Söker jag på internet på ”att gråta blod” får jag upp ett antal mer eller mindre osannolika tolkningar. Det är trevligt, men lite lätt ostrukturerat, när den gamla tidens experter har ersatts av vem som helst i en blogg någonstans. För mig betyder att gråta blod att jag är väldigt ledsen.

Och det som får mig att gråta blod är alla dessa projekt som inte når sina mål, följer sin tidplan eller håller sina kostnadsramar. Erfarenhetsmässigt kan man se att ungefär en tredjedel av alla projekt med it-innehåll uppnår de mål som är beslutade.

En siffra som har legat stilla under många år. Borde vi inte kunna bli bättre, kan man fråga sig, när vi har full möjlighet att lära av gjorda misstag och kan upprepa tidigare framgångar?

Svaret förefaller att vara nej, hur man än vrider och vänder på det.

Normalt är jag optimist och vill se möjligheterna. Det kan gälla allt från affärer till ett vanligt professionellt möte. Men när det gäller projekt och deras resultat har jag svårt att leva upp till mitt normala, positiva stämningsläge. Jag gråter blod över att det inte blir bättre. Kan ingen hjälpa mig?

Min kollega Birgitta Klasén skrev i sin krönika i förra numret av CIO Sweden om kostnadsöverdragen för affärssystem, där det verkligen rör sig om stora belopp. Men havererade projekt finns överallt. Stora som små, i offentlig förvaltning eller i privata bolag.

Tillsammans med Birgitta har jag just färdigställt en skrift som heter ”Det framgångsrika projektet”. Den fick mig att fundera lite extra. När vi skrev den hittade vi många bra exempel på framgångsfaktorer.

Där fanns tydliga och stimulerande mål, entusiastiska projektgrupper, den kompetens som behövdes och inte minst fanns det nöjda kunder. 
Ibland, men inte tillräckligt ofta, hittade vi extremt bra managementkonsulter, professionell riskhantering och suveräna styrgrupper. Inte bara för dessa ingredienser utan för alla andra som också behövs i ett framgångsrikt projekt finns det gott om exempel och tillräcklig erfarenhet. Nästa steg verkar vara svårare, det vill säga att ta alla de här framgångs­faktorerna och få med dem i ett och samma projekt. Annars borde inte två av tre projekt misslyckas.

Att många fler ska lyckas tycker jag, med min i grunden optimistiska läggning, borde vara möjligt. Så varför inte börja direkt? Bestäm dig för att det projekt just du driver eller deltar i ska bli hur framgångsrikt som helst. Ge dig inte! Framhärda! Ta hjälp av projektmedlemmar, dra nytta av expertis och rådgivare, och se till att du har en suverän styrgrupp. Alla ingredienser och framgångs­faktorer är kända och går att återanvända.

Lär av de goda exemplen – och lycka till med ditt framgångsrika projekt!