Robotarna tar våra jobb – ska vi vara glada eller oroliga?

Christer Fuglesang väntade i 14 år innan han fick gå på sin första rymd­prome­nad. Han hade tränat hela sitt yrkesliv för ett jobb som tog tre vec­kor. För många människor kan morgon­dagens arbetsliv komma att se ut på det sättet – det är faktiskt inget skämt. Inte om du frågar nationalekonomen Stefan Fölster, som nyligen kommit ut med boken ”Robotrevolutionen – Sverige i den nya maskinåldern” (2015) om morgondagens svenska arbetsmarknad och de tänkbara effekterna av robotisering, digitalisering och automatisering.

En slutsats är att jobben som vi känner dem idag är på väg bort. Med hjälp av en amerikansk studie, som går igenom olika yrken och tittar på vilka arbetsmoment som kan komma att automatiseras, har Fölster räknat ut hur den svenska arbetsmarknaden kan komma att se ut om tjugo år. Resultatet är omvälvande. Hela 53 procent av jobben vi har idag kommer då att vara uppätna av automatisering och robotisering.

Läs också: Här är roboten som ska jobba som extralärare i skolan

– Men även om robotar gör våra jobb i framtiden så tror jag att samhället kommer att ställa krav på att alla försöker jobba och utbilda sig, säger han när vi möts på på hans kontor på Kungsgatan i Stockholm, där han sitter med tankesmedjan Timbro och Stiftelsen för fritt näringsliv.

Det kan bli helt nya jobb, och fler av typen superspecialiserade Fuglesang-jobb. Vi får förbereda oss för eventualiteter. Men någon form av arbeten lär det ändå bli. Samhället utsätter sig helt enkelt för för stora risker om det inte ligger i teknisk och ekonomisk framkant – därför måste vi utbilda oss. Dessutom kommer folk inte att vilja bo i ett samhälle där stora grupper inte bidrar genom arbete, tror Stefan Fölster.

I övrigt är tesen som förs fram i boken att robotar i alla former – även sådana som skulle platsa i science fiction – på sikt kommer att bli vardag både i det offentliga och det privata rummet. De kör långtradare, hjälper till i äldrevården, fixar bokföringen och checkar in oss på hotell. De ställer medicinska diagnoser, hjälper oss i skolan, stöttar oss i svåra stunder och hemma möter de oss i dörren med favorittofflorna efter arbetsdagen (om det nu blir någon).

De flesta robotar är mjukvaror eller industrirobotar, men allt fler får mänskliga drag, som intelligens, humor och inlevelseförmåga. Men viktigast av allt, det Stefan Fölster benämner som själva ”turbomotorn” i de nya robotarnas framfart, är att de är autodidakta, självlärande, vilket gör att de kan ta sig an nya uppgifter.

♦ Stefan Fölster är en av talarna på vårt event Internet of Everything den 11 maj. Anmäl dig här!

Sedan industrirobotarna slog igenom på 1970-talet har 1,6 miljoner robotar tagit över jobb i fabriker världen över. Nu har turen kommit till tjänstesektorn. Fölsters studier visar att 450 000 jobb har automatiserats bort i Sverige de senaste fem åren.

– Det kan låta mycket, men det är egentligen bara två procent per år av arbetsstyrkan, säger han.

Här rör det sig än så länge mest om traditionell automatisering och rationalisering snarare än om att jobb tas över av robotar, som på Skandia, där Stefan Fölster sitter i fullmäktige.

Läs också: Människorobot kan bli sällskap för dementa

Där ska man göra sig av med en av tre i arbetsstyrkan på fem år, då man byter it-system. Fast det är bara en tidsfråga innan självlärande mjukvaror kan ta vid, och redan idag finns ju ”robotar” som skriver sportreferat.

Men allt är inte svart. Det tillkommer också jobb. Och välståndet tycks öka. Vägen framåt är kantad av osäkerheter och paradoxer.

Ett scenario är att robotarna ger oss välstånd och rikedom. En rapport från McKinsey uppskattar att AI- och robotframsteg kommer att generera tusentals miljarder dollar i värde under den närmaste tioårsperioden.

För att ta tempen på den svenska robotekonomin beger vi oss till Robotdalen i Västerås. Här finns Sveriges mest avancerade robotteknik. Näringsliv, akademi och offentlig sektor samarbetar för att befästa regionen som världsledande ...