Han startade egen it-avdelning i Indien

Vid midnatt den 20 mars 2008 steg CIO Juan Segura av planet i Bangalore. Det var hans första besök i Indien. Syftet? Att ta en titt på ”Indiens Silicon Valley” – och se om det kunde vara ett alternativ att lägga delar av EF:s utvecklingsavdelning här. EF hade sedan tidigare ett visst samarbete med ett konsultföretag i Chennai, men Juan Segura var inte helnöjd och han tänkte att det skulle vara bättre med en partner i den välkända IT-metropolen Bangalore.

Det första mötet med Indien blev en chock!

– Det var verkligen inte som jag hade trott. Min idé om Bangalore var en modern IT-stad med skyskrapor, supermarkets och nya bilar, i stil med Singapore, men det var ju helt fel. Jag landade mitt i natten på den gamla flygplatsen inne i stan och möttes av rikshaws och kossor.

Trots detta valde han att ge Bangalore en chans. Och det med besked. För istället för att skaffa sig en ny konsultpartner valde Juan Segura att bygga upp ett nytt kontor – i egen regi.

– Jag tycker mig veta hur man bygger upp en välfungerande avdelning. Och så här skulle vi få bättre kvalitet till lägre pris. Dessutom är jag otålig och gillar ”att göra själv”, säger han.

Tiden verkar ha gett honom rätt. När vi möts, på en japansk restaurang högst upp i ett nybyggt shoppingcenter med utsikt över hela Bangalore (men så är det också stadens enda skyskrapa) har han drivit sitt kontor i drygt ett år. Och han är klart nöjd med resultatet.

– Det har verkligen gått över all förväntan, säger han.

Vågar vara global på riktigt

EF.s satsning i Bangalore är på många sätt banbrytande. De flesta företag som överväger att lägga IT-verksamhet i Indien anlitar ett konsultbolag. Och de som överväger att öppna eget gör i regel ett grundligt planeringsarbete och utreder förutsättningarna i det nya landet noga först. Men så gjorde inte Juan Segura – EF:s beslut fattades snabbt och modigt, något han själv inte finner så märkvärdigt.

– Vi är ett snabbväxande globalt företag med stor erfarenhet av att öppna verksamheter på nya marknader. Så det var inget jättestort beslut och eventuella kulturskillnader var inget hinder, förklarar han.
billigare och bättre

Juan ser framför allt två starka fördelar med att starta eget: Priset. EF gör en 40-procentig besparing jämfört med vad man betalade för konsulten i Chennai. Och kvaliteten. Som blir klart högre i egen regi.

– När vi själva sköter rekryterin­gen av utvecklare kan vi ha hög kompetens på samtliga befattningar – och då får vi hög kvalitet på det vi skapar. Det blir mindre ”copy-paste” och mer kvalitetsbyggd kod. Dessutom märks skillnad på engagemanget hos de anställda och på hur snabbt de jobbar, säger Juan Segura.

Även konsultbolagen på plats i Indien erbjuder förstås kompetenta utvecklare, men det är sällan alla i teamet håller måttet, anser han.

– I en grupp av tio utvecklare är det oftast två till fyra riktigt duktiga, ytterligare ett par mediokra samt resten rent ut sagt dåliga eller för oerfarna. Och det drar ner kvaliteten på hela gruppens arbete. Även om du är duktig på att förhandla och har möjlighet välja konsulter är urvalet begränsat.

Själv anser Juan Segura att rekrytering är den i särklass viktigaste processen i ett företag. Så till Bangalore­kontoret har han varit noga med att enbart rekrytera de allra bästa.

– Under mantrat ”10 av 10” har vi sett till att enbart rekrytera stjärnor!

Totalt lät han intervjua 1500 personer för de 170 tjänsterna, cirka 200 personer per helg under åtta helger. Hela 300 slutintervjuer genomförde han själv. Teknisk kompetens var viktigt, men inte det avgörande kriteriet. Personliga egenskaper som öppenhet och driv var minst lika viktiga.

