Neslin Ayhan, cio, Opus bilprovning: ”Gränsen går vid driftpåverkan”
På Opus Bilprovning arbetar även cio Neslin Ayhan med att fostra en kultur av självständiga medarbetare som vågar fatta egna beslut.
– Tänket finns hela vägen upp i ledningen. Hela vår kultur gör att människor vågar prova, säger hon.
Opus ambition är att ligga i framkant. För att göra det måste man hela tiden testa nya idéer. Då ökar också risken för misslyckanden.
– Som chef är det jobbigt att släppa kontrollen. Men samtidigt är det viktigt att medarbetarna får ta eget ansvar, även om de riskerar att göra fel. Det gör att de utvecklas, blir modigare och vågar ta större ansvar. Då blir de också en viktigare resurs.
Opus är decentraliserat, många beslut fattas lokalt. Stationschefen på varje besiktningsstation bestämmer hur verksamheten ska organiseras, hur personalfrågor ska hanteras, hur kontoret ska se ut och vilka delar av it-stödet som behövs.
Eget ansvar var också det som gällde när Neslin kom till Opus i januari 2013, strax efter att marknaden för bilprovning hade avreglerats, och hon fick arton månader på sig att bygga upp sin organisation!
– En förutsättning för att vi skulle klara det var att jag fick fria tyglar och kunde fatta snabba beslut.
För att känna sig trygg med att lämna över ansvaret gör Neslin Ayhan en riskanalys för varje område.
– Eftersom jag har ett it-perspektiv går min gräns vid it-säkerhet och driftpåverkan. Där kan man inte vara innovativ – det måste vara genomtänkt så att inte driften påverkas. Men vi är en liten it-organisation med bara fem anställda som har en tät dialog och bollar hela tiden. Då hinner vi upptäcka om någon rör något som kan påverka driften.
I begreppet ansvar ligger också att våga erkänna sina misstag och byta åsikt eller arbetsmetod.
– Den som har varit modig och testat något nytt, måste också vara modig nog att titta på resultatet. Blev det som jag hade tänkt mig? Om inte måste jag våga erkänna det och omvärdera min idé.
Experten: ”Riktigt bra idéer måste få uppnå sin potential”
Det finns två typer av misslyckanden: de som sker i verkligheten och ger allvarliga effekter, och de vi gör i vårt kreativa tänkande. Det menar experten Teo Härén som skriver böcker och föreläser på temat innovation och kreativitet.
– Misstag som riskerar att göra skada bör man förstås undvika. Men när det gäller vårt kreativa tänkande finns det ingen som helst anledning att hålla tillbaka!
Ett misstag många gör när de försöker vara kreativa är att tro att det finns bra och dåliga idéer.
– Många är rädda för att tänka fel, och att andra ska skratta åt dem. De tror att det betyder att de har misslyckats. Men det finns många som har blivit utskrattade och sedan fått upprättelse när det visat sig att de har tänkt rätt. Förvånade miner och skratt behöver inte ens vara ett tecken på att man misslyckats. Det kan handla om att man uppfattas som förbluffande kreativ, säger han.
Så hur bör man agera som chef för att gynna kreativiteten? Teo Härén tycker att det är viktigt att skapa en tolerant kultur där det är okej att sticka ut och komma med förslag. Han har talat med många kreativa människor som tycker att deras bästa idéer sågas för tidigt av kolleger och chefer.
– Riktigt bra idéer måste få leva vidare för att få möjlighet att uppnå sin fulla potential, istället för att direkt betraktas som misslyckade.
Annars handlar det om att lyssna in vad som driver folk från person till person. Vad som triggar kreativiteten skiljer sig – vissa triggas av mindre stress, andra blir mer kreativa av press och deadlines. Vissa vill ha större budget så att de kan slappna av, andra ser nöden som uppfinningarnas moder.
