”En bra idé är en farlig idé.” Managementprofessorn dömer ut kreativitetskonsulter.

En riktigt kreativ idé kommer alltid att vara farlig för någon, ofta för de mer etablerade, traditionella företagen. De bästa idéerna är ofta både läskiga och obekväma. I kreativitetsböcker läser vi om kreativitet som något gulligt och puttenuttigt. Men riktig kreativitet ser inte ut så . Den är obekväm och motsträvande.

Det säger Alf Rehn, den finlandssvenske affärsgurun och managementprofessorn som gjort sig känd med böcker som ”Frivolous Business” och ”Farliga idéer”.

– Man kan nästan mäta en idés styrka utifrån hur angripen den blir, säger han.

– Men i något skede blir förstås även det farliga ofarligt. De nya idéerna blir självklarheter istället.

Alf Rehn gillar att bryta normer. På sin hemsida marknadsför han sig med att han blivit kallad en ”enfant terrible of organization studies”. Nyligen listade Thinkers50 honom som en av de 30 affärstänkare som mest troligt kommer att forma hur organisationer ser ut och leds i framtiden. Med tankar utanför boxen kring affärer, entreprenörskap och kreativitet.

– Organisationer blir ofta låsta i en ovilja att ändra på gamla vanor. Vikten av digitalisering har diskuterats i flera år, men många har väntat in i det sista och inte dragit igång förändringsarbetet. Det får följden att allt måste göras på samma gång. Projektet blir plötsligt jättestort och man dras in i it-system som kanske inte är helt optimala, säger han.

– Det är bättre att ge enskilda en­heter i ett företag möjlighet att testa nya idéer löpande i mindre skala. Att experimentera och bli bekväma med förändringar. Om man gör allt på samma gång, lägger allt krut på ett jättestort projekt, då missar man lärandet som kommer av att experimentera, och även av att misslyckas.

Du har skrivit om ”farliga idéer”. Vad är en farlig idé inom it?

– För bara några år sedan var cloud computing helt nytt, ingen visste var det skulle sluta. Många it-chefer jag träffade då fnös åt molnet och sade att det aldrig skulle fungera.

– Idag är det något som alla använder. Och frågar man samma personer idag så förnekar de att de någonsin var skeptiska. Det är mänskligt att glömma sina egna misslyckanden.

– Idag kan artificiell intelligens ses som en farlig idé. Vi ställer oss frågan var gränsen mellan människa och maskin går. Vad händer om vi utvecklar en AI som blir självmedveten och större än oss själva? Det kan kännas otäckt att tänka på.

Hur förutspår man vilka nya områden som kommer att växa och forma branschen framåt? Och hur känner man igen en ”farlig idé”?

– Vad får man inte prata om idag? Vad möter motstånd? När många känner ett behov av att ge sig in i debatten för att förklara varför något inte kommer att fungera, det är då det börjar bli intressant.

Alla idéer som möter motstånd är förstås inte automatiskt bra. Men det är viktigt att våga prova, menar Alf.

– Som ledare på ett företag blir man överöst med idéer: från kunder, anställda och konkurrenter. Det är en ständig informationsström. Utan att tänka på det blir vi fast i att vi antingen accepterar eller förkastar en idé. Det går lite på rutin vad man tror och inte tror på, på magkänsla, vi förkastar vissa idéer utan att ens blinka.

För att lämna utrymme för ny kunskap, menar Alf, måste vi ”avlära” oss gamla tankar och idéer.

– När musikbranschen fick höra om strömmande över nätet rynkade de på näsan och sade att det aldrig skulle slå. När en ny aktör slår sig in på marknaden gör de ofta inget helt nytt, utan de bygger en affär kring ett område som traditionella aktörer redan har förkastat.

– Vi behöver lära oss förstå hur vi själva tänker. Hur vi förstår eller förkastar saker. Ledarens roll är att kämpa för idéer som ingen annan vill kämpa för. Ledaren ska vara med och stötta idéer som är opassande och problematiska i en organisation.

Alf menar att företag måste förstå och reflektera över hur deras organisationer är uppbyggda och vilka tänkesätt alla i organisationerna har. 

Det är viktigt att förstå att viss kompetens inte behövs längre

– Det är viktigt att förstå att viss kompetens inte behövs längre. Att vara ledare idag är något helt annat än att vara ledare på 70-talet. Det är först när vi kastar bort de gamla tankesätten som vi kan fungera som bra ledare även idag. Vi måste lära oss att hela tiden tänka nytt kring kommunikation och ledarskap.

– Som it-chef sitter man på mycket kompetens, men ens kunskap är låst till historien. Man har vuxit upp med viss teknik och har därigenom en förståelse för hur ett it-system är uppbyggt. När man ser en ny idé eller teknik kan det därför vara svårt att förstå hur den ska passa in.

Hur skapar man ett klimat på jobbet där alla vågar vara med och tänka kreativt? 

– Det gäller att leda med exempel. Exemplifiera och förtydliga. Det är tillåtet att komma med annorlunda idéer och att ta risker. Att misslyckas är okej. Att som ledare våga visa även sina dåliga idéer.

– Sedan är det jätteviktigt med respekt. Ingens idé ska skrattas åt bara för att den är annorlunda. Alla ska få mötas och höras. Även en dålig idé hör hemma i idédebatten.

– Jag är en stark förespråkare av att experimentera. För när man experimenterar förstår man vad som fungerar och inte fungerar. Det är bra att experimentera även med dåliga idéer, för först då förstår man att de inte är rätt att gå vidare med.

Om nu folk i organisationen tänker i olika banor – hur väljer man vilka tankar som är rätt att gå vidare med?

– Alla behöver inte tänka på samma sätt. Det är bra att det finns oliktänkande i teamet. Djävulens advokater är också värdefulla.

– Men ledarens roll är inte att vara rösträknare. Det är inte demokrati som är i fokus på ett företag. Ibland måste man våga sparka röv, det är därför man är ledare. Man ska våga ta obekväma beslut.