Ann Hellenius, Stockholms stad, är Årets cio 2017

När Ann Hellenius tillträdde som it-direktör i Stockholms Stad i maj 2015 var något av det första hon gjorde att lägga ned it-avdelningen. I dess ställe lät hon bygga upp en avdelning för digital utveckling. Ett drastiskt beslut, fyllt av viktig symbolik, då det sätter fokus på det verkliga målet – utvecklingen av staden, den smarta och hållbara staden.

– Vi har egentligen ingen visison för it som sådant, vi har en vision för att göra Stockholm till världens smartaste stad, konstaterar hon.

Det är detta alla it-initiativ och prioriteringar spelar upp mot – och som gör jobbet meningsfullt.

– Det som är så fantastiskt är möjligheten att skapa förändring och utveckling och förenkla för våra medborgare. It och digitalisering är ju avgörande för att vi ska nå våra mål.

– Det känns enormt värdefullt och ur det får jag en väldigt stark kraft.

Att byta namn på en avdelning kan låta som hårklyverier, men enligt Ann Hellenius är skillnaden fundamental. Samtidigt har man nämligen gått från att vara en reaktiv leverantör av it till en proaktiv part som bereder ärenden och lämnar in förslag uppåt i beslutshierarkin.

– Så ser den politiska gången ut. Och man kan göra jättemycket om man har en proaktiv avdelning, för då sätter man agendan, säger hon.

Läs också: Årets digitala inspiratör 2017: Siduri Poli demokratiserar drömmar

Under sina två år som it-direktör har Ann Hellenius utmärkt sig som en tydlig och extremt synlig it-ledare, långt utanför de vanliga it-kretsarna.

Hon är ofta ute och talar om allt från smarta städer till ledarskap. Hon har arrangerat barn-hackaton i Stadshuset, och initierat samarbeten med startup-företag. Hon har be­lönats med tunga utmärkelser som ”Europas bästa CIO 2016”, och nu i november kunde hon glädja sig åt att Stockholm äntligen utsågs till Sveriges Digitaliseringskommun.

Det är den publika sidan. Internt har hon jobbat stenhårt med effek­tiviserings- och organisationsfrågor, kompetensförsörjning och transformation. Allt för att skapa en framtidsrustad enhet med bästa möjliga förmåga att skapa mesta möjliga medborgarnytta per it-skattekrona.

– Att göra 300 miljoner i kostnadsbesparingar, det är ju bra, men det som som verkligen är häftigt är att skapa medborgarvärden, säger hon.

Just 300 miljoner är det hisnande belopp hon lyckats spara i operationella kostnader, i huvudsak genom att städa upp i systemarvet. En bedrift som förutom att spara pengar bidragit med starkt förtroendekapital.

– Det har varit helt avgörande för att bygga trovärdighet, och ett stort stöd när vi vill satsa framåt.

Andra organisatoriska åtgärder har varit att öronmärka pengar för snabba digitala initiativ i en pott, som kan realiseras utanför det ordinarie budget­året, samt att införa en egen variant på det som analyshuset Gartner kallar ”bimodalt arbetssätt” i hela organisationen, det vill säga ett medvetet fokus på såväl långsiktiga strategier som korta, snabba utvecklingscykler i varje enskild enhet.

Oavsett om man jobbar med infrastruktur eller digitala spjutspetsprojekt gäller det att ha en gemensam känsla för helheten och målbilden, resonerar Ann Hellenius.

– Gartners rekommendation för ett par år sedan var att man skulle bilda två grupper, en snabb och en långsam, för att få effekt på digitaliseringen. Jag trodde inte på det utan skapade egen approach, och den har fungerat utmärkt. Vi har hittat kraft och utrymme för att jobba agilt och testa oss fram utan att tappa stabiliteten.

Läs också: Årets bästa utvecklare utmanar ständigt sig själv

Vilka it- och digitaliseringsprojekt är det då som drivs i Stockholm? Dels har vi de tunga infrastrukturprojekten, plattformsbyten i skolan och äldrevården och uppstädning i legacyn.

Dels pågår uppåt 200 digitaliseringsprojekt av olika slag och kaliber. Samtliga dessa mappar, på ett eller annat sätt, mot stadens hållbarhetsmål, som även de är av olika karaktär.

– De kan vara klimatsmarta, ekonomiska, sociala eller demokratiska, förklarar Ann Hellenius.

Som exempel nämner hon ett IoT-projekt där man med hjälp av sensorbaserad teknik ser till att utomhusbelysning tänds och släcks beroende på om människor vistas där, vilket sparar både pengar och el. Och ett projekt med solcellsdrivna smarta papperskorgar i parkerna, som packar sopor effektivt, minskar behovet av tömning och därmed också transporter. En annan av hennes favoriter är ett verktyg för att på ett tidigt stadium upptäcka dyslexi hos barn genom att tracka ögonrörelser, så att man kan sätta in stöd.

– Det är ett jättefint exempel, som skapar stort värde, säger hon.

En teknik hon ser an med spänning är VR, inte minst för kultursektorn, då det innebär nya sätta att visualisera saker i fler dimensioner.

Vad är utmaningen med att vara it-direktör i Stockholm?

– Om jag tänkte på det skulle jag inte orka gå upp på morgonen. Jag väljer hellre att tänka på möjlig­heterna! Men det svåraste är att ha uthållighet i transformationen. Det handlar ju om att förändra kulturer och arbetssätt. Att tänka nytt vid rekrytering och fånga upp initiativ i hela organisationen. Det är tufft.

Hur är du som ledare?

– Kongruens är viktigt för mig, att det jag säger, tänker och utstrålar är detsamma. Det skapar trygghet. Jag försöker vara sann mot mig själv och mina värderingar, och det märker min omgivning. Det är då du uppfattas som autentisk och människor vill följa dig. Människor följer inte strategier, de följer människor.

– Jag lägger också kraft på att vara en hållbar ledare. Jag mediterar och yogar och försöker ha balans i livet.

Att Ann Hellenius är en kraftfull ledare med stor förändringsvilja vittnar hennes kollegor om. Liksom om hennes förmåga att visionera och kommunicera – och vinna priser.

Ann är stolt och glad, men expo­neringen är inte odelat positiv.

– Jag har drabbats av nättroll som skriver både det ena och det andra. Men jag tycker det är viktigt att kvinnor i min position i techsektorn syns och visar unga tjejer att det är möjligt att ta sig vidare, och att det är roligt och meningsfullt. Jag vet själv hur det kändes när jag var ung, jag hade nästan inga kvinnliga förebilder. Jag beslöt då att om jag någon gång i livet får förmånen att synas och lyssnas på så ska jag använda det på ett positivt sätt. Om jag kan inspirera till mångfald i branschen är jag glad.