Så håller du förföljaren på avstånd

En av avigsidorna med att vara kändis eller en offentlig person, exempelvis en företagsledare, är att det kan dra till sig människor som inte ser skillnad mellan verklighet och fantasier. Som till och med kan ta till våld för att hämnas inbillade oförrätter. Hur ska ett företag agera om en anställd drabbas av en stalkare? Vi ger fyra tips på vägen.

Stalkning är ett upprepat beteende för att förödmjuka, tillintetgöra eller hota utsatta personer. Det består av ett antal händelser som var och en utgör ett oskyldigt agerande men som tillsammans är hotfulla.
Ur ”Smygande hot” av Agneta Syrén

1. Publika yrken alltid en riskgrupp

» Ordet stalkning ligger lite ovant i munnen, det kommer från engelskans ”stalking”. Den som utsätter någon för upprepade trakasserier och förföljelse kallas ”stalkare”. 

Agneta Syrén är koncernsäkerhetschef på Länsförsäkringar och hon har länge studerat fenomenet. Även om amerikanska undersökningar har visat att de allra flesta stalkare inte är psykiskt sjuka i klinisk mening så lider de oftast av en beteendestörning, menar hon.
– Något är fel i deras sätt att relatera till sin omgivning, säger hon.

Gemensamt för stalkning är att den oönskade uppvaktningen kommer smygande, i diffusa handlingar. I början kanske offren inte ens märker det. Då intensifieras uppmärksamheten, tills offret inser vad som pågår.

Ofta kan känslan vara förknippad med skam, vilket gör att den utsatte inte polisanmäler händelsen. Det känns helt enkelt lite pinsamt. Dessutom är hoten sällan uttalade vilket gör dem svåra att polisanmäla, men över tid bildar de ett skrämmande mönster.

Då är det viktigt att ta signalerna på allvar. Stalkandet är ett psykologiskt tvångsmässigt beteende som inte går över av sig själv. Det riskerar snarare att förvärras över tiden.
Internationella forsknings­studier visar att mellan 32 och 53 procent av offren anmäler förföljelsen till polisen. Det finns alltså ett mycket stort mörkertal, men Brottsförebyggande rådet, BRÅ, bedömer att runt 130 000 personer årligen drabbas av upprepade trakasserier som de upplever som skrämmande.

Åklagare, psykiatrisk personal och riksdagsledamöter är exempel på riskyrken, men det är svårt att på förhand räkna ut vem stalkaren väljer som sitt mål.
– Alla kan drabbas, men de som har mycket kontakt med människor drabbas oftare, säger Agneta Syrén.

Företagsledare kan ligga i riskzonen då de kan ha okända ovänner på många håll, exempelvis bland personalen, kunderna eller konkurrenter. Personer i psykisk obalans kan se dem som en förlängning av själva företaget, och försöka ge igen sitt missnöje. Arbetsplatsen kan vara central och därmed blir stalkning en säkerhets- och arbetsmiljöfråga.

2.Vad utlöser en stalkares beteende?
» Det är svårt att veta från början om en person är ett ”stalkarämne”. De flesta av oss går omkring med små hemligheter, och människor med beteendestörningar lär sig tidigt att dölja de delar av sin personlighet som omgivningen inte uppskattar.

Det finns psykologiska tester som visar om en person ligger i riskzonen, men de är ännu inte så vanliga i Sverige – och de måste tolkas av en beteendevetare. Det är med andra ord svårt att försäkra sig helt mot problemet, men det är viktigt att vara medveten om att det existerar och att vara beredd att agera.

Gemensamt för stalkare, enligt Agneta Syrén är att de är lättkränkta, ser saker i svart och vitt och lider av empatistörning.
– De, har svårt att sätta sig in i andra människors känslor. Men sådana finns det ju gott om och det krävs oftast en ”trigger”, en händelse som utlöser stalkningen, säger hon.
Triggern ifråga kan vara en skilsmässa, omstruktureringar på arbetsplatsen eller en verklig eller inbillad kränkning.
– Frustrationen och sorgen riktar sig sedan mot en person eller en organisation.

Några av de situationer som har visat sig utlösa stalkingbeteende är ökat intag av alkohol eller andra droger, psykisk sjukdom, tidigare våldstendenser och en personlig attityd hos stalkaren som rättfärdigar användande av våld. Stalkarens våldstendenser kommer ofta smygande och intensifieras efter hand.

Den största faran är naturligtvis att förövaren ska bli våldsam, och sätta sina hot i verket. Ett problem är att det inte finns någon enhetlig definition av stalkning i Sverige, och inte heller en lagstiftning som definierar stalkning. Det regelverk som kan användas för stalkning är ofredande, olaga hot, kvinnofridskränkning och lagen om besöksförbud.

