EA går mot en ny vår. I nära 20 år har Enterprise Architecture, EA, på svenska verksamhetsarkitektur eller företagsövergripande systemarkitektur, varit på tapeten när man diskuterat relationen mellan verksamhet och IT. Men först nu börjar det röra på sig ordentligt. Det finns idag ett ökat tryck på att IT-systemen verkligen ska stödja verksamheten och utgå från affärsprocesserna – samt en ökad insikt om att en illa anpassad systemarkitektur driver kostnader.
Dessa faktorer har i sin tur gjort att idéerna om en företagsövergripnade arkitektur börjat få gehör. Idag sysslar ungefär 70 procent av företagen med EA-satsningar i någon form, enligt Brian Burke, forskningschef på Gartner, men han tror att siffran kan stiga till 85 procent inom fem till tio år. John Spencer, chef för The Open Groups Architecture Forum, är ännu mer progressiv.
– Det är svårt att tänka sig något framgångsrikt företag som inte har en företagsövergripande arkitektur om fem till tio år. De som inte har det kommer helt enkelt inte att överleva, säger han helt krasst.
Traditionellt sett har det praktiska arbetet inom Enterprise Architecture framför allt handlat om modellering. Det vill säga om att skapa modeller av ett företags affärsprocesser vilka i sin tur ska ligga till grund för den tekniska infrastrukturen. Ungefär som en arkitektskiss ligger till grund för byggnadsingenjörens arbete, för att jämföra med ett byggprojekt. Modelleringen har ofta skötts av IT-sidan, men många menar att det bör göras av verksamhetssidan istället, särskilt i framtiden kommer det bli viktigt.
– Det måste göras av personer som förstår affären, inte av IT-folket. Och man måste ta ett samlat grepp på alla processer, så att man får spårbarhet och återanvändbarhet, konstaterar Eskil Swende på IRM och motor bakom DAMA, ett nätverk för verksamhetsarkitekter.
Andra expeter, som Brian Burke på Gartner, menar å sin sida att det pågår ett paradigmskifte inom EA-disciplinen där just modellering blir mindre viktigt. Istället ser han ett ökat fokus på riktlinjer, mål och nytta. Enligt detta scenario kommer framtidens EA-satsningar i första hand att handla om att sätta upp mål för hur den företagsövergripande arkitekturen ska se ut och vara en bas för åtgärder att nå dit, snarare än om att modellera hur IT ska stödja affärsverksamheten. Den modellering som ändå krävs kommer bli mindre detaljerad.
– Arkitekturriktlinjer är grunden för att IT-beslut ska kunna decentraliseras utan att äventyra den övergripande arkitekturen, säger han.
Med arkitekturriktlinjer syftar han på de regler som ska gälla vid alla beslut om ändringar i IT-stödet. Dessa brukar delas in i regler för tillämpningar, data och infrastruktur. Reglerna ifråga ska sedan kunna användas både när det görs nya investeringar och för att utvärdera det befintliga IT-stödet. Besluten kring vilka tjänster som behöver IT-stöd, vilka tekniker som ska användas etcetera ska alltså föras tillbaka ut i verksamheten, men med en tydligare styrning.
– IT måste helt enkelt blicka framåt för att kunna stödja affärsverksamhetens utveckling.

Eskil Swende håller med till till viss del, men framför allt anser han att resonemanget utgår från en allt för strikt IT-vinkel – något han överlag tycker är en vanlig fälla när EA kommer på tal. Han tycker att det är viktigt att skilja på företags­övergripande arkitektur, EA, och IT-arkitektur.
– Enterprise Architecture är verksamhetsdrivet och handlar om att modellera affärsprocesser, medan IT-arkitektur är IT-drivet och handlar om att hitta passande tekniker och standarder, förklarar han.
Självklart är det viktigt att IT-sidan sätter upp arkitekturriktlinjer, men det är ingen ursäkt för verksamheten att abdikera från processmodelleringen. Tvärt om, det måste finnas en processbeskrivning från verksamheten. IT-sidans uppgift är helt enkelt att anpassa sig till den – och att hitta tekniska standarder som passar in i modellen så att man kan arbeta smartare och mer kostnadseffektivt med återanvändbara komponenter.
– Här måste verksamheten bli mycket bättre än den är idag. Annars blir det IT-sidan som styr vad som låter sig göras, säger han.

