Kollektivtrafiken är ännu en bransch som är mitt i ett teknikdrivet paradigmskifte. Det började med uppkopplade bussar och digitala biljetter – i nästa steg ser vi självkörande fordon och helhetslösningar för ”mobilitet som tjänst”. Digitaliseringen har tagit fart på allvar, konstaterar Petra Lagerkvist, som sedan 2012 är cio för kollektivtrafikoperatören Transdev (tidigare Veolia Transport), och hon tycker att det är spännande tider.

– När man kan koppla upp olika fordon så kan man också koppla samman olika trafikslag. Det gör att vi kommer att kunna skapa helt nya mobilitetslösningar, konstaterar hon.

I framtiden köper man kanske inte längre ett månadskort för kollektivtrafiken, istället abonnerar man på fullskaliga mobilitetstjänster, inklusive lånecyklar, taxi och hyrbilar – allt som har med mobilitet att göra. Det är detta som kallas ”mobility as a service”.

Petra Lagerkvist
Foto: TransdevPetra Lagerkvist, cio Transdev.

Och när det gäller underhåll och schemaläggning finns stora effektiviseringsvinster att hämta i den uppkopplade iot-världen.

– Vi kan ha preventiva system på plats som berättar när det är dags för underhåll redan innan något gått sönder, vilket höjer säkerheten för både medarbetare och våra resenärer. Och vi kan schemalägga våra turer på ett mycket smartare sätt.

– Alla våra uppkopplade fordon är ytterst sett ekosystem av IoT-enheter och den data de genererar ligger till grund för nyttorna.

Läs också: Kollektiv visionär: Kari Finnskog, Västtrafik, är Årets cio 2016

Transdev är en internationell koncern med huvudkontor i Paris. Men det är också en av Sveriges största kollektivtrafikoperatörer. Som is/it-chef är det Petra Lagerkvists uppdrag att säkerställa att it bidrar till affärsutveckling, digitalisering och innovation och att hitta lösningar som stöd i transformationen.Helt klart är att branschen står inför både möjligheter och utmaningar, menar hon.

– Regeringen har satt upp tydliga miljömål som säger att det kollektiva resandet måste öka. Samtidigt kämpar leverantörerna, som SL och Västtrafik, med att hålla sina budgetar. För att möta alla krav måste de hitta nya sätt att jobba med det kollektiva resandet.

Som många andra ser Petra Lagerkvist framför sig hur tekniken kan bidra till ett smartare och mer miljövänligt samhälle.

– Om vi ser på elbussar så saknas fortfarande den infrastruktur för laddning som behövs för att de ska kunna användas fullt ut. Tills den är på plats kan vi dra nytta av tekniken för att lägga mer effektiva scheman, så att bussarna får möjlighet att åka in till depån och ladda sina batterier. På så sätt kan vi minska utsläppet av koldioxid.

Genom att ta hjälp av big data, dataanalys och machine learning hoppas hon att kollektivtrafikbolag i framtiden ska kunna bygga upp smartare fordonsflottor, där fordon av olika slag är uppkopplade mot varandra och anpassar sig till resenärernas behov i en kedja.

– På så sätt kan vi få in mer personaliserad trafik som ett komplement till dagens tid­tabellstyrda linjer för många.

Inom kollektivtrafiken brukar man tala om ”the first and the last mile”, med syfte på att det är den första och sista biten av en resa som upplevs som jobbig, alltså sträckan mellan hemmet och buss- eller tunnelbanestationen. Här skulle allt från cyklar till autonoma fordon kunna bli en del av lösningen.

Inom Transdev styrs strategierna för den framtida trafiken av ett koncept man kallar PACE. P:et står för ”personaliserat”, alltså trafik som är anpassad till resenärernas unika behov. A:et står för automatisering – och här kommer självkörande fordon in som ett komplement till de traditionella linjerna. C:et står för connected och syftar på uppkopplade fordon och E:et står för eldrivna fordon.

– Det är de fyra begreppen som vårt arbete kretsar kring, berättar Petra Lagerkvist.

Läs också: Jurister varnar: tjänster missbrukar mobilt bank-id

Runt pace driver Transdev en rad innovativa initiativ, både i Sverige och i andra länder. Nästa år inleds en satsning på självkörande bilar i den franska staden Rouen tillsammans med Renault. Bilarna kommer att fungera som bussar som man kan hoppa på och av.

– De kör tre linjer med 17 hållplatser och de som reser kan begära att bli upplockade via en app, berättar Petra Lagerkvist.

I Linköping kommer Transdev att starta ett samarbete med Trafikforskningsinstitutet VTI, Linköpings universitet, Östgötatrafik och Linköping Science Park. Här handlar det om självkörande bussar som ska rulla i stadsdelen Vallastaden från och med nästa år.

Vallastaden
Foto: Ida Gyulai / VallastadenVallastaden i Linköping växer fram.

– För att alls få ut en buss i en trafiksituation måste många olika aktörer samverka. I fallet Linköping är kommunen inblandad och vi har ett universitet och ett forskningsinstitut som driver på. Det känns väldigt positivt, säger Petra Lagerkvist.

De nya lösningarna innebär samtidigt en hel rad nya utmaningar, menar hon.

– Ju mer avancerade tekniklösningar vi tar in, desto fler nya frågor kommer upp och desto fler människor involveras.

När det gäller autonoma och uppkopplade fordon måste infrastruktur komma på plats, säkerhet beaktas och lagar efterlevas.

– Självkörande fordon ställer höga krav på infrastruktur och säkerhet. Man måste ha tillstånd från Transportstyrelsen för att få köra dem i trafiken. Dessutom måste vi ta hänsyn till vårt kalla, mörka klimat. Självkörande fordon, som de ser ut idag, har många sensorer som är inställda med en hög säkerhetsnivå, vilket innebär att de ibland tar lite väl stor hänsyn till olika hinder. Vi måste möta dessa nya utmaningar om vi vill leva upp till våra målsättningar och utveckla framtidens kollektivtrafik, säger Petra Lagerkvist.

– Det är också viktigt för oss att samarbeta med de nya fordonstillverkarna, som ofta är techbolag, för att kombinera tekniken med kollektivtrafikens och resenärernas perspektiv och maximera samhällsnyttan.

Petra Lagerkvist tror att vi kommer att få se stora förändringar inom bara några få år.

– För vår del har vi ju redan pace som innehåller många av de viktigaste byggstenarna. När det gäller mobilitetslösningar har vi också dragit igång ett projekt som jag hoppas att vi kan lansera redan under 2018, säger Petra Lagerkvist.

Läs också: Anticimex digitaliserar – och råttorna märker det först

För att anpassa organisationen till de nya målen och få fart på innovationen har Transdev infört ett tvärfunktionellt arbetssätt och startat ett nytt innovationsråd med personer från olika delar av verksamheten.

– När det gäller IoT och digitalisering är det ju inte nödvändigtvis den mest avancerade tekniken som är den mest framgångsrika, snarare handlar det om teknik som användaren kan ta till sig och som ger konkret nytta. Därför tror vi att det är avgörande att ha en tvärfunktionell representation i våra projekt, där vi samlar olika personer med varierande bakgrund och erfarenhet.