– I det sista steget var det i hög utsträckning min magkänsla som fick fälla avgörandet, förklarar Juan.

Lockar med svensk kultur

Juan Segura är väldigt nöjd med rekryteringen. Men att det skulle gå bra var inte självklart. EF är inget känt företag i Bangalore och man använder inte alltid den senaste tekniken. Mer än en kritiker ansåg att projektet var dödsdömt – att det skulle vara omöjligt att attrahera arbetskraft, hantera kulturskillnader och behålla personal.

Så vad var moroten?

– Vi har fått satsa på andra differentierande egenskaper för att locka kompetens. Som svenskt ledarskap och delaktighet, säger Juan Segura.

Med andra ord, i ett land där affärskulturen är väldigt hierarkisk – i vissa indiska företag finns strikta regler för vem man får tilltala. Och där många högt kvalificerade personer framlever sina dagar med enformig rutinprogrammering för toppstyrda, multinationella jättar kontrar EF med en platt organisation, öppenhet och delaktighet. En stimulerande arbetsmiljö helt enkelt. Och det tycks funka!

– Det jag har lärt mig är att utvecklare är sig rätt lika oavsett vilket land de kommer ifrån, det är mer som förenar än som skiljer, säger Juan.

Inledningsvis visste han inte om det skulle gå att få indierna intresserade av att ta initiativ och utveckla affärsverksamheten. Och han var inte heller säker på att de skulle uppskatta den svenska företagskulturen. Men hans fördomar kom snabbt på skam.

– Från dag ett kom de med förslag på hur EF kan utveckla affärerna. Och de vill gärna arbeta på vårt sätt och vara delaktiga i utvecklingen. De tycker att det är roligt att interagera på ett högre plan än de är vana vid från indiska företag, säger han.

Ytterligare ett sätt att få personalen att trivas är att sitta i fina lokaler. Juan Segura tycker att något av det svåraste i Bangalore har varit att hitta bra lokaler centralt. När vi besöker Bangalore i november sitter Juan Seguras grupp fortfarande i ett ”plug-and -play”-kontor av amerikanskt snitt med ”cubicle-bås” och heltäckningsmattor. Men några kvarter bort är ett nytt modernt kontor i färd att byggas, enligt egna ritningar och design.

Juan Segura själv har varit starkt delaktig i utformningen och han skryter med att EF till och med kommer att få ett finare kontor än Google, som är en populär arbetsgivare i Bangalore. Ritat av samma arkitekt, för övrigt.

Det som tar form är ett 2500 kvadratmeter stort kontor, ljust och stiligt med öppna ytor – inga bås här inte! Och det blir inte bara flott, det blir också billigt konstaterar Juan.

– Kostnaden blir cirka 125 kronor per kvadratmeter och månad, vilket är en besparing på 30 procent jämfört med idag samtidigt som det är finare än något annat vi kan hitta.

Vi beger oss iväg till bygget som än så länge bara är ett skal. Juan Segura visar vägen upp till taket där en avkopplingsyta ska utformas med inredning inspirerad från Sydostasien. Ifrån taket har vi en 360 graders panoramautsikt över staden där en kyrka, en moské och ett hinduiskt tempel höjer sig över stadsbilden.

För Juan Segura är det numera en välbekant syn. Sedan det första besöket 2008 har det blivit många resor mellan Bangalore och Zurich där ett av EF:s huvudkontor ligger och där Juan Segura bor till vardags.

Nästan halva tiden på resande fot

Att tillbringa nästan halva sin tid på resande fot är en del av EF-kulturen, konstaterar Juan Segura.

– Visst är det jobbigt att resa långt, men det är värt det, säger han.

I Zurich ligger också en del av utvecklingsavdelningen. Här jobbar 25 personer, framför allt projektledare, som alla pendlar ofta till Bangalore. Det finns förstås för- och nackdelar med att sitta på två ställen, men det är mest bra, tycker Juan Segura.