I samband med EA talas det ofta om ramverk. Bland de mer namnkunniga återfinns the Zachman Framework, the Open Group Architecture Framework (TOGAF), och (U.S) Department of Defense Architecture Framework (DoDAF). Dessa kan användas som stöd vid EA-arbetet. Ur IT- och leverantörshåll brukar man också tala om systemstöd för den företagsövergripande arkitekturen. Ett överordnat system som gör det möjligt att hantera den brokiga skara av system som är en realitet på många företag idag. Dessa lösningar brukar gå under namnet EAI, Enterprise Application Integration-platforms. Här har uppkomsten av nya tekniker som SOA, Service Oriented Architecture, och Webservices, kommit in i bilden och ritat om kartan rejält. Det innebär i korhet att man bygger upp IT-miljön i form av modulära, löst sammanfogade tjänster, baserade på de affärsprocesser de ska stödja. Många tror att det nya sättet att bygga system kommer att slå igenom stort på sikt. Det ligger naturligtvis väl i linje med idén om en företagsövergripande arkitektur som utgår från affärsprocesserna. Slutligen finns en rad leverantörer av verktyg för själva modelleringen, med tillhörande informationshantering.
Martin Owen är vice president för Enterprise Architecture på Telelogic, som i år köpte verktyget Systems Architecture. Liksom Eskil Swende tror han fortfarande på vikten av att ha en modell över den företagsövergripande arkitekturen. En modell som ska vara en välintegrerad del av företagets alla beslut. Men genom att flytta ut modellerandet i verksamheten som ett beslutsstöd menar han, liksom Brian Burke, att man i framtiden kommer att modellera mindre. Däremot kommer arkitekturmodellen att behöva hantera mer information, vilket i sin tur leder till att informationsinsamlingen måste ske på ett mer effektivt sätt än idag. Den största förändringen i framtiden ligger i hur arbetet bedrivs, menar han. Och han hyser gott hopp om bättring.
– Många företag modellerar affärsprocesser, ritar organisationsscheman och sammanställer information om system. Allt detta är ju Enterprise Architecture-aktiviteter, men få vet det – och det sker inte på ett strukturerat och sammanhållet sätt, säger han.
Hans åsikt är att de flesta företag brister i kompetens och saknar tydliga och väldefinierade styrningsstrukturer eller support för att kunna bedriva ett bra EA-arbete.

Vi lär dock få se företagen mogna i användningen. Sannolikt kommer allt fler att använda sig av de ovan nämnda ramverken. Gärna i kombination med specifika verktyg för modellering. När informationsmängden ökar kommer det inte längre räcka med ritprogram som Microsoft Visio eller Power Point, eller för den skull Word eller Excel. Det krävs mer avancerade lösningar. Men ett häftigt verktyg är förstås inte nog, man måsta veta vad man gör också.
– A fool with a tool, is still a fool. Verktyget är bara till för att dokumentera och hantera den företagsövergripande arkitekturen. Värdet med ett bra verktyg ligger i dess förmåga att skapa, hantera och kommunicera information och kunskap, poängterar Brian Burke.
Pär Larsson är marknadschef på Troux Technologies, ett företag som nyligen köpte upp norska Computas för att få tillgång till EA-modelleringsverktyget Metis. Han håller inte med. Ett verktyg kan även vara till hjälp för att definiera begrepp, menar han.
– En stor svårighet när man börjar är att skapa en gemensam begreppsvärld. Metis metamodell ger definition på objekttyper och relationer med förslag på egenskaper, säger han.
De verktygsleverantörer som finns idag kommer framför allt från två håll: de har tidigare varit starka på antingen modellering eller databashantering. En inte alltför vågad gissning är därför att verktygsleverantörer som idag fokuserar på att modellera affärsprocesser kan bli uppköpta av företag med kunskap kring databas- och informationshantering, eller att dessa själva börjar ta fram sådana lösningar.
– Ett par, tre stora verktygsleverantörer – fler än så lär vi inte få se på marknaden i framtiden, spår Martin Owen på Telelogic.

Om vi istället tittar på ramverken går de snarare mot att specialisera sig för olika marknader. The Open Groups John Spencer nämner det amerikanska försvaret som exempel, det har sedan länge en egen uppsättning modeller som passar för verksamheten.
– Inom fem år kommer även andra intressenter att ta fram ramverk för bankvärlden, tillverkningsindustrin etcetera, spår han.
The Open Groups eget ramverk Togaf kommer dock inte att gå den vägen, om vi får tro John Spencer.
– Vi ser en väldigt tydlig roll för Togaf som en generisk metod för att utveckla arkitekturer, säger han.
The Open Groups strategi är istället att samarbeta med andra parter för att visa hur deras metod kan användas i ett konkret arkitekturarbete. Just nu pågår exempelvis ett arbete med att mappa ramverket mot Integration Consortium och Omg:s MDA (Model Driven Architecture) som är en uppsättning standarder för modellering.
En annan trend är att EA-området utökas. Både Gartner och The Open Group anser att verktyg och metoder för EA kommer bli en del av IT-governance, lösningar för IT-styrning, något som händer redan nu. I samma veva hamnar allt större fokus på informationssäkerhet. Det här kan också leda till att vi får se mer regleringar i framtiden. Ett som är säkert är att vi standarderna inom området blir fler.
– Enterprise Architecture kommer att sträcka sig bortom arkitektur­utveckling till att även beröra verksamhetsutveckling, IT-styrning, hantering av IT-tjänster, etcetera, säger John Spencer.
Det är en naturlig utveckling då EA, som Eskil Swende påpekade inledningsvis, är – eller i alla fall borde vara – en övergripande managementdisciplin. Dessutom hänger EA ihop med kravhantering.
– Kravhantering och företagsarkitektur är tätt sammanknutna. Många av kraven kommer från den företagsövergripande arkitekturen och man vill också se hur de påverkar verksamheten, säger Martin Owen.

