Cecilia Wolkert är biträdande it-chef på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med ansvar för bland annat it-kommunikation och supportorganisationer. Tidigare har hon under sex år varit ansvarig för systemutveckling på SLU och är fortfarande aktiv i styrgrupper för utvecklingsprojekt.

Liksom flertalet av de 90 personerna på it-avdelningen är hon stationerad i Uppsala. Med projektledare inkluderat är det ett tjugotal personer som arbetar med systemutveckling. Utmärkande för dem är att de jobbar enligt den agila metoden DSDM, se faktaruta.

Läs också: Agila utvecklare räcker inte – så får du hela företaget att bli agilt

Varför fastnade man för DSDM som hamnat i skymundan av metoder som Scrum?

– En fördel med DSDM är att det är en balanserad metod som kombinerar planmässighet och agilt arbete, förklarar Cecilia Wolkert.

Okej, vad betyder det i praktiken?

– Det är oftast frågan om kritiska pengar i de utvecklingsprojekt vi driver. Vi kan inte portföljstyra pengar om ett projekt går dåligt, eftersom pengarna är knutna till specifika forskningsprojekt. Så, vi får inte misslyckas, men det gäller att misslyckas tidigt om man ska misslyckas.

Och här kommer metoden in i bilden. Ett DSDM-projekt inleds med fokus på planering och sedan arbetar man mer agilt när projektet kommit i gång. Det ger en chans att utvärdera projektet ordentligt i början, innan man beslutar att satsa resurser på att bygga en viss lösning.

Jämfört med ett Scrumprojekt på ett affärsdrivande företag finns det flera skillnader. I Scrumfallet kan man idealt styra om resurser till helt andra projekt än det var tänkt från början, om det visar sig nödvändigt.

Så är det alltså inte i ett mjukvaruprojekt kopplat till ett specifikt forskningsprojekt. Forskaren som har fått pengar till ett projekt måste genomföra det projektet.

– Och det finns ingen överordnad chef som kan avbryta ett projekt och besluta att lägga resurserna på ett annat projekt, lägger Cecilia Wolkert till.

Läs också: Oracle tar sig an den eviga utmaningen med utveckling för folk som inte är utvecklare

I det läget är det en fördel med en ordentlig utvärdering och prioritering av arbetsuppgifter i början av projektet, vilket ska göras i DSDM-projekt.

– Man ställer frågor som ’går det att använda?’ och ’ger det nytta?’.

Ett förenklat sätt att uttrycka det är att DSDM är ett försök att kombinera vattenfallstänkande med agilt tänkande, och dra nytta av fördelarna med båda sätten. Och, naturligtvis, slippa problem med de båda angreppssätten.

I ett större perspektiv kanske användning av DSDM kan vara en lösning på det eviga problemet med att jobba agilt på stora företag och i stora organisationer? Det som ofta händer är att de enskilda utvecklingsteamen arbetar agilt med framgång, men att organisationen i stort, och ledningen, sitter fast i mer planmässiga arbetssätt. Följden blir ett mischmasch mellan de båda arbetssätten.

Kan en metod som DSDM förenkla ”skarven” mellan agilt utvecklingsarbete och en mer planmässigt arbetande ledning?

– Ja, absolut, till exempel budgetmässigt, säger Cecilia Wolkert.

Fakta

DSDM står för Dynamic systems development method. En första version av vad som beskrivs som ”ett agilt ramverk för projektleveranser som främst används som en metod för utveckling av mjukvara” kom 1994. Lite mer informellt var DSDM ett försök att bringa ordning i det som på nittiotalet kallades RAD (rapid application development).