Därför bygger Lantmäteriet en egen blockkedja för fastighetsaffärer

Tekniken bakom Bitcoin, blockkedjan, har rönt stor uppmärksamhet på senare år. Men de praktiska tillämpningarna har varit lätträknade. Nu kommer svenska Lantmäteriet ut som pionjär. I drygt ett års tid har man drivit ett omtalat projekt för att undersöka hur blockkedjan kan användas för att skapa säkra, digitala fastighetstransaktioner. Nu finns en första lösning färdig.

– Det som är roligt är att vi har vågat gå i bräschen med ny teknik för att utvärdera vad den ger. För att det ska komma fram nya lösningar måste ju någon gå först och pröva, säger Anna Eriksson, som är CIO och utvecklingsdirektör på Lantmäteriet .

Det man har gjort i stora drag är att digitalisera och säkra alla dokument och hela flödet vid en fastighetsförsäljning – från det att försäljningen äger rum, via mäklare och bank, tills dess att den nya ägaren registreras hos Lantmäteriet. Totalt rör det sig om ett fyrtiotal steg. Blockkedjetekniken används för att verifiera alla transaktioner och dokument, exempelvis köpekontrakt, lånehandlingar, pantbrev och lagfarter.

Projektet har drivits som ett nära samarbete mellan flera aktörer, mjukvaruleverantören Chromeaway, Telia, SBAB, Landshypotek och konsult- och analysföretaget Kairos Future.

Projektledare är Mats Snäll, som är utvecklingschef på Lantmäteriet. Han är jurist i botten och såg direkt potential i tekniken.

– För första gången är det möjligt att skapa digitala original som ingen kan förvanska, och det ger en enorm ökning av trygghet och tillförlitlighet, konstaterar han.

Blockkedjetekniken har diskuterats ett bra tag, särskilt i finansbranschen. Försök har gjorts, men det stora genomslaget har än så länge uteblivit. Den omedelbara nyttan har inte varit solklar, konceptet omoget och krångligt. Men framåt kan det bli ändring.

Mats Snäll är nyligen hemkommen från Washington DC i USA där han föredragit på Världsbankens konferens Land and Poverty med 1500 deltagare från hela världen.

– Det var ett stort intresse för blockkedjefrågor och vårt projekt, berättar han.

Digitala, oförvanskade dokument är intressant för många. För Lantmäteriet, som förfogar över det svenska fastighetsregistret, säger det sin närmast självt. Att det finns en digital teknik för att säkerställa vem som äger varje fastighet är givetvis en fördel.

– Att de digitala dokumenten är juridiskt säkerställda och informationen i systemen korrekt är ju en förutsättning för att undvika bedrägerier, konstaterar Mats Snäll.

Men i princip ser han att blockkedjan har användningspotential hos varje aktör som hanterar dokument eller register som inte ska kunna förvanskas.

– Särskilt inom offentlig sektor, exempelvis Skatteverket, Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och så vidare, säger han.

Vilka är de största fördelarna?

– Smarta kontrakt gör överenskommelser mycket snabba även om de innehåller mycket juridik. Transparensen ökar, eftersom, blockkedjan är en distribuerad lösning. Och säkerheten är högre än både pappersdokument och traditionell databaslagrad information. Både information och processer kan verifieras i blockkedjan.

– Dessutom blir papper och penna alltmer svårtillgängliga för yngre generationer på samma sätt som dator och smartphone kan upplevas som svåra att använda för äldre, säger han.

Enligt Mats Snäll rör det sig om ett fundamentalt teknikskifte. Men han är noga med att poängtera att projektet fortfarande befinner sig på innovationsstadiet.

– Det vi har gjort är att fastställa en process för hur ett fastighetsköp går till och byggt ett systemstöd för den baserad på blockkedjeteknik och smarta kontrakt, men allt är fortfarande på prototypstadiet.

Läs också: Kommer blockkedjan stöpa om finansbranschen – eller är det bara hajp?

På Lantmäteriet har det gått snabbt från tanke till handling. Det hela började i Barcelona i november 2015 då CIO Anna Eriksson och hennes kollega Erika Kaati Söderström var på konferens med Gartner.

Under en workshop dikuterades möjligheterna med blockkedjan för landsregistrering och det fick dem att tänka till kring sin egen verksamhet.

