Rotary bär på ett tungt arv. Den lilla klubbnålen, som de som donerar mer än 1000 dollar har rätt att fästa på kavajslaget, har varit en symbol laddad med stolthet allt sedan 1957. Men härom året lyckades den också bli en källa till frustration.
– Vi fick mycket klagomål från donatorer som fick vänta två, tre månader på sin nål, säger Peter Markos, CIO på Rotary International.
– Nålen är en stor grej för oss, så de hade nog hoppats på två veckor.
Läs även: Så får Rotary välgörenhetshjulen att snurra
Syndaren var ett ont arv i form av Rotarys gravt föråldrade it. De gamla systemen, som hade byggts ut efter hand de senaste femton åren, hade blivit en underhållsmässig mardröm – och en bromskloss av rang.
– Vi kunde inte behandla ärenden på mindre än sex, åtta veckor, ibland tolv, säger Peter Markos.
Så – för två år sedan drog han igång en treårsplan för att byta ut gammal it mot ny och förenkla alla processer. Det har redan gett tydligt resultat – och snabbat upp leveransen av nålar.
– Målet var tio dagar – och det har vi hållit, säger Peter Markos.
Alla som har varit CIO i en stor organisation med över 20 år på nacken, lär känna igen sig i Peter Markos problem. Rotary är inte ensamt om att se sin åldrande it-miljö förvandlas från hävstång till hinder. Många CIO:er idag ser sig om efter möjligheter att göra sig arvlösa. Och de som inte gör det lär bli tvungna: I sin strävan efter flexibilitet har högsta ledningen tagit täten i moderniseringståget.
– Det är vd:arna och affärsområdescheferna som driver på för att få bort vår legacy, säger Clay Johnson, global CIO på GE Power & Water.
– Hur kan vi röra oss snabbare, frågar de. Vi måste gå från en industriell verksamhet till en digital verksamhet. Vi måste få it att gå snabbare. Vi måste göra på nya sätt, säger han.
Molnet, skugg-it, och utmaningen med att underhålla gammal teknik är krafter som driver på moderniseringen av malätna it-miljöer. Men ett annat incitament är ännu starkare – rädslan att bli omsprungen av snabbfotade konkurrenter. Systemarvet, legacyn, hämmar innovationskraften – och det skrämmer livet ur ledningsgrupper som sett disruptiva startups utan ryggsäck riva upp branscher som tv (Netflix), taxi (Uber) och hotell (AirBnB). Så det är inte att undra på att mottagligheten för it-projekt som byter gammalt mot nytt är hög.
– Affärsledare har verkligen fått upp ögonen för vilket enormt värde som kan skapas i företag som inte begränsas av gammal trög teknik, konstaterar Donovan Neale-May, som driver chefsnätverket Business Performance Innovation Network.
– Alla de här disruptiva modellerna är ju byggda från scratch.
Typiskt sett finns det två scenarier som driver på utbytet av legacysystemen, säger Andrew Horne, rådgivare på konsultfirman CEB.
Läs även: Skandia, Pensionsmyndigheten river ner för att bygga nytt
– Det ena är att det kommer fram en ny konkurrent som är mer agil, och affärsledarna kommer till CIO:n och säger att ”det här måste vi möta”.
CIO:n får då förklara att det skulle ta två år att matcha eftersom konkurrenten är en startup som har börjat från scratch och det äldre företaget måste bygga på system det redan har.
– Och det är inget roligt budskap att leverera, säger Andrew Horne.
Det andra scenariot börjar som skugg-it – att marknadsavdelningen eller någon annan avdelning sätter upp ett nytt system på egen hand. På vägen vänder de sig till it-avdelningen för att få hjälp med sina skuggsystem ... och projektet går i stå.
– Vägspärren blir att man måste kunna integrera med befintliga system. Då blir det tydligt för alla varför teknikarvet är ett problem: det hindrar dem ju från att göra allt det coola och häftiga som de skulle vilja göra.
Att tekniken kan vara både hävstång och hinder blir allt tydligare. Liksom att många är frustrerade. I en studie från BPI Network, där 250 affärsledare deltog, uppger 70 procent att it har blivit mycket viktigare för deras organisationer – men bara 46 procent tyckte att innovationsnivån i den egna organisationen var bra eller mycket bra. Och bara 43 procent tyckte att deras it-avdelning var på god väg att bli en strategisk och responsiv affärspartner.
– De här cheferna är väl medvetna om att infrastrukturen är föråldrad, och de är minst lika missnöjda med det som it-avdelningen är, säger Donovan Neale-May.
Det är bara en sorts företag som försöker hålla liv i legacysystem idag: de som enbart ser it som ett cost center
Att de gamla systemen i snabb takt är på väg mot pension bekräftar även Stephen Andriole – tidigare CIO, idag professor på Villanova University.
Ett ökat utbud av molntjänster parat med minskad budget för drift, support och underhåll driver företag att modernisera snabbare.
– Av våra data att döma är det bara en sorts företag som försöker hålla liv i legacysystem idag, och det är de som enbart och uteslutande ser it som en kostnad, säger han.
Men även en sådan attityd kan ändras. Jordbrukskooperativet Land O’Lakes i Minnesota är ett exempel. Här hade it alltid behandlats som ett nödvändigt ont, som skulle kosta så lite som möjligt. Men någon gång runt 2008 slog man in på en strategisk tillväxtbana efter att ha sålt av dotterbolag och balanserat om portföljen.
– Och då blev det tydligt att legacy-teknik var ett reellt hinder för tillväxt, berättar CIO:n Michael Macrie. Han började ett par år senare, men är ändå väl insatt i vad som fick företaget att omvärdera sin it.
– Till exempel hade vi inga mobila möjligheter. Våra telefonsamtal brukade brytas. Skrivbordsplattformen var omöjlig att supporta, och kunde inte köra den senaste mjukvaran som användarna behövde. Vi var helt enkelt tvungna att tänka om, säger han.
