De två trapetskonstnärerna är högt upp i luften, utan skyddsnät, slingrade runt varandra. Så lösgör sig den ena kroppen från den andra. Den svävar fritt en kort stund innan ett handpar griper om ett annat.

Publiken andas ut.

– På en cirkus är det jätteviktigt med tydliga regler och strukturer. Allt måste verkligen klaffa på sekunden. Det är höga risker involverade, och ett litet misstag kan leda till döden. Den disciplinen, jämfört med på en bank, till exempel, är ju helt otrolig.

– Det finns en missuppfattning om att konstnärliga organisationer släpper allting fritt. Så är det verkligen inte.

Det säger Emma Stenström, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, som har studerat hur kreativa organisationer, bland annat nycirkusen Cirkus Cirkör, arbetar. Hon är också en flitigt anlitad föreläsare med drygt tjugo års erfarenhet. (Ovan kan du se hennes föredrag på vår konferens CIO Governance i Stockholm i september.)

– Den kreativa processen kan se ut på väldigt olika sätt. I alla kreativa organisationer uppstår det spänningar mellan det fria skapandet och behovet av struktur, styrning och sammanhållning, säger hon.

Emma och hennes kollegor har inte bara studerat cirkusartister, utan också bland annat arkitekt- och designkontor. Här såg de att organisationerna kunde delas upp i tre kategorier, utefter hur de styr sitt kreativa arbete.

– Dels fanns det en grupp som hade ett tydligt mål, men vägen till målet var ganska fri. En annan grupp hade tydliga metoder som de arbetade med, medan målet var mer otydligt hos dem, berättar hon.

Läs också: Agil transformation är enkelt – man behöver bara ändra på allt i företaget

– Och så tyckte vi oss hitta en tredje grupp, som försökte hålla både vägen och målet ganska öppna, och istället satte ihop spännande människor med olika kompetens. Det byggde mer på att om vi blandar på det här sättet kommer det att resultera i något spännande, utan att vi behöver en tydlig process eller ett specifikt mål, säger Emma Stenström.

– Så det är tydligt att det finns olika sätt att hålla ihop och släppa fritt, för det är hela tiden den avvägningen man måste göra. Var håller man ihop och var släpper man fritt? Det gäller att hitta en balans mellan de avvägningarna. Det varierar mellan olika organisationer.

Kunde ni se att något fungerade bättre än något annat?

– Det beror helt på hur man definierar framgång. Framgång är inte nödvändigtvis ekonomisk. Det kan vara att människor mår bra, att man bidrar till samhället. Det är inte givet vad det är för kapital man prioriterar och hur man ska definiera och mäta framgång. Även om vi brukar tro att vinst eller aktiekurs är måttet på framgång så är det något man kan diskutera, säger Emma.

Istället för ekonomiska faktorer menar Emma att det som verkligen motiverar oss är när arbetet känns meningsfullt.

– Visst, alla organisationer jag studerat behöver få in pengar för att gå runt. Absolut. Men det finns de som plöjer ned extra pengar direkt i verksamheten istället för att ta ut vinsten, säger hon.

– I många kulturella organisationer är pengar mer ett medel än ett mål; det viktiga är det man gör, att det finns en mening i det. Det är inte kreativitet för kreativitetens egen skull, utan för att bidra till något större. Det är det som gör att man hittar kreativa lösningar. Inte att man ska göra vinst till aktieägarna.

En annan sak som är viktig för kreativiteten är att alla iblandade inte har samma infallsvinklar.

– Forskning visar att kreativitet delvis uppstår i mötet med andra. Det kreativa gynnas av mångfald, framför allt kognitiv mångfald, det vill säga att man tänker på olika sätt – särskilt när det är komplexa problem som ska lösas. Och där kan många organisationer bli mycket bättre, säger Emma.

Hur då?

– Det handlar om att de behöver rekrytera på andra sätt. Idag är vi fixerade vid att varje individ ska passa in, och då tenderar dessa individer att bli väldigt lika. Men forskning visar tydligt att det är viktigare att gruppen får så stor mångfald som möjligt. Här är de kreativa organisationerna faktiskt inte alltid så långt framme, även om det pratas mycket om mångfald, säger hon.

En tredje bit i det kreativa pusslet, enligt Emma, är att man måste ge sig själv tid att kontemplera. En pusselbit hon tycker kan få för lite uppmärksamhet emellanåt.

– Mycket forskning om innovation glömmer att ta hänsyn till det som många skulle säga är själva källan till kreativitet, till innovation. Den finns djupare inom oss, och kräver att vi är grundade, att vi mår bra. Den är svår att sätta ord på. Här i Sverige, där vi är så sekulära och rationella, pratar vi inte riktigt om sådana saker.

