Digitaliserad betong kan låta som oförenliga ytterligheter. Men just detta är något Elisabet Wahlman, cio på bygg- och betongkoncernen Consolis, i i allra högsta grad har på sin agenda nu.

– Det är en omfattande förändringsresa, att hänga med i digitaliseringen – inte minst att få med alla affärsdrivande chefer samtidigt som vi håller koll på kostnaderna, säger hon.

Med hjälp av spjutspetstekniker som sakernas internet, smarta sensorer och intelligenta material, parat med avancerad modellering, simulering och lösningar för m2m-kommunikation är företaget i rask takt på väg mot nästa nivå av rationalisering.

Läs också: Bredden viktigast när Kungsbacka digitaliseras

– Vid ett byggprojekt kan vi utrusta varje enskilt byggelement med sensorer eller streckkoder. I den korresponderande byggnadsinformationsmodellen, som vi integrerar med vårt erp-system, kan vi sedan följa vad som händer, utföra simuleringar och förbättra våra flöden, berättar Elisabet Wahlman.

Målet är att effektivisera byggprocessen, såväl internt som för kunderna. Att minska andelen fel i varje steg och öka graden av automation – för att öka kvaliteten, möjliggöra nya tjänster och självklart spara pengar.
Utmaningen är både teknisk, organisa­torisk och kulturell.

Elisabet Wahlman
Foto: Henrik RådmarkElisabet Wahlman, cio på Consolis.

Viktigast i Consolis digitaliseringspussel är de allt mer avancerade möjligheterna till simulering och modellering. Stora delar av byggprocessen planeras idag virtuellt, med hjälp av modeller i datorn (vilket kallas VDC, Virtual Design and Construction). För själva modelleringen används BIM, Building Information Modelling, vilket medger modellering i upp till fem dimensioner.

– Teknisk 3d-information kompletteras med tidsrelaterad och finansiell information i modellerna, därför talar vi om 5d-modeller, förklarar Elisabet Wahlman.

Dessa modeller ligger i sin tur till grund för allt från automatisering till nya tjänster. En stor fördel är att man på ett tidigt stadium kan dra nytta av den fullödiga informationen i modellerna när man simulerar virtuellt.

– Det fungerar lite som ett dataspel där vi kan prova olika scenarier, om det är bäst att montera huset från öster eller väster, eller var vi bäst kan ställa en byggkran.

En sådan relativt enkel sak som att flytta en byggkran är dyrt, så det finns mycket att tjäna på att hitta det optimala sättet att göra det på i förväg, innan projektet har sålts in till kunden.

– Tidigare var sådan framförhållning omöjlig, säger Elisabet Wahlman.

Modeller och simulering är i sig inget nytt i byggbranschen, men processerna och verktygen har förfinats avsevärt på senare år.

– Idag kan modellerna integreras så att de fungerar som informationsbärare i sig. De kan på egen hand sätta igång nästa flöde i en produktions- eller affärskedja. En del som har gjutits färdigt kan meddela att den är ”klar” i systemet och se till så att det beställs en transport ut till byggarbetsplatsen. Och så vidare, det ena flödet ger det andra!

Eftersom all information, även ekonomisk och tidsrelaterad, är samlad i modellen kan man utföra nya sorters simuleringar som underlättar planeringen eller skapar värde.

Till exempel kan man realtivt enkelt förändra montageordningen av prefabri­cerade byggelement, om någon del skulle saknas eller vara försenad från fabriken.

Läs också: Digitalisera eller dö – så skapar du en vinnande strategi

– Istället för att du står där ute på byggarbetsplatsen och det kostar jättemycket pengar varje dag ett element inte kommer kan du fånga upp och lösa problemet vid datorn.

– Och om vi kan simulera hela byggkomplexet och göra säkerhetsplaneringen i datorn ger det ett ökat kundvärde, samtidigt som byggarbetsplatsen blir säkrare.

Det blir också lättare att inkludera kunderna i planeringen genom att enkelt kunna visa på olika alternativa scenarier.

– Om kunden vill ha en ändring kan vi snabbt räkna ut vad det skulle få för konsekvenser. Tidigare var vi tvungna att gå hem till kontoret innan vi kunde komma tillbaka med ett svar, säger Elisabet Wahlman.