Så borde det i alla fall vara, men för många företag handlar EA fortfarande mer om att hantera information och mindre om hur den ska användas. Kopplingen till affärsverksamheten är alltså svag. Men i takt med att företagen mognar kommer det att ändras radikalt. Om fem år blir EA en fullständigt integrerad del och modelleringen kommer att skötas av ansvariga i verksamheten, spår Martin Owen.
– Då kommer alla inom företaget att kunna bidra till den företagsövergripande arkitekturmodellen, i realtid, säger han.
För att en sådan decentralisering ska vara möjlig tror han att varje stort företag får sin egen EA-avdelning som rapporterar till både CIO och CEO. Den kommer att bestå av personer som är specialister på att fånga affärsverksamhetens behov av IT-stöd och som är ansvariga för att ta fram en passande arkitekturstrategi. EA-modellen publiceras på intranätet, så att alla som har behov av den kommer åt den. På så vis blir den ett beslutsstöd för hela företaget.
– Verktygen blir rollbaserade. Beroende av vem du är kommer du att arbeta med olika verktyg från verktygsfamiljen, menar Martin Owen.
Det kommer således att finnas ingångar för HR, marknad, försäljning etcetera, så användningsområdet för modellerna kan sträcka sig långt bortom att bara ta beslut i IT-investeringsfrågor. Det är EA-avdelningen som bestämmer vilken information som ska samlas in och hur.
Det största arbetet kommer alltså att göras av verksamheten, till skillnad från idag. Men det är inte liktydigt med att verksamheten får mer att göra. En stor del av informationen samlas redan in för andra ändamål och flyttas automatiskt till den databas som är grunden för modellen. De flesta kommer inte ens att veta var informationen sparas.
I praktiken handlar det om återanvändning av data. Ett exempel som Pär Larsson på Troux Technologies nämner är företagets karta över nyckelpersoner, färdigheter och yrkesroller, information som ägs av personalavdelningen men lagras i arkitekturdatabasen. I verktyget Metis finns redan möjligheten att automatiskt samla in sådan information.
Även Gartner tror att EA kommer att närma sig verksamheten. För tre år sedan rapporterade alla IT-arkitekter till CIO eller någon annan IT-chef. Idag är det 5-10 procent som istället rapporterar till den ansvarige för affärsstrategin. Den trenden kommer att fortsätta.

Nästa steg som företag kan ta i sina EA-satsningar är att ta fram och följa upp mätetal. I sanning en utmaning.
– Det man helst vill mäta är hur EA-satsningen påverkar organisationen, exempelvis genom kostnadsreduceringar eller att IT-stödet blir mer följsamt, säger Brian Burke på Gartner.
Tyvärr är det väldigt svårt. Det kan ta lång tid innan effekterna slår igenom och många andra faktorer påverkar också. I stället kan man mäta hur enskilda projekt följer arkitekturriktlinjerna och försöka hitta andra, mer kortsiktiga, mätetal som rör IT-systemens utformning eller IT-organisationens arbetssätt. Det menar Mathias Ekstedt, forskare på Avdelningen för industriella informations- och styrsystem på KTH som doktorerat i EA-frågor.
– Om man ska ta fram en företagsövergripande modell är det viktigt att tydliggöra det kortsiktiga målet med initiativet. Även om EA är ett långsiktigt strategiskt hjälpmedel, säger han.
Mathias Ekstedt berättar att de få modeller för mätning som finns idag i huvudsak är inriktade på att bedöma hur EA-arbetet fortskrider. En annan brist är att varken verktyg eller ramverk ger något explicit stöd för analys. Det går inte att mäta datakvaliteten och nivån på informationssäkerheten, eller att på ett bra sätt se vilka konsek­venser ett beslut får i framtiden. Han tror dock att analysstödet blir bättre om några år. Vi kan alltid hoppas. l

Av Åsa Lindström