Nackdelen kan vara sämre koordination, men den stora fördelen är att fler blir delaktiga – avståndet gör att du blir tvungen att sprida ansvaret och involvera fler i projekten.

– Om alla utvecklare sitter på nära håll, på samma kontor, framträder snart några experter vars kompetens står ut. De blir tongivande och delaktiga i alla projekt, medan andra står tillbaka. Och det gör i sin tur att projekten blir beroende av hur mycket tid dessa experter har att lägga. Men om fler är delaktiga sprids risken och tempot ökar, förklarar Juan Segura.

Trots detta resonemang finns det i princip alltid någon från Zurich på plats i Bangalore. Det är viktigt för att upprätthålla gemenskapen och företagskulturen, anser Juan Segura.

– Det är roligt att åka hit och träffa mitt team, säger Robert Lagerqvist, systemansvarig från Zurichkontoret som reser hit till Bangalorekontoret var femte-sjätte vecka. Han tycker att det är utvecklande att få leva i vardagen i en annan kultur. Och att detta i sin tur ligger väl i linje med EF:s vision att överbrygga kulturskillnader.

Att offshoring skulle handla mest om att profitera på indiernas låga löner är inget han känns vid.

– Visst är det kostnadseffektivt, men vi skapar lösningar med mycket hög kvalitet här. Medarbetarna har mycket eget ansvar. Det är kul att se hur stolta de är över att jobba med oss – och det blir bra resultat, säger han.

Låg personalomsättning

Ett gott tecken är det enkla faktum att personalen stannar kvar. Personalom­sättningen i Bangalore är ett väl­om­vittnat fenomen. Arbetsmarknaden för indiska utvecklare är god och de byter jobb ofta för att göra snabb karriär. Många konsulter i Indien dras med en personalomsättning på uppåt 30 procent. Men det problemet har inte drabbat EF än.

– Det är ännu lite tidigt för oss att utvärdera, men vi har klart lägre personalomsättning än konsulten vi sam­arbetade med tidigare. Hos oss ligger den på 4,5 procent på ett år, vilket är jättebra, berättar Juan Segura.

Han tror och hoppas att förklaringen ligger i det han själv månar om: möjligheten till utveckling och eget ansvar. Så är det i varje fall för Sahil Rao, den ende renodlade projektledaren på Bangalore-kontoret.

– För mig är det oviktigt om företaget är känt eller inte när jag överväger en arbetsgivare. Men jag uppskattar att jobba i en platt organisation, och EF har en mycket mer öppen affärskultur än indiska företag, säger han.

Under sina 13 yrkesår har han arbetat i både Europa och USA – och i Afrika. Han har alltså en viss vana av icke-indiska företag. Att EF lyckades rekrytera honom berodde på att man erbjöd intressanta projekt och en bra position. Dessutom fann han själva rekryteringsprocessen intressant.

– Det var en omfattande procedur, där man inte bara fokuserade på teknik utan även på hur bra man skulle passa in i affärskulturen.

På frågan om vad som får honom att stanna på ett jobb svarar han att lönen är viktig, men även affärskulturen och karriärmöjligheterna.

En annan medarbetare, Rakesh Sahu, hade sex olika jobberbjudanden när han tackade ja till EF.

Han säger att han föredrar mindre företag och att han uppskattar möjligheten att vara delaktig i affärsutvecklingen – och den raka affärskulturen.

– Om jag gör något dåligt får jag veta det, och gör jag något bra får jag också veta det. Alla företag har sin egen kultur och jag är väldigt förtjust i den vi har här, säger han.

Morot bättre än piska

Juan Segura har alltså satsat på en ”svensk ledarstil” med delaktighet och affärsmässighet som ledord.

– Våra utvecklare får lära sig affärsverksamheten och ägna sig åt att uppnå affärsmålen, att bygga lösningar som gynnar affären, snarare än att bygga tekniskt avan­cerade lösningar.

