Det smarta, sensorstyrda samhället där varje flöde optimeras i realtid närmar sig med stormsteg. Bit läggs till bit, bransch till bransch när världen kopplar upp sig i det som för dagen kallas sakernas internet, internet of things, IoT.
– Det är ett område som är både roligt och utmanande, säger Claes-Håkan Johansson, som sedan ett halvår tillbaka är cio på Tyréns, ett konsultbolag inom samhällsbyggnad, där IoT är en av grundpelarna.
Företaget jobbar med ett 20-tal områden, till exempel vägar och broar, järnvägar, fastigheter, miljö, avfall och hållbarhet. I samtliga fall erbjuds nya möjligheter med IoT, och flera personer arbetar med att ta fram lösningar.
Som cio är det Claes-Håkan Johanssons roll att möjliggöra IoT-resan genom att se till att det finns en bra infrastruktur på plats.
– Det är en bit kvar men målet är att sätta upp en miljö som stödjer utvecklingen och drar nytta av synergier, säger han.
IoT-projekt kräver exempelvis att enorma mängder information överförs och analyseras, så det gäller att ha en infrastruktur som kan hantera alla transaktioner.
– Mycket av mitt arbete handlar om att se till att vi kan skapa den här miljön genom att nyttja resurser och hårdvara på ett klokt sätt och ta in rätt kompetenser, säger han.
De flesta IoT-projekt som Tyréns är inblandat i handlar om förebyggande underhåll. Ett exempel är ett samarbete med Stockholm Vatten för att spåra och förebygga läckor.
– Stockholm Vatten vet exakt hur mycket vatten de pumpar in i sitt ledningsnät och hur mycket som kommer ut. Genom att montera sensorer på ledningarna kan vi lokalisera läckor så att de slipper gräva upp gatan.
Läs också: IoT-projekt sätter stopp för gratis öl
En annan spännande lösning är projektet Quiet Track för förebyggande underhåll i tunnelbanan. Det är ett samarbete med SL och IBM som delvis är finansierat av EU och som just nu körs just som pilot hos SL .
– Lösningen bygger på akustik. Vi sätter sensorer på tunnelbanans hjul och låter akustiker analysera ljudet, för att höra om ett hjul håller på att gå sönder eller om det är avbrott i rälsen. Eftersom vi har gps-sändare på tågen vet vi var ett eventuellt avbrott är, eller vilket hjul som måste slipas.
Projektet har mött stort intresse från tunnelbaneoperatörer internationellt.
Något som så gott som alltid dyker upp i när IoT kommer på tal är ”smarta städer”.
Runt om i världen pågår mängder av projekt där man tittar på hur IoT kan bidra till en bättre miljö eller nya tjänster för medborgarna – det kan gälla underhåll av infrastruktur, smart styrning av trafikflöden, uppkopplade fastigheter eller hela ekosystem av tjänster.
– När man arbetar med smarta städer måste man ta ett helhetsgrepp. Man måste titta på hela strukturen med gatunät, belysning, trafik, men också hur det blåser, vad man ska ha för miljö, hur breda gatorna ska vara och hur vatten och el ska dras, konstaterar Claes-Håkan Johansson.
Under de kommande åren kommer Tyréns att få allt fler uppdrag som rör just smarta städer, tror han.
Nyligen vann företagets kontor i England ett uppdrag som handlar om att se över Tallinns hamn och digitalisera den så att man bland annat kan ta emot kryssningsfartyg och passagerare på ett bättre sätt. Företaget har också fått flera förfrågningar från kommuner som vill bygga nya stadsdelar.
– På Irland har vi fått i uppdrag att se över en mindre stad, att göra den mer digital och smart. Vår uppdragsgivare förväntar sig att vi utnyttjar den teknik som finns för att effektivisera, minska el- och vattenförbrukning och involvera de boende. Det handlar till exempel om att lägga in sensorer och 3d-
spårning av kablar och rör som går i gatan så att man vet vad som finns där under. På så sätt kan man ha bättre framförhållning när det gäller underhåll, vilket i sin tur lägger grunden till en mer hållbar stad.
Läs också: Hon leder Ericsson mot den industriella revolutionen
För att arbeta med innovation, inom bland annat IoT-området, har Tyréns en separat stiftelse som får en del av vinsten från konsultverksamheten. Hit kan företagets medarbetare vända sig med olika idéer och lösningar.
– När en idé poppar upp i verksamheten skapar vi ett forsknings- och utvecklingsinitiativ. Om initiativet får forskningspengar från vår stiftelse frikopplas de medarbetare som ligger bakom förslaget från verksamheten. De får ett drygt år på sig att testa sin idé för att se om den kan bli något kommersiellt. Om det fungerar plockar man in det i verksamheten och kör det därifrån.
På senare tid har det också blivit vanligare att Tyréns tar in idéer utifrån, berättar Claes-Håkan Johansson.
– Det kan till exempel handla om KTH-studenter som kommer med en idé. De kan då söka forskningsstöd hos oss och sedan etablerar vi ett samarbete.
Fyra IoT-tips från Claes-Håkan Johansson
1. Tänk till innan du börjar. Vad är det ni vill åstadkomma och varför? Det är lätt att se IoT som något stort och komplicerat men det bästa är ofta att börja med ett mindre projekt och lära av det innan man går vidare.
2. Våga satsa. Tro inte att det räcker med att plocka några procent av en medarbetares arbetstid för att jobba med ett IoT-projekt. Det krävs dedikerade medarbetare som jobbar med de här frågorna. Bygg en organisationsstruktur så att ni verkligen har en grund att stå på.
3. Se till att ni har de kompetenser som krävs. Det handlar om analytiska kompetenser, big data-hantering och personer som kan bygga presentationsgränssnitt. Här kan det vara relevant att ställa sig frågan: behöver jag de här kompetenserna inom företaget eller kan jag lägga ut det utanför huset?
4. Diskutera affärsnyttan. Samtidigt som IoT-projekt kräver ganska stora investeringar kan det vara svårt att räkna hem vinsterna i reda pengar. Ofta handlar det om mjuka värden snarare än ekonomiska. Hur förklarar man det för ledningsgruppen?
