Svenska Hogia-gruppen har levererat företagsmjukvara sedan 1980, och sedan ett par år tillbaka även i form av molntjänster. Det strategiska beslutet att satsa på molnleverans togs 2012, och de första tjänsterna lanserades våren 2014.
– Kunderna efterfrågar mer molnbaserade tjänster, mobilitet och tillgänglighet blir allt viktigare. Så vi ser att det är rätt väg att gå, konstaterar Hogias cio Fredrick Karlsson.
Det här blev även startskottet för en förvandling av it-miljön internt, där vissa system förs över till molnet i form av Microsofts Azure-plattform.
– När vi började leverera molnlösningar till våra kunder kändes det som ett naturligt steg att även göra det för oss själva.
Läs också: Privat, publikt eller hybrid – vilket moln är bäst? Så tycker leverantörerna.
Fredrick Karlsson leder den interna molnsatsningen som i dagsläget består av två delar. Dels har Hogia lagt hela sitt crm-system i Microsofts CRM Online, det var första steget som togs hösten 2013. Dels har man satt upp en infrastruktur som gör det möjligt att flytta valda servrar, som tidigare körts on premise i Stenungsund, till Microsofts moln – ett arbete som inleddes ett år senare, i september 2014, och som pågår ännu.
– Det har varit en ganska lång resa med mycket arbete. Vi har fått riva och bygga om flera gånger, berättar Fredrick Karlsson.
Att valet föll på just Microsofts lösningar beror på att Hogia är en av Microsofts äldsta partners i Europa.
– Vi har ett starkt och långtgående samarbete, och det innebär också att vi har vissa privilegier och att vi kan få exklusiv kunskap direkt från dem, förklarar Fredrick Karlsson.
Att ta det stegvis har varit en bra idé, tycker han. Erfarenheterna från implementeringen av crm i molnet var en bra grund för infrastrukturdelen – det vill säga IaaS, Infrastructure as a Service, i Azure.
– Det vi lärde oss är vad det innebär i praktiken att någon annan, det vill säga Microsoft, faktiskt driftar hela ens lösning. Vad som ligger på oss och vad som ligger på dem, och vilka kontaktytor som behövs.
Molnlösningen för med sig många möjligheter, men det har varit en utmaning att sätta sig in i allt.
– Den stora nöten att knäcka har varit att förstå hur man ska bygga en miljö i molnet som samverkar med vår övriga miljö. Det gäller att förstå var alla komponenter ska in och vad syftet med komponenterna är.
– Microsoft säger själva att man ska se Azure som ett jättestort lagerhus, som är fullt med allt en drifttekniker eller en infrastrukturutvecklare kan önska sig. Här finns allt, och man kan bygga vad man vill. Det innebär att man har den extremt ovanliga möjligheten att bygga ett datacenter från scratch – och det är ju en viss utmaning, eftersom man så sällan gör det!
Vilka system lägger man då i molnet – och vilka inte? Fredrick Karlssons tumregel har varit att lägga ut de system som har minst integrationer med andra system utanför molnet, exempelvis backup och lagring. Samt helintegrerade lösningar, som i crm-fallet där bi och data warehouse ingår.
– Det är de som lämpar sig bäst. Vårt ekonomisystem, som har kopplingar till många andra interna system, är däremot mindre lämpligt.
Läs också: Välj rätt i Amazons databasdjungel
Dels handlar det om att undvika komplexitet. Dels är det en fråga om ekonomi. En effekt av molnet, som man kanske inte tänker på, är det faktum att kommunikation mellan system får ett pris. Varje gång ett system i molnet skickar information till ett system utanför molnet tickar det pengar – som ett mobilabonnemang. Och plötsligt har man dragit på sig en svårprognosticerad kostnad.
– När man bryter ut ett system och lägger det i molnet får man en nota. Efter hand får man en känsla för hur stort beloppet blir, men det är inget man vet på förhand. Kommunikationen mellan interna system är ju inget man har haft koll på historiskt.
Frågor om säkerhet och juridik är något många ryggar för när det gäller molnet, men här känner sig Fredrick Karlsson däremot inte besvärad.
– För vår del har det aldrig känts som ett stort orosmoment. Microsoft har bra koll på lagkraven, så vi känner oss trygga, säger han.
Överlag är Fredrick Karlsson nöjd med de lösningar som börjar ta form. Fördelarna överväger nackdelarna.
– Vi kan optimera kostnaderna bättre. Och vi slipper fundera på att köpa till extra lagringsutrymme, vilket är skönt. När man köper egen lagring tar det lång tid att välja produkt, för man vill inte köpa något som inte går att skala och riskera att det blir fullt. I molnet finns det obegränsat med utrymme och man betalar för hur många gigabyte man använder.
Ett av målen för den interna it-försörjningen är att minska behovet av hårdvaruteknisk kompetens. Även här har molnet klara fördelar.
– Istället för att lägga tid på hårdvara och teknik ska mer tid och fokus läggas på att optimera de system vi driftar under deras livscykel.
Planerar du själv att flytta till molnet, så förbered dig väldigt noga, tipsar Fredrick Karlsson.
– Designen är viktig. Det här är inget man bara slänger upp. Infrastrukturfrågor och allt som rör kommunikationslösningar är sådant du måste fundera på i förväg.
– En stor del av driften ligger ju utanför det egna nätverket och all kommunikation går över internet, exempelvis via Microsofts datacenter på Irland. Då måste du se till att internetpipan och brandväggarna är tillräckligt dimensionerade och redundanta. För vad händer om internet är nere?
All Hogias it ligger inte i molnet. Under 2015 färdigställde företaget en högsäkerhetsdatahall – ett projekt i mångmiljonklassen. Fredrick Karlsson säger att det är en nödvändig satsning som inte går att ersätta med en molnlösning. Däremot kan Azure i många fall fungera som ett komplement till en fysisk datahall.
– Redan idag gör vi backuper av utvald information från vår lokala miljö i Stenungsund och lägger dem i Azure. På sikt är detta ett starkt alternativ till att förvara dem i ett datacenter på en annan geografisk plats, något som är både dyrare och krångligare, säger han.
När molnet är helt färdigimplementerat på Hogia är svårt att säga.
– Det flyter lite grann fram och tillbaka, vi flyttar in maskiner i den här miljön och vi tar tillbaka dem. Jag tror att vi behöver ett par månader till innan vi har fått alla pusselbitar på plats. Men redan idag kör vi vissa delar i skarp drift.
