De senaste åren har utmärkelserna och de prestigefyllda uppdragen duggat tätt. Bara i år har hon funnits med på flera tio-i-topp-listor med supertalanger och framtidsledare. Hon har studerat på Handels och KTH och Singularity University i USA. Hon har drivit företag och jobbat ideellt, men just nu – sedan i somras – tillbringar blott 30-åriga teknik- och framtidsanalytikern Claudia Olsson en stor del av sin tid på Utrikesdepartementet.

Här, ett stenkast från den livliga Drottninggatan i Stockholm, råder ett högtidligt lugn. Claudia Olsson möter upp i receptionen och för oss genom korridorerna till ett konferensrum tapetserat med världskartor.

Hon berättar om sitt uppdrag – att i rollen som ämnessakkunnig studera vart teknikutvecklingen är på väg och vilka effekter det får på samhället på sikt. Det handlar om bland annat robotik, artificiell intelligens och automatisering – och om att reda ut vad Sverige är bra på och vad vi kan lära av andra i världen, förklarar hon.

– Många trender som idag bara är på pilotstadiet kan få stort genomslag om 10–15 år. Mitt uppdrag är att identifiera dem och ”mata in” dem i systemet, så att de är med när beslut fattas om framtiden, säger hon.

De flesta branscher förändras kraftigt nu. Allt från vård och skola till tillverkningsindustri och tjänsteföretag stöps om i grunden av automatisering och digitalisering. Claudia Olssons bild är att Sverige ligger bra till med framsynta universitet och högskolor och en industri som stöttar.

– Det är viktigt med samarbete eftersom innovationer blir allt mer tvärvetenskapliga. Utmaningar blir mer komplexa och det krävs att man blir mer gränsöverskridande i sitt innovationsarbete, säger hon.

Riktigt spännande just nu är det som händer inom artificiell intelligens, AI, och big data – att de stora mängderna data som skapas bear­betas effektivare, tycker hon.

– Nu börjar man analysera och koppla ihop data på andra sätt som gör att det skapas ett helt nytt värde i de system som redan finns. Vi kan dra nytta av informationen på en djupare nivå och dra nya slutsatser.

Men för att lyfta it-systemen till en ny nivå behövs det roller i organisationen som har i uppdrag att ifrågasätta, och utifrån en helhet se till det värde som erbjuds, poängterar hon.

– Och det är viktigt att företagen själva står för innovationen och tar sin industri till nästa steg, annars är risken att andra spelare tar den rollen. Det gäller att själv ta initiativet.

CIO:n har en viktig roll här, tycker hon, som spanare och möjliggörare. CIO:n måste ligga i framkant och förstå tekniken för att hjälpa sitt företag att göra rätt val, men också veta hur rätt information inhämtas och vilka källor som påverkar.

– Utvecklingen är otroligt spännande att följa för varje CIO, och det kanske inte är branschkonferenser som är huvudkällan. Det kan lika gärna vara entreprenörer knutna till en högskola som bygger nästa stora lösning, konstaterar Claudia Olsson.

Claudia Olsson är i grunden optimist. Hennes tro och förhoppning är att it-utvecklingen ska bidra till hållbarare affärer och en bättre värld. Att vi genom nya sätt att bearbeta data ska få bättre koll på värdekedjorna när varor och tjänster produceras och levereras, för att minska miljö- och samhällsåverkan. Och att ny teknik överlag ska bidra positivt.

3d-printing är ett exempel på en framtidsteknik som minskar reursslöseriet eftersom man bara skapar exakt det material som behövs. Robotik kan avlasta människor från tunga och farliga lyft eller repetitiva uppgifter. Och med AI kan en dator inhämta och tolka information snabbare än en människa.

– Allt sker så snabbt nu, och frågan är om vi snabbt nog kan ändra kompetensen för de nya roller som skapas, som pilotdrönare eller telehälsooperatör, fortsätter hon.

Ett måste för att hålla tempot är öppenhet och samarbete – helst gränslöst. I det globala digitala samhället blir det allt viktigare att dela kunskap. Att ställa frågor och pröva sina idéer, produkter och tjänster redan innan de finns, och få reaktioner på dem – gärna från också oväntade håll.

– På ett annat sätt än tidigare når man global kompetens via tangentbordet. Det gäller bara att urskiljamöjligheterna i informationsmängden, för i bland är de okonventionella. Kunskapen kommer inte alltid från akademin utan också från självlärda, konstaterar Claudia Olsson.

