Att ta reda på mer om människor – det är en av de verkligt stora drivkrafterna för Eharmony, en amerikansk dejtingtjänst som matchar ihop medlemmar utifrån allt från fritidsintressen till sexuell läggning.

I första hand utgår Eharmony från sådant som medlemmarna har uppgett själva, men tjänsten extrapolerar också fram vad de kallar ”djuppsykologiska karaktärsdrag” – det kan vara exempelvis nyfikenhet eller ”känslomässig energi” – genom att köra enkätsvar och lämnade uppgifter genom matematiska formler. Grunden för tjänsten är en kombination av teknik och taktik, konstaterar COO Armen Avedissian som även har CIO-ansvaret på företaget.

Läs mer: Plats på scen för de nya super-CIO:erna

Men framför allt är det en fråga om avancerad matematik. Mer än 125 terabyte data är inblandade i matchningsarbetet. För att avgöra hur kompatibla medlemmarna är tittar man i totalt 29 dimensioner.

Ett neuralnät tar dessutom fram en ”nöjdhetsuppskattare” som bedömer möjliga matchningar i förväg, och systemet förbättrar sig över tid, allt eftersom medlemmarna sätter betyg på hur nöjda de blir med olika matchningar de föreslås. Algoritmen lär sig genom att utvärdera vad varje medlem gör med varje matchning Eharmony serverar (tar kontakt? ignorerar?) såväl som genom feedback i enkäter.

– Data hälls tillbaka in i ekvationen och cykeln börjar om igen, bättre informerad, säger Armen Avedissian.

Eharmony är ett typexempel på ett modernt, datadrivet företag – och på hur algoritmer i allt högre grad är en väsentlig del av våra liv.

Det som började med boktips på Amazon och musiktips på Spotify av typen ”de som köpt den här boken har också köpt den här”, har nu nått bransch efter bransch och ruskat om förutsättningarna. Algoritmer används idag för att handla med aktier och förutsäga brott, för att upptäcka diabetes och övervaka sömnapné, för att hitta en dejt, räkna ut rutter – till och med för att bygga nya algoritmer.

Ekvationerna, som kan kräva tusentals sidor kod och räkna med hundratals variabler, bidrar med viktiga insikter och nya konkurrens­fördelar. Men, de kan också leda till moraliska och juridiska knivigheter.

Redan idag börjar myndigheter och konsumentorganisationer granska algoritmrevolutionens avigsidor, såsom överdriven personligfiering och möjlig prisdiskriminering.

– Trycket är stort att ta reda på mer och mer om folk. Den upprustningen är jag rädd för, säger juristen Frank Pasquale som är professor vid University of Maryland och har skrivit boken ”The Black Box Society: The Secret Algorithms That Control Money & Information”.

– Algoritmer hjälper oss att und­vika partiska beslut och förutfattade meningar, säger Michael Luca, lektor på Harvard Business School.

– Men fallgroparna är lika viktiga att ha i åtanke, fortsätter han.

En sak är säker, det är ny it-baserad affärsmark som bryts – och den CIO som vill vara en affärsledare måste ge sig in i de strategiska samtalen om en datadriven framtid och delta i be­sluten tillsammans med jurister, dataanalytiker och kollegor från affärssidan.

CIO:n måste hjälpa till att styra företagsstrategin – men också besluten om vilka data som ska in i en algoritm och vilka som ska hållas utanför, och hur den ska övervakas.

– Och inte minst blir det viktigt att ta fram en försvarbar policy för hur ni ska hantera den information som produceras, säger Frank Pasquale som menar att ”algoritmisk ansvarsskyldighet” kommer att bli en allt viktigare del av it-ledarrollen.

Smärtsamma insikter

Den insikten kan annars bli smärtsam. Värdepappershandlaren Athena Capital Research använde en proprietär algoritm vid namn Gravy för att trycka in stora köp- och säljordrar några millisekunder innan Nasdaq-börsen stängde för dagen, vilket kunde pressa aktiekurser uppåt eller neråt, till Athenas fördel. Tillsynsmyndigheten SEC såg detta som olaglig prismanipulation, och slog ner på Athenas CTO för att ha hjälpt den övriga ledningen planera smartast möjliga bruk av Gravy under åtminstone sex månader 2009. Athena gjorde upp i godo för en miljon dollar.

Det är ingen som säger att du som CIO måste hålla på med matematik på högskolenivå. Men med hjälplig kunskap om koncepten bakom algoritmer kan du undvika dåliga resultat och dålig publicitet.

– Det handlar inte bara om hård- och mjukvara utan också om att ha en strategi för hur vi handskas med data, konstaterar Armen Avedissian på Eharmony, som dagligen bearbetar känslig information i dejtingsvängen.

Läs mer: CIO:er måste fokusera på slutkunden

Alla Eharmonys algoritmer är byggda för att konvertera registerade användare till betalande kunder. Ju mer relevant medlemmar matchas ihop, desto mer kommunicerar de med varandra – och desto mer köper de medlemskap. Idéer a/b-testas genom att algoritmer med små skillnader körs på olika användargrupper, och sedan jämför man hur många som konverteras i respektive grupp.

Parallellt kör risk- och compliance-avdelningen egna algoritmer för att se hur företagets övriga algoritmer handskas med känsliga personuppgifter, vilket kan gynna affärerna om det används rätt. Nyligen har man exempelvis upptäckt att huruvida någon röker eller dricker är viktigare för medlemmar i Europa än i USA.

– När vi ökade viktningen på alkohol- och tobaksvariablerna i Storbritannien så lyfte affären, säger Armen.

Sida 1 / 3

Innehållsförteckning

Fakta

Vill du läsa mer om hur algoritmer styr allt mer av samhälle och näringsliv kan du läsa ”The Black Box Society” av juridikprofessorn Frank Pasquale, som intervjuas i artikeln ovan. (Harvard University Press, 2015.)

”Vi tar lätt för givet att de algoritmstödda beslut som fattas i det fördolda i Silicon Valley och på Wall Street är neutrala, automatiska, kliniska. Men läckor och avslöjanden har visat att så långt ifrån alltid är fallet. Egennyttigt och oförsiktigt beteende är förvånansvärt vanligt – och lätt att gömma undan i komplex programkod som ingen utanför företaget har tillgång till. Även om miljarder i böter dömts ut kanske myndigheterna bara börjat skrapa på ytan. Frank Pasquale diskuterar hur starka intressen tagit utvecklingen i egna händer, och hur vi kan tygla dem. Att kräva transparens är bara första steget ...”