Möjligheterna är i det närmast obegränsade när man väl lyckats skala upp användningen av BIM och VDC

Den stora utmaningen för Elisabet Wahlmans och it-avdelningens del ligger i att koppla ihop allt mot bakomliggande system. Visst krävs både tid och resurser, men det är absolut värt ansträngningen, tycker hon.

– Möjligheterna är i det närmast obegränsade när man väl lyckats skala upp användningen av BIM och VDC, säger hon.

Framåt ser hon flera viktiga områden där den nya tekniken för informationsmodellering, parat med sakernas internet och m2m-kommunikation, kommer att få en avgörande inverkan på Consolis verksamhet. Först och främst gäller det processförbättring och ökad automation.

– Processerna blir tydligare, genom att vi tidigt får information, och kan sätta igång andra processer. Och informationen i modellerna kan användas för att styra vår produktionsutrustning automatiskt, om den säger att vi ska ha hål på vissa ställen kan vi koppla in håltagningsmaskinen direkt.

En helt annan effekt innebär att Consolis tar steget in på en ny marknad, och går från produkt- till tjänsteleverantör. Istället för att sälja prefabricerade betongelement blir man också en säljare av information.

– Kunden köper betongstommar av oss och vi kan leverera dem med sensorer för övervakning av byggnaden. På så vis säljer vi också förvaltning av byggnaden.

– Detta gör vi redan inom andra delar av Consolis, bland annat tillhandahåller vi tunnelelement och järnvägssleepers med sensorer som bevakar sprickbildning och underhållsbehov och ”smarta” toalett­moduler längs franska motorvägar.

Vad talar vi om för tidsperspektiv här?

– Det här med att interna processer kan förbättras med hjälp av tidig information är redan verklighet i vissa delar. Men för att det ska ske i stor skala tror jag nog att går det snabbt när väl mjukvaror men framför allt förändringar av processerna är på plats.

Kan man räkna på värdet av det här?

– Ja, vi har räknat på det och gjort en uppskattning. Kundkraven är ju otvetydiga – antingen kan vi göra affärer eller ej. Men vi har också räknat på kostnadsbesparingar i våra interna processer när vi får den här informationen tidigare och kan göra smarta val. Och det finns stora pengar att tjäna.

Det är naturligtvis inte bara tekniken som måste finnas på plats för att man ska kunna dra nytta av virtuell modellering och automatiserad kommunikationen mellan maskiner.

– Mycket handlar om mognad i företaget, och om att man kan, och vågar, lita på informationen i modellerna, säger Elisabet Wahlman.

Bland annat krävs att man använder rätt slags information i rätt lager och att informationen är strukturerad på ett bra sätt. Som så ofta är det ytterst en fråga om semantik och struktur. Att enas om vad saker ska kallas och få alla att hålla sig till riktlinjerna.

Läs också: Experten: "Bonussystem och kvartalsekonomi sätter krokben för företagens digitalisering."

– Om en konstruktör har taggat ”armering” på ett sätt, och en annan har taggat det på ett annat sätt kan vi inte använda informationen om armering i fabriken, eftersom vi inte vet vilken information som är korrekt.

– Det hänger på att alla gör rätt från början, annars blir modellerna korrupta. Om systemen ska fungera måste vi kunna lita på informationen i dem. Det här är dels en förtroendefråga, dels en inlärningsprocess för dem som lägger in, och hanterar informationen.

Tekniken är relativt ny, och visst finns det förbättringspotential. Men Elisabet Wahlman tycker ändå att man måste våga börja använda den. Utvecklingen har passerat stadiet där lite sund skepsis är ok, nu är det bara att köra!

För vissa tar det längre tid att arbeta med 5d-modeller än med 2d-ritningar. Det kan också vara en generationsfråga, där de som är utbildade från start med datorer har det lättare.

– Om man är van vid pappersritningar kan det ta längre tid att modellera med datorn i 5d, om inte annat adderas mycket mer information än på papper. Men för dem som börjat med datorer kan det tvärtom vara enklare.

Fakta

  • Datakvalitet – om du inte har rätt data kommer du inte kunna digitalisera några processer alls
  • Tänk på integration och i termer av platform redan från början – ny teknik skapar nya behov och one-off och ful-lösningar blir snabbt ett hinder för ytterligare utveckling
  • Våga prova – kör POC:ar och piloter, jobba agilt – vänta inte på den perfekta lösningen