Robotarna tar våra jobb – ska vi vara glada eller oroliga?

Atlas Copco är ett företag som har flyttat tillbaka delar av verksamheten till Sverige, tack vare automatiseringen.

– När man träffar företagsledare tycker jag att de flesta inser att de har misslyckats i Asien, och förstår att automation i Europa och Sverige möjliggör ökad lönsamhet. Vi har tjänat stora belopp på att flytta tillbaka till högteknologiska produktionsceller, säger Conny Fridlund, project manager på Atlas Copco i Fagersta.

Frågan många brottas med är vad som kan automatiseras och inte.

– Det saknas kompetens i företagsledningar om hur man ska kalkylera, och framför allt har de för få som kan beskriva vad som går att automati­sera. Om inte ledningsgrupperna får det beskrivet för sig så förstår de inte ens att de saknar något, vilket är allvarligt, säger Conny Fridlund.

Läs också: Så kommer robotarna ta över vårt samhälle, enligt ny prognos

Forskarna är oense om hur lång tid det kommer att ta för att tillverka den typ av rörliga och intelligenta robotar som kan förändra samhället totalt. Robotforskaren Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på KTH, nämner i en intervju i Göteborgs-Posten (26/11 2015) fyra områden där robotiseringen dock gjort stora framsteg. Det är industrin, det är ”fältet” (som robotar på Mars och i havsdjupet), det är på det medicinska om­rådet, till exempel kirurgi, och det är service i hemmiljö. Humanoider som städar åt oss? Nja, snarare Electro­lux robotdammsugare ...

Amy Loutfi, universitetslektor i datateknik på Örebro Universitet, tror att det kommer att dröja länge innan vi får se humanoider i hemmet.

– Jag får ofta frågan ”varför har ni inte kommit längre?” säger hon.

Jag får ofta frågan ”varför har ni inte kommit längre?”

– Den som är rädd att robotarna ska ta över kanske kan finna viss trygghet i att vi fortfarande har långt kvar tills de kan jobba i hemmet eller på allmänna platser. Resan är lång, och det är mycket kvar att göra.

Amy själv har bland annat forskat för att ta fram robotar med luktsinne, som kan varna för gasutsläpp.

– Det är riktigt svårt att tillverka maskiner som känner av vad som händer omkring dem och sedan kan använda den informationen för att agera. Det är mycket lättare att göra en maskin som handlar i blindo, som en robot i en fabrik. Den rör sig från punkt a till b, och har ingen aning om vad som finns mellan a och b.

– Men så fort en maskin ska röra sig fritt behövs sensorer, och vi har inga sensorer som fungerar tillräckligt bra. Och även om vi skulle ha sen­sorerna, så har vi fortfarande inte de data som vi måste mata dem med.

Hon berättar om en fabrik hon besökte i Örebro. Där är det ombytta roller: människorna får göra det fysiska jobbet och robotarna agerar kontrollanter.

– Det var en intressant upplevelse. Där finns en robot med kvinnlig röst som säger åt personalen vad som ska packas, personalen gör det fysiska jobbet och repeterar högt åt roboten vad som packas. Sedan läser roboten upp nästa vara, och så vidare.

Men även hon är säker på att robotar och automatisering kommer att påverka arbetsmarknaden framöver.

– Det vore naivt att tro att automatisering inte skulle ha någon påverkan på arbetsmarknaden alls. Men jag tror på en lång övergångsperiod. Vissa processer automatiseras, men andra kommer att fortsätta med mänsklig arbetskraft. Det handlar om hur bra människor och maskiner interagerar med varandra. Den processen ska bli väldigt spännande att följa, säger Amy Loutfi.

Samtidigt oroar hon sig för hur snabbt allt går i det globaliserade samhället. Genombrott sprider sig så snabbt över hela världen idag.

– Det finns etiska frågor vi måste ställa oss. Om hållbarhet och miljö, hälsa och välbefinnande. Vi kan skapa teknik som har enorma fördelar, som ändå kan ha negativa konsekvenser på vår hälsa. Men vi har inte tid att reflektera över hur vi påverkas, för allt går så fort.

Läs också: Gartner varnar för robot-apokalyps

Samhället ”kan bli som i Hunger Games”

Låt oss leka med tanken att utvecklingen inom AI och robotik skenar iväg. Hur ska ett land som Sverige klara sig om färre människor behövs på arbetsmarknaden?

Stefan Fölster ser, som vi nämnde inledningsvis, två viktiga or­saker till att Sverige ändå kommer att försöka hålla fast vid någon sorts arbetslinje.

– Det ena är säkerheten – det blir oerhört viktigt att behålla ett tekniskt försprång gentemot terrorister och hackare. Så ser det ofta ut i science fiction också, det behövs inte så många som producerar maten, de flesta är sysselsatta med konflikthantering.

Det andra skälet baserar han på teorin om ”fjärdedelssamhället”, där en fjärdedel av befolkningen är den nya eliten som utför kvalificerade jobb. Tre fjärdedelar kan ta det lugnt. Medborgarlöner håller dem nöjda.

Till en början. I förlängningen tror Stefan Fölster att det skulle leda till en sorts missnöjesterrorism.

– Om inte samhället ställer krav på att man försöker arbeta, då uppstår sannolikt områden med lokala kulturer där ingen arbetar. Där barnen växer upp utan framtidsvisioner. Det kan bli som i ”Hunger Games”. Därför tror jag att man ställer krav på att alla försöker. Även om det blir många ”Fuglesang-jobb”, säger Stefan Fölster.

Så – ska vi oroa oss? Än är det för tidigt att säga. En oväntad upptäckt är att det i Sverige har tillkommit jobb, och inte bara robotförare och programmerare. Även utrotnings­hotade yrken som fackhandlare och jurister har blivit fler i takt med att komplexiteten och inkomsterna ökat. Var det hela slutar må vara osagt.

Samhället kommer att stöpas om, men på vilket sätt – och om det blir till det bättre eller till det sämre – vet vi inte. Men det vi lär av historien är att stora teknikskiften aldrig förändrar två samhällen på samma sätt. ”De har tvärtom varit en vattendelare som har omkullkastat vissa samhällen men hjälpt andra till oanade framsteg”, skriver Stefan Fölster i ”Robotrevolutionen”.

Han konstaterar också att ”rätt hantering av robotisering är lika viktigt för mänsklighetens framtid som att klara klimatet, kärnvapen eller fattigdomsbekämpning”.