Ett exempel när stalkning har riktats mot en offentlig person är en man som sedan 1996 trakasserat förre biträdande näringsminister Ulrika Messing, i den socialdemokratiska regeringen. I början handlade attackerna om den socialdemokratiska politikens innehåll och oförrätter som han ansågs ha drabbats av genom regeringens arbete. Men senare blev hoten aggressivare, och riktades mot Ulrica Messing som person, och hennes familj.

Mannen kontaktade hennes anhöriga och angrep henne verbalt offentligt. Han höll koll på hennes arbetsprogram och fanns på plats när hon skulle framträda. Hösten 2001 utfärdades ett ettårigt besöksförbud som innebar att mannen var förbjuden att besöka eller ta kontakt med politikern. Men trots insatser från Säpo, bevakning och larm på bostaden har mannen lyckats fortsätta med sina hot mot henne. Det är ett exempel på svårigheten att värja sig mot en stalkare.

3.Att skydda en anställd
» Om ett företag har anställda som figurerar i media, på webbsidor eller rör sig bland många människor, ökar risken för att stalkning kan drabba en anställd. Särskilt som vi lever i en tid där det är lätt att få tillgång till e-postadresser och telefonnummer.

Företaget har ett ansvar att skydda den anställde om den drabbats av stalkning. Det första steget är att identifiera problemet. Vad har hänt? Har stalkningen påbörjats tidigare än ni tror? Dra er till minnes om det funnits tecken på kontakt tidigare, och när den första kontakten kan ha inträffat.
Fundera också över vad som kan ha utlöst stalkningen. Ni kanske har gjort något utspel i pressen, eller gjort någon annan aktivitet som haft stor spridning. Har den anställde haft några särskilda uppdrag?

Utse en person som loggar all kontakt och dokumenterar varje kontaktförsök. Informera alla berörda runt den anställde. Få dem att inse vikten av att medarbetare inte förmedlar några kontakter om den anställde och se till att de tar situationen på allvar.

Självklart gäller det även receptionen och vaktmästarna. De måste vara medvetna om riskerna med att stalkaren besöker företaget, och veta hur de ska agera.
Har fler personer drabbats på företaget? Finns det ett mönster som ni inte tänkt på tidigare? Kanske fanns ett liknande mönster riktat mot den anställdes företrädare.
– I Tintin-albumet “Plan 714 till Sydney” finns en klassisk scen med en plåsterlapp som fastnar på olika passagerare. När en av dem lyckas skaka av sig plåstret hamnar det på någon annan. Stalkaren fungerar på samma sätt, menar Agneta Syrén.

Idag är det enkelt att få reda på vem stalkaren är. Kontrollera IP-adresser, telefonnummer och företagets egna databaser. När personen är identifierad, ska företaget skicka ett tydligt meddelande att beteendet inte är acceptabelt. Gör klart att ni inte vill att stalkaren ska ha någon som helst kontakt med den anställde. Håll kontakten kort, att gå i polemik triggar bara beteendet ännu mer.
Analysera även hur allvarligt hotet är. Kontrollera offentliga register om personen är fälld för tidigare våldsbrott och om stalkaren äger ett vapen.

Om ni gör bedömningen att hotet är allvarligt, tveka inte att polisanmäla utan brottsrubricering och begär besöksförbud.
Vidta alla åtgärder som försvårar för förföljaren att komma nära sitt offer: Gå igenom den anställdes arbetssituation och hans eller hennes resvägar så att förutsägbara mönster kan ändras. Kontrollera hur den anställdes hemförhållanden ser ut. Kanske måste man installera larm i bostaden?
Om situationen upplevs som mycket påfrestande för den anställde bör personen erbjudas krisstöd.

4. Dokumentera hoten
» E-post har blivit en väldigt vanlig kanal för stalkare. För att skydda sig är det således viktigt att ha rutiner för arkivering av e-post.Kom också ihåg att mycket information försvinner om du bara vidarebefodrar ett oönskat meddelande. Det bästa sättet att säkra informationen är att be den IT-ansvarige titta direkt i den drabbades e-post.

När en medarbetare drabbats av trakasserier bör man byta ut alla dennes telefonnummer. Stalkaren vill ju specifikt få tag i sitt offer och brukar inte vara intresserad av andra på företaget. Låt någon annan ta hand om alla samtal som kommer från förföljaren och spela in dem. När det gäller sms är det enklast att fotografera dem för att inte riskera att förlora informationen.

Rutiner för att registrera kan underlätta kartläggningen av en stalkare.
– Allra viktigast är att inte låta sig förvandlas till ett offer. Stalkning handlar om makt och kontroll. Genom att handla tidigt och kraftfullt kan du skaffa dig en maktposition som åtminstone kan få stalkaren att välja ett annat mål, menar Agneta Syrén.

Se till att dokumentationen förvaras på ett bra sätt och inte riskerar att raderas av misstag. Den är nödvändig som bevismaterial om det ska finnas en möjlighet att få straffpåföljd för stalkningen.

Text: Jerker Jansson Illustration: Nils-Petter Ekwall