Årets hållbara projekt 2015: Icas och Uppsalahems Klimaträtt

”Årets hållbara projekt har stor potential att skala upp och göra stor skillnad i samhället och för miljön. Det visar god förståelse både för människor och för vad som kan göras med teknik. Det hårda arbetet med att integrera många system och organisationer lönade sig, när Klimaträtt hjälpte användarna att minska sitt klimatavtryck med 31 procent.”

Med de orden utsåg juryn Icas och Uppsalahems Klimaträtt till Årets hållbara projekt 2015.

Klimaträtt är inte det första försök som gjorts att hjälpa människor leva mer miljövändligt med en mobilapp. Men det går längre än andra. Data från olika system – data vi alltid genererar i vårt moderna liv – loggas och analyseras automatiskt.

Alla livsmedel du handlar på Ica går rakt in i appen, automatiskt, med sina klimatavtryck. Dina lokaltrafikresor går automatiskt in i appen – liksom din egen bilkörning, via en gadget från Automile som sitter i bilen. Vecka för vecka kan du följa ditt koldioxidavtryck i appen och jämföra mot uppsatta mål. Slösar du resurser, blir en isbjörn i appen ledsen. Lever du miljövänligare, blir isbjörnen glad.

– Det får inte vara krångligt att få återkopplingen. Det ska vara lika lätt som alla andra appar folk är vana vid, som mäter löpturen eller vad det nu kan vara, säger Frodeparken, miljöchef på Ica, som är ett av före­tagen bakom Klimaträtt.

Det andra är Uppsalahem. Appen testades av 30 boende i deras miljöprofilerade nybygge Frodeparken mitt i centrala Uppsala, från våren till hösten 2015.

De som deltog minskade sitt kol­dioxidavtryck med 31 procent.

Om alla svenskar gjorde det skulle det motsvara hälften av Sve­riges mål för minskade utsläpp fram till 2020.

De som deltog minskade sitt CO2-avtryck med 31 %. Om alla gjorde det skulle det motsvara hälften av Sve­riges mål för minskade utsläpp

För att få Klimaträtt att fungera så automatiskt behövdes det input från många håll. Initiativet kom från Ica och Uppsalahem tillsammans, men data kom även från Automile, Sunfleet och UL och expertis från Chalmers och WWF. Energimolnet hjälpte till med gränssnittet, och Vinnova sköt till pengar. Ica-bankens bankkort var förstås också kopplade till systemet.

– Och vi har en otroligt engagerad Ica-handlare i närheten av Frodeparken. Vi har haft ”personal shoppers” i Icabutiken som hjälper till. Vi har haft ”butikssafari” där WWF berättar om klimaträtta val. Och butiken har jobbat med att lyfta fram olika produkter, säger Maria Smith.

Samarbeten med så många kockar hör inte till vardagen.

– Det är väldigt annorlunda med så många parter. Och vi har lärt oss mycket av inblicken i andra organisationer. Vi samarbetar över branschgränserna, med WWF och Chalmers, och det är jättekul. Det har varit tvärfunktionellt internt på Ica också, med bemanning från butik, Ica-banken och projekt- och expertorganisationen, vilket är spännande.

Hur styrde ni ett sådant projekt?

– Bra projektledning och styrmodeller, med tydliga ansvarsroller. Vi har hållit det ganska effektivt, med styrgruppsmöten varannan månad.

– Sedan har vi haft en mindre och en större styrgrupp. I den mindre, där Uppsalahem och Ica har träffats, har vi löst mer operativa akuta frågor. I den större har vi diskuterat mer långsiktiga frågor. Men det varit otroligt kul – här sitter WWF med lilla Energimolnet och jättestora Ica. Det är väldigt stora skillnader. Men vi har ändå haft samma målbild, och då har vi också landat.

Ville skala upp ”1-tonne life”

Under 2010 och 2011 var Ica med i ett projekt som hette ”One Tonne Life”, där en familj skulle försöka komma ned i koldioxidavtryck på ett ton per person och år. (Snittet i Sverige ligger på ungefär sju ton.) Inte olikt folket i Frodeparken hade familjen extra klimatsmart boende, en specialvilla i Hässelby utanför Stockholm.

– Det vi lärde oss där var hur viktigt det är med återkoppling. Vi behövde en mer automatiserad återkoppling, något som inte fanns på marknaden, säger Maria.

– Och vi ville skala ”One Tonne Life” upp till något större. Uppsalahem tog kontakt med oss och ville göra någonting tillsammans – så på den vägen är det, säger hon.

