pappersskräp som fanns överallt i slumområdet.
Företagets gick allt bättre och snart kunde man ge fler människor arbete.Björn blev den naturlige ledaren. Det var inget han hade planerat, men han märkte snart att det var honom folk vände sig till med frågor och tankar.
– Då tänkte jag: ”Nu kan jag absolut inte åka hem”, och så stannade jag!
Livet som företagare gav också mersmak. Och efter sex år ville Björn Söderberg gå vidare och skapa ett företag som hade inverkan på nationell nivå. Resultatet blev it-företaget Websearch där ett av målen var att få unga, talangfulla människor att stanna i Nepal och utveckla landet.
– Det finns många driftiga ungdomar i Nepal. Problemet är att de gör allt för att åka därifrån. De som borde driva utvecklingen flyttar utomlands, förklarar Björn Söderberg.
Genom att starta ett svenskt företag i Nepal ville han ge duktiga unga ungdomar en möjlighet att utvecklas och tjäna en bra lön – utan att behöva lämna Nepal. Att valet föll på it var ingen slump, enligt Björn Söderberg.
– Jag har alltid varit duktig på it. Jag startade min första webbyrå i Växjö när jag var 16 år och på pappersföretaget jobbade jag mycket med sökordsoptimering, berättar han.
När vi möts är det på hans Stockholmsarbetsplats, ett kontorshotell på Södermalm med hänförande utsikt över Riddarfjärden.
– Men jag känner mig mer hemma i Himalaya, förklarar Björn Söderberg medan han kämpar med den motstridiga kaffemaskinen.
Så har det också hunnit gå elva år sedan han för första gången satte sig på planet till Nepals huvudstad Kathmandu med siktet inställt på att bli volontärarbetare. Den blott 19-årige Björn hade då precis gått ut gymnasiet i Växjö och påbörjat sina studier i psykologi vid Lunds Universitet. Men redan efter fyra dagar kände han att det inte riktigt var ”hans grej”.
– Jag hade haft ett helvete i skolan då jag tyckte att jag inte passade in. Jag ville ut i världen och träffa folk med andra värderingar, säger han.
Lösningen blev en enkel biljett till Nepal, till ett jobb som volontärarbetare. Under sitt första år bodde han i ett slumområde med en grupp nepalesiska ungdomar. Det var hårt och ovant, och efter två månader var han beredd att ge upp och resa hem.
– Men sedan tänkte jag på mina nepalesiska kompisar. Jag kunde inte gärna lämna dem i sticket, jag var tvungen att göra något .
Från återvinning till it
Björn Söderberg valde att stanna och tillsammans med sina nyfunna vänner startade han ett pappersåtervinningsföretag, Watabaran, som samlade in och återvann det pappersskräp som fanns överallt i slumområdet.
Företagets gick allt bättre och snart kunde man ge fler människor arbete.Björn blev den naturlige ledaren. Det var inget han hade planerat, men han märkte snart att det var honom folk vände sig till med frågor och tankar.
– Då tänkte jag: ”Nu kan jag absolut inte åka hem”, och så stannade jag!
Livet som företagare gav också mersmak. Och efter sex år ville Björn Söderberg gå vidare och skapa ett företag som hade inverkan på nationell nivå. Resultatet blev it-företaget Websearch där ett av målen var att få unga, talangfulla människor att stanna i Nepal och utveckla landet.
– Det finns många driftiga ungdomar i Nepal. Problemet är att de gör allt för att åka därifrån. De som borde driva utvecklingen flyttar utomlands, förklarar Björn Söderberg.
Genom att starta ett svenskt företag i Nepal ville han ge duktiga unga ungdomar en möjlighet att utvecklas och tjäna en bra lön – utan att behöva lämna Nepal. Att valet föll på it var ingen slump, enligt Björn Söderberg.
– Jag har alltid varit duktig på it. Jag startade min första webbyrå i Växjö när jag var 16 år och på pappersföretaget jobbade jag mycket med sökordsoptimering, berättar han.
Sida 1 / 3
Gratis nyhetsbrev
