Detta är Delta-modellen

Delta-modellen bygger på de fyra grund­elementen verksamhetsbilder, intressenter, mål och projekt, samt de sex relationerna dem emellan.

VERKSAMHETSBILDER. När man vill förändra i en organisation använder man så gott som alltid modeller av vad som ska förändras (Zachman 1987), för att stödja kommunikation och delad förståelse. Så även i it-projekt, där modellerna kan illustrera funktionalitet, processer, pengaflöden, systeminteraktioner, datastruktur, affärsmodeller, kontext­beskrivningar, scenarier och mycket annat.

It-projektet ska så småningom producera en it-artefakt, och modellerna referar ofta till det sammanhang där denna så småningom ska fungera. It-artefakten är ofta utformad så att den kullkastar den befintliga ordningen i ett socialt system, och främjar en ny ordning (Checkland 1994). Därför använder man verksamhetsbilder för att beskriva dels sammahangen som de uppfattas idag, dels önskade framtida lägen (”as-is” och ”to-be”).

Under it-projektets gång modelleras det gång på gång, ur olika perspektiv, av olika intressenter. En del modeller är kompatibla med varandra, och beskriver olika analytiska ”lager” i en organisation. Kompletta modellpaket som beskriver en verksamhet utifrån en sammanhållen helhet kallas för enterprise architecture (verksamhetsarkitektur) (Lankhorst 2009; Ross 2003, 2006). Formella modeller kan göras enligt tydligt definierade riktlinjer (såsom UML och RUP), men det är också vanligt att man modellerar mer informellt och ad-hoc, särskilt i små och medelstora företag (Turner et al 2009, 2010).

Elementet verksamhetsbilder står för formella och informella modeller av it-projektet och dess omgivningar. Dels nuvarande bilder (as-is), men även önskvärda framtida bilder (to-be) med olika perspektiv på it-projektet. Projektledaren måste kunna ar­beta med olika bilder och löpande smälta samman och kommunicera dessa till något som projektet kan både förstå och godta.

INTRESSENTER. I it-projekt deltar folk från olika delar av organisationen, ofta även från andra organisationer. En del representerar projektet, andra det sammanhang där it-artefakten så småningom ska fungera. Projektledaren måste vara varse fler än bara själva projektteamet – styrgrupper, konkurrerande projekt, chefer, leverantörer, framtida kunder och så vidare.

Alla dessa är intressenter i it-projektet, med möjlighet att påverka. De har olika bakgrund, ansvar, mål, referensramar och tankar kring vad projektet är och bör göra.Vikten av att väga in olika intressenter är väl utforskad under rubriken stakeholder theory. En bra sammanfattning är Donaldson & Preston (1995). Intressenter i projekt utforskas av Jespen & Eskerod (2008) och Aalto­nena et al (2008), för att nämna några. Yang et al (2009) föreslår en uppsättning framgångsfaktorer för intressenthantering.

Elementet intressenter i Delta-modellen avser vilken person, grupp eller organisation som helst som kan delta i projektet, påverka det eller påverkas av det. Projektledaren måste vara varse vilka intressenterna är.

MÅL används i organisationer för att artikulera specifika syften som styr aktiviteterna. Det finns mål på olika nivåer, från strategiska via operativa ända ner till individuella mål för de anställda. It-projekt har också mål. Målen kan linjera med varandra, eller vara i konflikt.

Att formulera mål är grundläggande för managementarbetet och spelar stor roll i all metodik för projekthantering (Kezner 2009). Vikten av målhänsyn är väl dokumenterad av Schwalbe (2007) och Liang (2010).

Elementet mål i Delta-modellen avser alla mål som kan relateras till eller påverka it-projektet. Projektets egna mål, omgivande organisatoriska mål, konkurrerande projekts mål, mål i partnerföretag och så vidare.

PROJEKT. Att organisera uppgifter utanför organisationens ”normala” funktion i vad man kallar ”projekt” har blivit väldigt populärt (Morris 2011). En organisation har vanligtvis flera projekt igång samtidigt, som konkur­rerar om resurserna.

Projekt kan drivas med traditionella projekthanteringsmetoder, eller enligt lösare, mer agila former (Ljung 2011). Marchewka (2009) är en bra sammanfattning av littera­turen om it-projekt.

Några projekt sköts helt utan formell struktur. Små och medelstora företag har mycket mindre standardiserad och formaliserad projekthantering än stora organisationer. (Turner et al 2009, 2010).

Elementet projekt i Delta-modellen avser det speci­fika it-projekt som ska förändra före­taget från nuläge till önskat framtida läge.

ELEMENTENS RELATIONER. Utöver de här fyra elementen består Delta-modellen av sex relationer elementen emellan (R1–R6):

R1. Varje intressent har sin egen syn på och förståelse för olika verksamhetsbilder. Det finns alltid flera synsätt och tolkningar. Dessutom varierar acceptansen för verksamhetsbilderna från intressent till intressent.

R2. Varje intressent har sin egen syn på och tolkning av målen. Intressenten kan uppfatta dem som samstämmiga eller stick i stäv med andra mål, som är relevanta för intressenten. Olika mål konkurrerar om intressenternas
acceptans.

R3. Vissa mål kan vara i linje med utvecklingen av företaget från nuläge till önskat läge, och stödja denna utveckling – andra mål kan vara i konflikt med den. Beroende på vilka mål man uppfyller leder det till olika framtida lägen för företaget.

R4. It-projektet bör utföras på så sätt att det förändrar företaget från nuläge till önskat läge. Ofta är många aktiviteter i olika projekt inblandade i den förändringen.

R5. Varje intressent har sin egen syn på, roll i och förståelse för it-projektet och hur det är organiserat. Vissa accepterar det och arbetar därefter – andra accepterar inte projektet (eller delar av det) och försöker påverka det i annan riktning. It-projekt är känsliga saker, och det finns olika konkurrerande intressen.

R6. Ett it-projekt omges av många mål, både interna direktrelaterade mål och mål som relaterar till omgivande organisationer. Målen kan vara i linje med projektet – men också i direkt konflikt med det.