Samtidigt har EF en starkt säljinriktad kultur, som kanske känns mer amerikansk än svensk.

– Vi jobbar hårt, når målet och sedan får man en belöning. Det kan vara en middag eller en utekväll. Bowling har exempelvis visat sig vara väldigt populärt, berättar Juan.

Han har också infört en intern tävling där kontorets superhjältar utses. Medarbetarna får nominera en kollega utifrån ett antal kriterier som symboliserar EF:s grundvärderingar, och de två som får flest nomineringar utses till superhjältar. Vid prisceremonin får vinnarna en ”EF superhero”-tröja, en ask schweizisk choklad och en statyett att ha på skrivbordet.

– Tävlingen är mycket uppskattad och tröjorna används flitigt. Men mest värdefullt är kollegornas ­erkännande, det är väldigt viktigt i Indien, säger arrangören Anna Renström, kommunikationsansvarig på EF.

Kontoret i Bangalore sysslar enbart med utveckling. Och det som utvecklas är EF:s system, internt och externt. Internt kan det vara marknadsförings- och säljstöd, externt är främst kundwebben i fokus, berättar Juan Segura, som uppskattar att ungefär 30 projekt är i gång just nu.

Under våra två dagar i Bangalore påbörjas ett helt nytt projekt. ”The Map” där tanken är att EF:s anställda i världen ska kunna dela intern information via en klickbar världskarta.

– På så vis kan vi visualisera information som vi annars måste leta efter i rapporter och dokument. Det kommer att underlätta betydligt.

Juan Segura räknar med att projektet ska bli klart på max sex veckor.

– Det är så vi arbetar, snabba beslut, jag vill inte sitta i månader med planeringsarbete, säger Juan.

Ett medvetet val är att inte skriva omfattande kravspecifikationer eller annan dokumentation. Och projektmodellen som används är utformad för att stödja snabba beslut.

– Först visualiserar vi kravspecifikationen som en bildserie. Sedan skapar vi en datamodell för att få fram en ”playbook”, en lista över de parametrar som ska ligga till grund för en applikation. Därefter tar vi fram en första prototyp, samt en lista med tidiga förbättringar. Hela den här iterationsprocessen är väldigt snabb, ­bara14 dagar, berättar Juan.

Friskt vågat

Juan Seguras första möte med Indien blev alltså en chock. Men för varje gång han återvänder känns det mer normalt. Han tycker att det har varit fantastiskt roligt och givande att bygga upp en ny verksamhet i en ny kultur, men inser att det inte är en bra idé för alla. Man måste ha en viss läggning, tycka att det är kul att göra själv och testa. Men om man gillar sådana utmaningar finns allt att vinna.

– Min övertygelse är att så länge du lyckas hitta rätt utvecklare, skapa rätt affärskultur samt förmedla en djup kunskap om affären kan du bygga upp en bra utvecklingsenhet var som helst, säger Juan innan vi sätter oss i taxin till flyget.

Vi är ute i god tid. Trafiken är kaotisk, biltutorna används flitigt, motorcyklar kryssar mellan bilar, rickshaws och – kossor. Som vanligt här. Men inte alls som hemma.

Några KPI:er – så kostar det i Indien

• Utvecklare: För ca 10 000 kr/månad får du en utvecklare med 2-4 års erfarenhet med utbildning motsvarande KTH-ingenjör. Detta är inklusive lön, pension, arbetsgivareavgift, kontorsallokering, office management ...
• Chicken Maharaja Meal på McDonalds: 19 kr. Big Mac finns ej, men den här har två lager kyckling ...
• Bio: Guldklass 78 kr. Och då sitter man inte illa
• Bra hotell: från 800 kr natten
• Kaffe latte: 10 kr
• Öl: Kingfisher för 11 kr i affären, 25–45 kr på lokal
• Vin: Indiska viner är billiga – importerade uppåt 800 kr flaskan