– Flera länder tittar på detta nu och det lät väldigt intressant. Det måste vi lära oss mer om och se vad vi kan göra med, tänkte vi, berättar Anna Eriksson.

Hemma på huvudkontoret i Gävle presenterade de sina tankar och idéer för verksamheten och Mats Snäll nappade direkt.

– Som jurist vet jag hur komplex frågan om digitala original är, så jag såg direkt potentialen. Men det var också lite momentum – vi var precis i mål med ett annat digitali­seringsprojekt, så det passade bra i tid, säger han.

– För oss var det en förutsättning att vi fick med oss verksamheten, så att det inte blir ett teknikprojekt, säger Anna Eriksson.

Det är ett första steg som har tagits, menar Anna Eriksson. I nästa steg kan man bygga på med api:er och öppna upp för en ännu mer digital process vid överlåtelsen av fastigheter, med ännu större säkerhet. På sikt kan mäklare och mellanhänder försvinna – eller få en annan roll. Exakt vilket inflytande tekniken är för tidigt att säga, konstaterar hon.

En invändning, framför allt mot den öppna blockkedjan och bitcoin, är att det går åt enorma mängder datakraft och därmed också energi för att hålla igång systemen, att blockkedjan är en miljöbov. Sådant gäller det att hålla ögonen på, menar Anna Eriksson.

Som jurist vet jag hur komplex frågan om digitala original är, så jag såg direkt potentialen

Hur möjligheterna med blockkedjeteknik för fastighetstransaktioner tas emot skiljer sig mellan olika länder. I Sverige, Nederländerna och Georgien ligger man i framkant. I Spanien, Tyskland och Schweiz är man mer tveksam. Fast egentligen har det att göra med att man där har en stark tradition av notarier som legalt sett ska godkänna fastighetstransaktioner, påpekar Mats Snäll.

– Det är ofta sådant som sätter käppar i hjulet, att yrkesgrupper känner sig överflödiga eller att juridiken inte hänger med.

Samtidigt är det så det måste vara, tycker Mats Snäll och Anna Eriksson. Att man tar fram en lösning och ser att den fungerar innan man ändrar lagen är i grunden positivt.

– Det är därför det är så viktigt att testa, så att det man vet att det finns fungerande lösningar innan man river upp beslut. Därför gäller det också jobba ihop, att verksamhet och it samarbetar, säger Anna Eriksson.

Vad behövs för att lyckas med innovationsprojekt av det här slaget?

– Nyfikenhet, verksamhet att applicera tekniken på, kunskaper om tekniken – åtminstone tillgång till kunskaper för att lära sig – och kunskaper om verksamheten man vill stödja med tekniken. En organisation med personer som vill och kan åta sig att driva innovation och utveckling.

Anna Eriksson talar av erfarenhet. På Lantmäteriet har hon sedan två år tillbaka arbetat aktivt med att etablera en innovationskultur, en snabbare innovationsprocess. Målet är att it- och verksamhet snabbt ska kunna komma igång tillsammans och testa nya saker.

Alla är välkomna, men kärntruppen består av ett tiotal personer som träffas en gång i veckan vid en kanban-tavla och stämmer av vad som är på gång och om det finns idéer.

– Och det viktigaste är att det inte bara är vi från it utan även folk från verksamheten som deltar. Så att vi inte jobbar var för sig utan krokar arm och löser verkliga behov.

Blockkedjeprojektet är frukten av ett sådant initativ, där Mats Snäll nappade direkt.

– Vi lyfte fram det vi tyckte var en spännande teknik och så fanns ett reellt intresse i verksamheten som kunde tillsätta resurser, berättar Anna Eriksson.

Andra spännande projekt som drivs är Sverige i Minecraft och en digital sandlåda som visualiserar klimatzoner. Man tittar på möjligheter med gamification för att öka lusten i handläggarnas arbete och på AI för att automatisera processer. En idé Anna Eriksson vill lyfta är möjligheten att crowdsourca information om fastighetsgränsrer.

– Men mest spännande är blockkedjerprojeket då det fått så mycket uppmärksamhet.

Tipset för att få det hända?

– Det är väldigt viktigt att ha en organisation, annars blir alla uppslukade av det dagliga arbetet. En tydlig princip är att vi vågar experimentera med ny teknik – det är inget ”nu gör vi en förstudie” utan vi experimenterar och ser om det funkar.