Digitaliseringen innebär ett helt nytt sätt att tänka, med nya digitala affärsmodeller men också förändrade roller. Det menar Cathrin Frisemo
som har intervjuat 22 specialister til grund för en bok om det digitala arbetslivet.

Hur påverkas arbetslivet av digitaliseringen?
Inom arbetslivsforskningen brukar man dela in arbetslivet i arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbetshälsa, och de är de tre delar jag tittat på. Det man kan konstatera är att både chefskapet och medarbetarskapet har förändrats. Det ställs andra krav på medarbetare idag jämfört med tidigare, bland annat eftersom det blir vanligare att gå mellan anställning och eget företagande. Det har gjort att situationen med anställningsförhållanden och anställningsvillkor ser annorlunda ut. Som anställd måste du också vara mycket mer driven. Det krävs att du vet vart du vill och vart du är på väg. Det innebär en ökad press som får konsekvenser för arbetshälsan. Om man tittar på statistik från Försäkringskassan kan man se att sjukskrivningarna stiger, trots hårdare krav och snävare villkor. Det gäller framförallt den psykiska ohälsan som nu för första gången gått om den fysiska ohälsan.

– Omställningen är förmodligen svårare för de som är 30 år och äldre. De som är runt 20 och kommer ut i arbetslivet nu har aldrig upplevt en värld utan internet, de gör ingen uppdelning mellan analogt och digitalt och behöver inte heller försöka förstå hur man integrerar dessa världar. Det är naturligt för dem på ett annat sätt.
 
Har digitaliseringen några positiva effekter för vår hälsa?

– Ja, jag en positiv inställning till teknik. Min pappa började på IBM 1967 och jag är uppvuxen i Silicon Valley i mitten på 70-talet med it och teknik. Jag kan se många möjligheter att utnyttja tekniken för att förbättra arbetshälsan. Idag kan vi jobba vart vi vill, när vi vill. Vi kan till exempel ta med oss jobbet när vi reser och behöver inte åka in till kontoret under semestern för att jobba undan saker. Om vi också kan lära oss att det faktiskt är möjligt att då och då stänga av tekniken så tror jag att den kan bidra till att minska stressen.

Vad kan man göra som chef för att underlätta för de anställda under dessa tider av förändring?

– Inom ledarskapsforskningen pratar man prata om ett coachande ledarskap. Det innebär bland annat att man tar större hänsyn till individens förutsättningar och önskemål. Man låter den anställde i större utsträckning avgöra hur man arbetar bäst. Man måste hitta de här nya sätten att leda. Det gäller också när människor nu i allt större utsträckning arbetar utanför kontoret, då måste man som chef bli tydligare i sin kommunikation och hitta andra sätt att kommunicera.

Du har också skrivit en debattartikel som handlar om hur fackförbund och liknande organisationer påverkas av den ökade digitaliseringen, vad drar du för slutsats där?

– Debattartikeln är egentligen mer en reflektion över hur arbetsmarknadens parter påverkas. Dessa parter har tidigare varit starka och styrt mycket av det som händer på arbetsmarknaden. Men idag är det många som klagar på att fackförbunden inte gör något, folk går ur facket och A-kassan. Istället blir det vanligare att man uttrycker sitt missnöje och organisera sig på nätet. Sjuksköterskeuppropet och Ryanair-piloterna är exempel på detta.

– Fackförbunden växte fram för hundra år sedan i och med industrialismen. I dag är vi inne i en lika stor omdaning och jag funderar över huruvida de kommer att finnas kvar i framtiden, och i så fall på vilket sätt, eller om vi kommer att organisera oss på ett annat sätt i en digitaliserad värld.

Hur kommer det sig att du valde att skriva den här boken?
 – Det var delvis av egoistiska skäl. Jag har tidigare arbetat på Arbetslivsinstitutet och har också en bakgrund inom hälsa och medicinsk vetenskap. Min personliga upplevelse, som jag märkte att jag delade med många runt omkring mig, var att digitaliseringen går väldigt fort och många har svårt att hänga med. Det här är den största förändringen i arbetslivet sedan den industriella revolutionen och jag var intresserad av att ta reda på vad de har för konsekvenser.