Frågan om it:s sanna värde har gäckat forskare och förståsigpåare i årtionden. Spontant känner vi förstås att it har ett värde, men att räkna på och visa på det har varit en svår nöt att knäcka.
Som forskare kring digitalisering och it-relaterade investeringar är det lätt att känna sig otillräcklig. Har it egentligen ett värde? I våra mörkaste stunder känns det som om vi inte har något svar.
Man försöker lugna oss med att frågan är fel ställd – att inte inte är något självändamål och därför inte går att isolera från helheten, att det är därför det inte går att mäta – men det räcker inte för den vetgirige.
Och inte heller för personen med det ofta otacksamma uppdraget att argumentera för it-initiativ och budgetar.
Dock publicerades det precis två artiklar som är rent guld för den som vill öka sin förståelse kring denna i det närmaste kosmologiska fråga.
När marsnumret av MIS Quarterly damp ned i mejlkorgen – it-forskningens motsvarighet till Bibeln – var det nog fler än jag som drog efter andan. Först slog jag upp ”Valuing Information Technology Related Intangible Assets” av Adam Saunders och Erik Brynjolfsson, chef för MIT:s stora digitaliseringssatsning. Vilket värde har egentligen sporadiska, icke-kapitalrelaterade it-investeringar (läs kostnader) för företag? Det går Sanders och Brynjolfsson till botten med.
Med hjälp av en väl beprövad metodik lyckas de visa på att totala it-kostnader direkt går att översätta till företagets marknadsvärde. Säg att ni lägger 100 kronor på it. Av dessa är kanske 10 kronor underlag för traditionell kapitalinvestering, och 90 kronor övriga kostnader, för utbildning, konsulting, intern utveckling, förvaltning och så vidare. I den här artikeln får vi för första gången en direkt koppling mellan dessa kostnader och marknadsvärdet. Vi har förstås alltid anat att kopplingen finns. Nu vet vi.
Forskaren i mig ryser av välbehag.
Men artikeln slutar inte där. De lyckas även visa på ett direkt samband mellan it-förmåga (det vill säga organisationens förmåga att leda, driva och använda it) och marknadsvärdering. För organisationer som har en högre it-förmåga tillkommer ett premium på 45–75 procent på marknadsvärderingen, jämfört med medianen. Tämligen bra argument för att stärka sin it-förmåga.
Sedan angriper Sunil Mithas och Roland Rust från University of Maryland frågan om huruvida organisationer ska satsa på it för att reducera kostnader eller för att driva intäkter (”How Information Technology Strategy and Investments Influence Firm Performance Conjecture and Empirical Evidence”). Frågan kan tyckas underlig – varför välja det ena eller andra? – men bakom den ligger tidigare studier som visar att man faktiskt tenderar att ställa den ena framför den andra. Konsekvensen av detta blir att man strategiskt ser it som antingen eller.
Mithas och Rust lyckas visa på enastående resultat kopplat till såväl lönsamhet som marknadsvärdering. Lite slarvigt summerat: organisationer som fokuserar på it ur båda dessa perspektiv presterar markant bättre än organisationer med enögt fokus. Och resultaten blir särskilt tydliga när det gäller organisationer som lägger mer än fem procent av sin omsättning på it. Ju mer it-intensiv verksamheten är, desto viktigare blir det att ha det dubbelriktade perspektivet.
Båda de här artiklarna visar tydligt att it har ett enastående värde, både för verksamhetens lönsamhet och för hur verksamheten värderas på marknaden. Avkastningsgraden av it är beroende av hur väl vi kan använda it, och hur mycket vi investerar i it. I tider av digital transformation (konsultsnack för ökade satsningar!) blir denna kunskap vägledande för hur och hur mycket vi ska våga trycka på.
Eller så glömmer vi det här innan vi vet ordet av, och fortsätter i samma gamla hjulspår. Det är upp till oss.