Bioteknik är ett exempel på en bransch där it-utvecklingen har gjort det möjligt för entreprenörer utan doktorsexamen i ämnet att tillföra nya idéer. Men trenden att möten, mellan människor, tekniker och branscher driver upp utvecklings­takten är tydlig i princip överallt.

– När vi inte längre jobbar i silos, utan när allt fler arbetar globalt och delar med sig och bygger vidare på varandras upptäckter, går det snabbare och vi når längre. Vi måste bara ta vara på potentialen, säger hon.

Själv är Claudia ett typexempel på den nya, digitala världsmedborgaren – men långt ifrån självlärd. Parallellt med UD-jobbet är hon rådgivare och föreläsare vid Ray Kurzweils framtidsuniversitet Singularity i Silicon Valley. Hit kom hon första gången sommaren 2010 då hon som första svensk valdes ut bland 1 600 sökande till ett tioveckorsprogram för entreprenörer och ledare i världen.

Här fick de lära sig det senaste inom AI, robotik, nanoteknik, 3d-printing och syntetisk biologi, av ­föreläsare som Google-grundaren Larry Page och internetpionjären Vint Cerf. Med utgångspunkt i globala utmaningar som utbildning, miljö, hälsa, mat, vatten och energi skulle de hitta sätt att använda tek­niken för att hjälpa mänskligheten.

– För mig var det en ny värld som öppnade sig. Jag insåg hur snabbt allt förändras och hur viktigt det är att hela världen får ta del av utvecklin­gen, inte bara de som har det bäst. Har man en vision ska man arbeta för den, för det kan ge goda resultat.

Singularity, där hon numera föreläser, har gett henne ett fantastiskt nätverk, kunskaper och mod.

– Det är stimulerande att vara i en miljö där alla tror på att stora utmaningar går att lösa, och även jobbar för det. Det ger mig mycket energi i mitt arbete och gör att jag vågar.

Claudia Olsson pratar snabbt och engagerat. Hon vill göra skillnad.

– Jag har växt upp i ett samhälle med så många möjligheter, och jag har en stark motivation att dela med mig och hjälpa dem som inte har samma förutsättningar. Sedan har jag ett driv att ta tag i och lösa problem när jag ser något som behöver fixas.

Redan under studieåren var hon engagerad i studentkåren och flera andra projekt vid sidan av studierna.

Examensarbetet gjorde hon för den ideella organisationen Access i Indien där hon hjälpte till och etablerade ett nytt program för att förbättra sjukvårdssystemet. För sin insats utsågs hon 2010 till Årets Nova av talangnätverket Nova.

Dessutom fick hon jobbet att sätta upp Access verksamhet i Sydost­asien. Under tre Singaporebaserade år var hon med och startade ett center för hälsoinnovation, för att få länder att lära av varandras lösningar.

– Jag gick in i en vd-roll och började bygga upp Access Health. Det var roligt att se så konkreta resultat.

Idag driver hon två företag i Sve­rige. I våras grundade hon Swedish for Professionals som utbildar yrkesverksamma personer från andra länder i svenska. Digitala läromedel varvas med språkträning och coacher.

– Genom att få ett språk som är relevant för det egna yrket blir det lättare att förstå affärskulturen.

Det andra initiativet är Anatomia, en digital plattform för att lära barn med kroniska diagnoser som diabetes mer om sin sjukdom, och hjälpa dem till självhjälp via ”spelifiering”.

Att hon hinner med så många sammanhang bygger på att hon har bra personer i sin närhet, konstaterar Claudia. På frågan om hon någonsin tvekar på sin förmåga inför ett projekt eller en roll är svaret snabbt.

– Nej. Får man frågan finns det en orsak, och förhoppningsvis tror man tillräckligt på sig själv för att tacka ja. Om inte annat finns det någon annan som tror på en, och då ska man lyssna. Det är viktigt att våga ta chansen.

– Jag har alltid fokuserat på att skapa värde. Då gör man skillnad, och det gör i sin tur att man får mycket tillbaka. Sedan har jag i grunden en entreprenöriell och positiv syn på saker. Jag tror alltid att det finns en lösning. Det smittar nog av sig på omgivningen och inspirerar andra att arbeta med mig mot gemensamma mål.