Årets hållbara projekt värmer Östra Real med IT

På Karla­vä­gen 79 i Stockholm ligger Ös­t­ra Real, ett klassiskt läroverk i tegel, uppfört av nationalromantiske stadshusarkitekten Ragnar Östberg. Byggnaden var klar 1910 och skolan flyttade in i januari 1911, med pompa, ståt och tal av Gustav V.

Hundra år senare är det dags för ny invigning. Denna gång under jorden. I bergrummet under skolan ligger sedan i höstas Stokabs (Stockholms Stads eget it-infrastrukturbolag) nya bredbandsknutpunkt, nummer sju i raden. En toppmodern datahall byggd med säkerhet och miljö i fokus. Extra innovativ är hanteringen av spillvärme. Istället för att förfaras ska den nämligen värma upp skolan.

– Det sänker våra driftkostnader då det minskar behovet av kylning samtidigt som det förlänger livslängden på vår bergkyleanläggning. Östra Real å sin sida sänker sin uppvärmningskostnad, då vi klarar hela deras behov under vår, sommar och höst. Koldioxidutsläppen minskar i stort, så alla tjänar på det här, säger informationschefen Anders Broberg.

I hallen erbjuder Stokab fiber­optisk kommunikationslösning och rackplats för aktiv nätutrustning till sina kunder – operatörer, företag och offentliga verksamheter i Stockholmsregionen. Anläggningen är 300 kvadratmeter stor och har plats för 60 kunder.

Projektet som initierades 2008 slutbesiktigades i höstas. I november flyttade de första kunderna in och till jul ska skolan börja värmas.

Hur kom ni på att värma upp skolan? Hur såg processen ut?
– Idén föddes stegvis. Det började med att vi skulle bygga en ny knutpunkt centralt i Stockholm. Så vi tittade på kraven – våra egna, kundernas och PTS:s – och fann en plats i bergrummet under Östra Real. Sedan började vi spåna kring elförsörjnin­gen. Vi ville gärna använda bergkyla, men hur skulle vi bli av med värmen? Då kläckte någon idén att vi kunde värma upp skolan. Vi såg inga hinder så vi frågade skolan. De var först lite tveksamma, det var ju nytt för dem också, men efter att ha tänkt till sade de ja. Det gagnade ju alla parter!
– Grunden är alltså att vi har försökt lösa problem efter hand, och ta tag i nya möjligheter när de dyker upp. Vi har velat förhålla oss öppna och inte bara tänka ”hur brukar vi göra, så här har vi alltid gjort” utan våga förhålla oss fritt och pröva nytt.

Vilka var miljömålen?
– Utgångspunkten var att vi ville ha miljö- och energieffektivitet i fokus när vi byggde knutpunkten, eftersom våra kunder idag kräver det. Så vi tog in allt från säkerhet, kylning och energieffektivitet till miljövänliga produkter i beräkningen.

Vilka resultat räknar ni med?
– Vi räknar med att spara 2–3 miljoner kronor om året i driftkostnader och med att minska koldioxidutsläppen med 10 procent.
– En annan fördel är att vi kan använda lärdomarna när vi bygger om våra sex andra knutpunkter och alla våra mindre nod-utrymmen. Totalt har vi nästan 600 platser där vi kan anamma samma tänk och få lägre energiförbrukning. Ett exempel är att vi ska värma upp varmvatten med spillvärme från en mindre anläggning som byggs i den nya miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden, berättar Anders Broberg.

På vilket sätt har projektet varit affärsdrivande?
– Förutom att vi ska vara samhällsgoda och driva verksamheten så effektivt som möjligt, ska vi se till våra kunders bästa. Dagens kunder kräver att vi ska vara miljömässigt effektiva. De vill ha en tydlig miljöprofil inför sina kunder, och det stödjer vi.

Vilka utmaningar har ni mött?
– Det svåraste har varit att få till samordningen mellan olika aktörer. Det vill säga att sy ihop allt från skola till Fortum till kunder till byggare i projektet. Ett exempel: skolan hade ett avtal med Fortum om ensamrätt på att leverera energi. Så vår spillvärme inkräktar på sitt sätt på det avtalet. Vi lyckades lösa det informellt, men alla sådana diskussioner tar tid. Sedan finns det vissa praktiska problem med att dra rör i andras anläggningar, som att de som drar dem behöver en viss träning och kunna få ut passerkort. Hela den samordningen var utmaningen!

Har projektet gett några oväntade resultat eller insikter?
– Det som gett sig på vägen är hur erfarenheten kan användas på andra ställen. Kunskapsnivån har höjts och vi har fått bättre kalkylunderlag för ombyggnader. Vi har också fått upp miljöintresset internt när vi har ett så tydligt ”hands-on”-exempel. Att många andra finner det intressant ökar stoltheten i organisationen!

Skulle du urskilja någon del av projektet som särskilt innovativt?
– Att vi har lyft blicken och hittat fördelar utanför vår egen organisation. Det har kostat lite mer tid, men det har det varit värt. Det är spännande att ha helikopterperspektiv.
Hur uppmuntrar ni personalen till ett sådant nytänkande?
– Det handlar mycket om att ha en öppen attityd i organisationen. Hittar vi en bra lösning och har bra argument så kör vi! Sedan är det så att vi har många duktiga tekniker anställda som gillar utmaningar och problemlösning. Den här hallen är fylld av ny, spännande teknik så det är lätt att få dem engagerade i projektet.

Hur ser lösningen ut tekniskt?
– Vi använder bergkyla och värmeväxlare för att ta vara på spillvärmen. Avancerade styrsystem säkerställer att alla pumpar och reglage går optimalt. Vi mäter allt i realtid vad gäller energianvändning och förbrukning och kan rapportera vad vi ger våra kunder och skolan i realtid. Allt är toppmodernt!