Bankgirots Apollo är Årets Projekt 2013

Den 12 december 2012 blev det möjligt för svenska bankkunder att föra över pengar till varandra med hjälp av en betaltjänst i mobilen. Och till skillnad från andra liknande tjänster kom pengarna inte in i någon virtuell plånbok, utan gick rakt in på bankkontot – och till skillnad mot andra banköverföringar kom de in på kontot i realtid.
– Det finns ingen annan i världen som idag kan avveckla i realtid, säger Carina Olsson, chef för Plattformar och processer på Bank­girot, som varit beställare av projektet.
– I andra betalsystem sker avvecklingen inte direkt, utan det tar oftast ett dygn och ibland ännu längre. Med vår lösning har du pengarna på ditt bankkonto inom 15 sekunder. Det är det som är det unika. Vi ligger i framkant i hela världen, säger hon.

Bakom denna tätposition ligger ett hästjobb från Bankgirot, som tillsammans med bankerna och Riksbanken tagit fram den värdsunika realtidsplattformen under namnet Projekt Apollo. En värdig vinnare av titeln Årets projekt 2013!
– Det finns ett otroligt intresse för det vi gjort från alla möjliga delar av världen, säger Carina Olsson. 
– Australiens riksbank har vi haft möte med, Mexikos riksbank har visat intresse, och vi har pratat om det på konferenser i London och San Diego. Intresset är stort för att det är så unikt.

Och varför är det så unikt?
– Det fina med realtidsbetalningar är att det minimerar likviditetsrisken mellan bankerna. Med andra lösningar kan det bli så att jag betalar dig en summa, och du får börja använda pengarna innan de faktiskt dras från mitt konto. Då har bankerna en risk mellan varandra. Det är det man eliminerar här, säger Carina Olsson.

Initiativet kom från bankerna själva, som ville kunna erbjuda personbetalningar i mo­bilen, inte minst för att hitta fler alternativ till kontant­hanteringen. Projektet började hos bankgirot i januari 2010 och kunde avslutas 
i november 2012.

Gick ni i mål på tid och budget?
– Projektplanen vi kommit överens om med bankerna höll.

Hur gick det hela till it-mässigt?
– Vi köpte en licens på ett banksystem som vi modifierade för realtidsdelen. Det började som standardprogramvara, men vi har vidareutvecklat den och gjort en del nya saker. Sedan hade vi en leverantör som hjälpte oss bygga Swish, mobillösningen som bankerna äger.

Hur stor var investeringen?
– Som i alla infrastrukturprojekt var investeringen omfattande, inte bara från vår sida utan även från bankernas sida, säger Carina Olsson.

Hur stort har det varit för Bankgirot, jämfört med andra projekt?
– Bland det största vi gjort. En del säger att det är det största steget sedan Bankgirot star­tade 1959.

Hur många personer var involverade?
– Från Bankgirot har vi varit som mest 70 personer. Och från bankernas och Riks­bankens sida ytterligare uppskattningsvis cirka 200 personer.

Vilka var de största utmaningarna?
– Att det har varit så många intressenter: sex banker med deras utvecklingsprocess, två leverantörer, och så vi och Riksbanken.

Hur fick ni det att fungera?
– Vi är vana att jobba tillsammans med bankerna. Vi har en upparbetad struktur kring allt från styrgrupper till telefonmöten, en väldigt bra grund att stå på. Bankerna och Riksbanken är också väldigt professionella och har väldigt kompetent personal, säger Carina.

Vad har varit mest komplext med det här projektet?
– Betalnings­infrastrukturen för det vi kallar bir, betalningar i realtid. Det var tufft att få det att fungera så snabbt – det handlar ju om mikrosekunder på sina ställen. Men det har gått!
– Vi var hela tiden väl medvetna om att 15 sekunder är max för att en sådan här produkt ska fungera. Om man får vänta längre än så när man försöker betala, då börjar man anta att det inte har fungerat. ”Hände det något nu? Ska jag göra om betalningen?”. För det mesta går det nu på två–tre sekunder – men det har varit en utmaning för oss att få alla pusselbitar på plats, säger Carina Olsson.

Ekonomiskt är det inte så lätt att räkna på pro­jektet.
– Det effektiviserar ju inget hos oss, och spar inga pengar för oss på Bankgirot. Men det kan vara ett steg mot ett säkrare samhälle med mindre kontanthantering på sikt, och där kan det spara pengar för samhället. Kontanthanteringen kostar också pengar för bankerna, så där kan det bli en besparing – förhoppningsvis gör det också att livet blir lite lättare för den enskilda individen, säger Carina Olsson.

Finns det något du vill tillägga?
– Ja, att i Sverige har vi en väldigt proaktiv Riksbank. Det är inte alla länder som har det så. Det är med hjälp av dem vi kan göra det här i realtid.

En sista fråga: Varför projekt ”Apollo”?
– Vi tyckte det var ett bra namn. Att sätta någon på månen, säger Carina Olsson.