I tre år har jag kuskat runt och upprepat ett väldigt enkelt mantra: It-styrning befinner sig i en återvändsgränd. Orsaken är att vi drivit formalisering av styrning som ett botemedel mot effekterna av bristande kontroll. Sann symptomfokuserad själv­medicinering – som att försöka bota musarm med en råttfälla.

Mottagandet har varit skiftande. CIO:er vill inte alltid höra att de har betydligt mindre kontroll över ansvarsområdet än de trodde. Men som tur är kan man komma undan med mycket som akademiker, och räkenskapens dag har ständigt flyttats fram.

2011 förde med sig de första nationella siffrorna kring vad som egentligen ligger utanför CIO:ns budgetmässiga kontroll. Det var ett lokalt analyshus som först ut vågade sig på att precisera den andel it-relaterade kostnader som låg utanför it-budgeten. Uppskattningen var knappast förstasidestoff – den första siffran pekade på runt 16–18 procent. En så modest siffra att den snarast fungerade som Valium.

Aningen bättre blev det på det årets IT Symposium, där profetian för 2014 var så hög som 30 procent! Fortfarande långt från våra egna uppskattningar, baserade på fallstudier med 50–60 procent identifierade kostnader utom CIO:ns kontroll –men tillräckligt högt för att ge hopp inför framtiden.

Därför följde jag årets sammankomst i Barcelona med extra hungriga ögon. Och siffran som lyftes fram 2012 var i sin enkelhet briljant (om man bortser från trovärdigheten). Nittio procent år 2018! Nittio (90) procent av it-kostnaderna, helt utom CIO:s kontroll! Och det bara runt hörnet …

Som jag ser det är det nu äntligen dags för en rejäl funderare på grundantagandena i våra nuvarande styrmodeller. Vad ligger i dessa 90 procent, och vad betyder det för vår förmåga att ta ansvar för organisationens informationsresurs?

Är det dags att se sig om efter en ny karriär? Eller ska man motarbeta utvecklingen med hårdare styrning och stramare tyglar? Sätta ut spårhundar på alla kopplingar till internet och införa hot om tjänstefels­anklagelse vid proaktiv eftersträvan att lösa arbetsuppgifterna på det sätt man själv finner bäst?

”Never waste a good crisis” sade en CIO när den förra finans­krisen slog till, och jag är som ni kanske förstår benägen att hålla med.
Äntligen har vi siffror som pekar på hur skevt många av oss styr vår it. Äntligen har vi ett underlag som gör det möjligt att hitta bättre vägar fram, mot bättre passform och radikalt bättre responsivitet.

I förlängningen kanske detta leder till att vi till slut får den kraft som krävs för att ändra på obsoleta lösningar som säljs som ”marknadsledande”, användarfientliga konstruk­tioner utan logiskt existensberättigande?

Missa inte chansen att tänka om er styrning i grunden. Äntligen har vi nått ett läge där vi kan ruska om oss själva och fråga oss: ”Hur ska vi egentligen styra it för att inte verksamheten nu ska behöva göra samma misstag som vi själva tidigare gjort?”