– När jag har sysslat med design thinking och innovationsgrejer sätter man ofta ihop människor som får spåna – det är mycket brainstorming, det är roligt, och idéerna kommer i en strid ström. Men det finns inte mycket utrymme för att stänga av yttervärlden och gå in i djup koncentration och fokus. Hur hittar vi rum för det? Där finns det mycket kvar att utforska. Att hitta de platser där man känner sig trygg och kan känna efter om det här är vad man egentligen vill, det tror jag är viktigt för att något ska hålla i längden.

Vad kan organisationen göra för att underlätta kontemplation?

– Ett exempel är MIT-modellen, som används på många håll, och lämnar rum för det reflekterande i de kreativa processerna. Hjärnan behöver känna sig lugn och säker för att öppna upp för kreativitet. Men där är inte alla organisationer i dag, så det kan uppfattas som rätt flummigt.

För sina studenter på Handelshögskolan lägger Emma in inslag av meditation och andningsövningar, för att öppna deras sinnen för andras idéer. Många av de kreativa organisationer hon studerat sysslar med konst, som kan innebära en meditation i sig. I andra branscher behöver den kontemplationen föras in mer aktivt.

Läs också: Tre cio:er talar ut: "så får vi it-personalen att våga misslyckas"

– Men det finns mycket att hämta med enkla grepp. Jag vill slå ett slag för att titta på mångtusenårig visdom i kombination med modern natur­vetenskap, som också pekar på att man kan nå långt genom bara lite meditation. Personligen är jag väldigt nyfiken på de bitarna.

Är det här något som organisationer ägnar sig åt i någon större utsträckning?

– Det kommer mer och mer. Silicon Valley-folket har varit helt fixerade vid det, säger Emma.

– Nyligen besökte jag ett projekt som jobbar med virtual reality, och det första de började prata om var att kunskaperna om hur medvetandet fungerar är jätteviktiga i ett tekniksamhälle som hela tiden kräver vår uppmärksamhet, och i sin värsta form kan driva oss till vansinne.
Vi behöver kunskap om hur vi kan navigera, fokusera och stänga av.

– Att hitta balansen mellan det som är jättespännande och dopamin­drivet å ena sidan och lugnet och fokus å andra sidan, det tror jag är väsentligt. Och många teknikbolag ligger i framkant på att experimentera med det.

Emma Stenström
”Att hitta balansen mellan det jättespännande och dopamin­drivna å ena sidan och lugn och fokus å andra sidan, det tror jag är väsentligt. Många teknikbolag ligger i framkant på att experimentera med det”, säger Emma Stenström, docent på Handelshögskolan i Stockholm.

Nästa sak man behöver ta fasta på, menar Emma, är att kreativa processer kräver tid, och ibland många försök. Ett cirkusnummer är inte perfekt genast – det krävs många, många repetitioner. Och många misslyckanden.

Många organisationer skulle kunna bli bättre på att hylla misslyckandet, menar Emma Stenström.

– I en studie där ekonomistudenter fick möta cirkusartister påpekade studenterna ofta att affärslivet inte uppmuntrade improvisation eller ”trial and error”, och att misslyckanden inte uppskattades. ”Men kanske misslyckanden är essensen av den kreativa processen”, som en student uttryckte det.

Forskning visar också att det är viktigt att producera väldigt mycket, även om inte alltsammans blir bra, säger Emma Stenström.

– Man ska helst spotta ur sig en massa saker. Det är något vi kan lära av de kreativa organisationerna. De får ur sig mycket, även om inte allt går till premiär, så att säga.

Skulle du säga att kreativitet blir viktigare och viktigare i närings­livet?

– Egentligen har det alltid varit viktigt. Men det går väldigt snabbt nu –det är stora förändringar, och ska man hänga med måste man ligga i framkant. Det stora skiftet i samhället gör att vi måste tänka nytt i samband med digitaliseringen.

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning

Fakta

Kreativt kapital

Tillsammans med Handelsprofessorn Lars Strannegård var Emma Stenström redaktör för antologin ”Kreativt Kapital: Om ledning och organisation i kulturella och kreativa näringar” (2013). Den består av fallstudier av 23 framgångsrika företag vars verksamheter vilar på kreativt kapital. Här ingår bland annat studien ”Kreativitet och kapital på arkitektkontoret”, som Emma Stenström berättar om i artikeln ovan, där organisationerna gick att dela in i tre grupper baserat på hur de styrde sin kreativa process.

”Kreativt kapital” finns att hämta som gratis pdf från Vinnovas webbplats.