Hur mycket kostade kalaset?

– Vi fick 2,4 miljoner från Vinnova och satte in ungefär lika mycket själva, plus resurser. Uppsalahem lägger också in resurser i styrgrupp och projektledning. Räknat i mantimmar är det ett väldigt stort projekt.

Hur mycket folk rör det sig om?

– Ett 30-tal i själva projektorganisationen. Då vi ville täcka in mat, boende, transporter och övrig konsumtion var det viktigt att vi hade parter eller lösningar från alla dessa områden. Chalmers forskar på koldioxidomräkning, så det var jätteviktigt att de var med och kunde kvalitetssäkra den biten, säger Maria.

Konsumtionsdata hämtas in från Icas bank- och kvittosystem. Ica-bankkortet har fått ett api till appen.

– Kortet kopplas upp och alla trans­aktioner kommer in. Handlar jag mat eller går på restaurang kommer det in som mat. Kör jag bil eller drar mitt UL-kort, eller handlar SL-bil­jetter, då går det in som transport. Och varje vecka kan jag se vad jag gjort för avtryck.

Vad gör du själv för avtryck?

– Jag låg ungefär på fyra ton, och jag satte som mål att komma ner till tre. I mitt fall är det transporterna som är den allra största delen.

Den så kallade koldioxid-trackern som togs fram finansierades av Vinnova. Till den kan i princip allt möjligt kopplas, och tanken framöver är att den ska göras tillgänglig även för andra organisationer.

Hur kommer det sig att Ica ville göra det här?

– Icas strategi är att vara ledande inom ansvarsfullt företagande. Vi tror att den som vill vara lönsam fram­över måste göra affärer på ett ansvarsfullt sätt. Kunderna efterfrågar ju hållbarhet mer och mer. Vi tror att ett sådant här projekt gör oss till förstahandsvalet när det gäller matvaror, säger Maria Smith.

Vad har ni lärt er av projektet?

– Klimatsmart boende och medvetna val i vardagen har stor effekt på klimatavtrycket. Och mat visade sig vara det område där deltagarna var allra mest engagerade. För oss gäller det nu att titta på hur vi kan jobba 
vidare med det här.

Vad vill du hälsa till läsarna?

– Att hållbarhet och it kan dra varandra. Det finns så mycket myter om klimatfrågor – att det är svårt, att det är krångligt, att det är dyrt. Det är det inte. It kan hjälpa oss riva barriärerna. Det är enkelt, du har det med dig i telefonen, du får återkoppling – och vi kan visa att alla kan göra skillnad, säger Maria Smith. 

Minskat avtryck gjorde intryck

Klimaträtt har hjälpt uppsalabor att minska sitt klimatavtryck. Samtidigt har projektet gjort ett stort avtryck internt på Ica.

– När vår koncernchef håller sitt sommartal brukar han alltid välja att lyfta upp något speciellt. I somras lyfte han Klimaträtt, säger Maria Smith.

– Vi har även haft en användare i koncern­ledningen. Projektet är väldigt uppskattat, och det har absolut påverkat internt. Och det kom helt rätt i tiden med tanke på vad våra kunder vill ha, säger hon.

– Vi har till exempel en ny produkt som är köttfärs med malda rotfrukter i. Den sortens innovation ligger helt i linje med Klimaträtt. Och det kommer mer. Även Ica gott liv har många nya vegetariska produkter som också går i linje med Klimaträtt och är innovativa. Men vad kom först – hönan eller ägget? Det är vårt fokus på Ica, att stödja kundernas hållbara och hälso­samma val, säger hon.

Frodeparken, där projektet testades, har en tydlig miljöprofil sedan tidigare. Det är byggt enligt Svanenmärkta kriterier, och hela 70 procent av elen i huset kommer från solceller på fasaden (Nordens största solcellsfasad.)

– Genom våra hyresgäster och Klimaträtt har vi fått ny kunskap om hur människor tänker och agerar i vardagen när det gäller klimat­­­-på­ver­kan, säger Linda Ryttlefors, kommunikationschef på Uppsalahem.

Precis som Maria Smith poängterar hon att alla kan göra skillnad.

– Kommer man väl över tröskeln, så är det mycket enklare än vad man tror att leva klimat­smart. Ett mer klimaträtt boende, uppvärmt med koldioxidneutral fjärr­värme, där de boende gör något så enkelt som att släcka lamporna när de går hemifrån – det kommer man långt med!