Ska man tro allt man läser är det lätt att få intrycket att blockkedje-tekniken har blivit allmängods. Sakta i backarna, säger Oliver Bussmann, som drog igång en satsning på blockkedjan när han var CIO på på Schweiziska storbanken UBS förra året.
– Det är på riktigt, det kommer att komma. Men i en väldigt reglerad miljö. Vi har mycket validering kvar att gå igenom, säger han.
Oliver Bussmann tror att blockkedjan kommer att stöpa om marknaden för finanstjänster. Banker kan sänka kostnader för behandling och infrastruktur, och snabba upp transaktionerna på kuppen. Men han är också realist. Han pekar på en studie från IBM: Bara 30 av 200 banker tror att de kommer att produktionssätta någon blockkedja 2017.
Läs också: Bitcoin slår rekord igen – kryptovalutans kurs når 1 567 dollar
Några hinder i vägen är att det saknas format för delade data, affärsprocesser och ansvar för invecklade finansiella transaktioner.
– Blockkedjan är inte bara teknik. Den är också en förändring i affärsprocesser och affärslogik, med flera partner inblandade.
Dessutom måste bankerna vänta på regulatoriskt godkännande för att få samla in, lagra och dela kunddata. Handel över nationsgränserna blir en extra utmaning, där myndigheter på båda sidor måste godkänna.
Över huvud taget kräver ny teknik rigoröst arbete från interna compliance-avdelningar. Som lär vara extra försiktiga sedan blockkedje-riskkapitalisterna The DAO blev hackade förra året. Angripare hittade en sårbarhet och lyckades stjäla motsvarande 60 miljoner dollar i den digitala valutan ”ether”.
– Det här är helt ny teknik, och den måste vara skottsäker, säger Oliver Bussmann.
Han bedömer att blockkedjan först kommer att slå igenom kommersiellt på helt andra användningsområden än i finanssektorn – försörjningskedjor i fastighetsbranschen, i vården, inom offentlig sektor. Det kommer att sätta press på bankerna, men först om 12 till 24 månader, menar han. Åter pekar han på IBM:s studie: 65 procent av storbankerna väntas ha blockkedjor i produktion tre år från nu.
Detta kan komma som en överraskning för dem som bara läst rubrikerna om tekniken. Den testas och provas ut så vitt och brett i finansbranschen att det är svårt att hålla reda på vem som gör vad.
Det är helt nödvändigt för finansföretag som vill vara tidiga med blockkedjan som konkurrensfördel, säger Oliver Bussman.
– Ju tidigare de kommer in i lärokurvan, desto snabbare kan de få grepp om både begränsningar och fördelar och börja konkurrera på ett tidigt stadium, säger han.
Läs också: Riksbanken om "e-kronan": ingen konkurrens från bitcoin
Analytiker som håller koll på blockkedjan håller med. David Schatsky på Deloitte säger att bank- och finansbranschen är de som plöjer ner mest pengar i blockkedjeteknik just nu. Det betyder att den branschen också troligen kommer att generera flest tillämpningar.
Men Schatsky poängerar att bankerna har stora regulatoriska hinder att övervinna, och dessutom måste de hitta ersättare för legacysystem som har funkat bra för dem i årtionden.
– Om du har ett system som funkar, då är det höga hinder i vägen innan du kan byta ut det, säger han.
Zilvinas Bareisis, analytiker på bankkonsulterna Celent, säger att det inte finns tillräcklig förståelse för tekniken idag. De fantastiska möjligheter som utlovats i hajpen går långt bortom de flesta företag och kontrollinstansers förstånd, menar han.
Både kontrollinstanser och företag kommer till exempel att behöva noga sätta sig in i och styra delade digitala liggare där flera olika parter kan komma åt kunddata.
Så Bareisis ser pragmatiskt på blockkedjan.
– Den blockkedja som vi är vana vid kommer att bli väldigt svår för bankerna att anamma, säger han.
Blockkedjan kan beskrivas som en webbaserad digital liggare som gör kopior av data för alla relevanta intressenter i en transation. Dess decentraliserade arkitektur och kryptering gör den svår att knäcka, så den ses som ett pålitligt verktyg för monetära transaktioner. Med sina autentiseringsmöjligheter är blockkedjan också en möjlig hörnsten i sakernas internet.