Det skulle bli så bra – en ny start – men de första patienterna hann knappt flytta in i lokalerna på Nya Karolinska sjukhuset, NKS, i Solna i slutet av november i fjol förrän tekniken började svaja.
På nyårsnatten hände något som inte får hända. Skottsekunden slog ut patientlarm på bland annat barnmottagningen. Föräldrar sägs ha fått springa och hämta personalen, människoliv var i fara, sjukhusdirektören avbröt sin julledighet och flög hem. I januari gjorde Inspektionen för vård och omsorg, sjukvårdens tillsynsorgan, en oanmäld inspektion och inledde ett tillsynsärende.
– Något jag lärt mig av det här är att vi måste ha mer tid för tester innan vi går live, och tester i större skala. Vi hade inte testat tillräckligt och upptäckte inte bristerna, så är det bara, konstaterar Anders Jönebratt och slår ut med händerna. Som it-direktör för Karolinska Universitetsjukhuset, där NKS ingår, har han haft en tuff start sedan han tillträdde i mars 2016. Med tanke på det ser han rätt lugn ut.
Skandalerna har duggat tätt kring Nya Karolinska – på flera plan. It har inte varit förskonat. I riksmedia har vi kunnat läsa om hur mobiltäckningen svajat, larm trasslat och fasta telefoner tagits tillbaka som backup.
Vad har ni gjort mer för att komma tillrätta med problemen?
– Vi har gått igenom alla riskscenarier. Vi har stabiliserat lösningarna och jobbat med fallback-rutiner, satt upp larm i taken och tagit tillbaka trådade telefoner, som sagt. Det krävs enormt stabil wifi för ip-telefoni och medicinsk utrustning, så vi jobbar på det.
Läs också: Notan för landstingens it "bara" 10 miljarder kronor
Det handlar också om att få med användarna, det vill säga vårdpersonalen, tidigare i diskussionerna så att lösningarna täcker in alla krav och behov, poängterar han. Allt måste vara förankrat åt alla håll så att det blir rätt.
– Det är ju extremt viktigt att alla lösningar fungerar i den dagliga vården. Infrastrukturen måste ligga nära kärnverksamheten i både design och lösning, det är ju produktions-it i sin mest extrema form.
Kraven fångas i styrgrupper på flera nivåer där både it och verksamhet sitter med. Efter larmincidenten har verksamheten fått ökad förståelse för it- och infrastrukturfrågorna. Det som hände har varit en väckarklocka för alla parter, tycker Anders Jönebratt.
Vårt möte äger rum i ett avskalat konferensrum i en kontorsbyggnad i sjukhusområdets periferi. Det är här ledningen sitter, och Anders Jönebratt emellanåt är på möten. Till vardags sitter han på andra sidan Essingeleden, på Norra Stationsgatan, i ett lika avskalat rum. Det är inte mycket som skvallrar om att här sysslas med it i framkant.
Vill man se häftig it i aktion måste man ut i verksamheten. Exempelvis gå till barnröntgen där den nya supersnabba datortomografen ger bilder där kontraströntgen kan läggas på digitalt, eller till hybridsalarna där operation kombineras med röntgen.
Läs också: Svenskt pc-bolag i konkurs
Det händer enormt mycket inom sjukvårds-it och ”medtech” just nu. Och det är bland annat det som gör uppdraget så intressant, tycker Anders Jönebratt.
– Det är spännande tider där mycket kommer att hända och många är intresserade. Det gäller både sjukvården och patienterna, men vi ser också spinnoffer för den kliniska forskningen och tillhörande industri.