Just nu är Försvarsmakten inne i flera stora projekt för att uppdatera sin it-miljö. Det SAP-system som landade för ett antal år sedan uppdateras nu till S4/Hana och flyttas därmed till molnet och samtidigt satsas också på verksamhetsledningssystem och ökad mobilitet i ett stort projekt kallat Röbi – ”realisering av överbefälhavarens inriktning” – som av Försvarsmakten beskrivits som ”en av de största digitala satsningarna i Sverige”.

Men sedan ungefär ett år tillbaka så har ambitionerna blivit större för då lades digitalisering in i Försvarsmaktens strategiska inriktning framåt.

– Röbi är en viktig del av digitaliseringen som beslutades för många år sedan. 2021 tog ÖB beslutet att det ska ske en digital transformation och det är betydligt mer omfattande än att vi bara ska vara digitala, säger Anna Eriksson som är ställföreträdande cio.

– Det vi gjorde hos oss då var att skapa en helhetsbild av vad digitaliseringen kräver – tekniskt, personellt, hur processer påverkas, hur informationshanteringen ska se ut. På det byggde vi en helhetsbild utifrån en strategisk arkitektur. Och sedan började vi att kommunicera, kommunicera och kommunicera – och synkronisera.

Operativt nödvändigt

Så under senaste året har cio-avdelningen ägnat sig åt att förklara och berätta vad som behöver göras både ute i organisationen och inom försvarshögkvarteret.

Dessutom har man inlett ett omfattande arbete med att synkronisera alla digitaliseringsprojekt som pågår – en del var redan synkroniserade men med den tydliga målbild som skapats blir det lättare att förstå sin del i helheten förklarar Anna Eriksson.

– Vi har också varit noggranna med att förklara att det här är operativt nödvändigt. Vi måste ha informationsöverläge vid ett väpnat angrepp. Om vi inte är digitaliserade på samma sätt som våra motståndare då kommer vi att förlora i informationsmiljön, säger hon.

– Inte minst erfarenheterna från Ukraina visar på hur viktigt det är att vara aktiv och prioritera informationsmiljön. Det handlar om allt från cyberförsvar till påverkansoperationer och att kunna verka trådlöst i spektrum.

Skapa energi

För att få ut det budskapet har alla försvarsgrenarna besökts – marinen, armén och flygvapnet – och visats hur minsveparen, stridsvagnen eller Jas-planet kommer att ha användning av den digitala ryggrad som nu ska byggas upp och få ut den informations- och ledningsförmåga som krävs framöver.

– Genom att ta det operativa narrativet så blev det mycket lättare att förklara och få energi för digitaliseringen.

Arbetet med digitaliseringen som nu dras igång börjar med de informationskällor som man har – laptops, Jas-plan eller en radarstation. Där är många av de vapenplattformar som köpts in väldigt moderna och digitaliserade – när det gäller stridsflygplan och ubåtar exempelvis. Men det som behöver göras nu är att öka kapaciteten och alternativen i den gemensamma it-infrastrukturen.

Redundansen är en annan del som behöver ses över.

– Vi behöver regionalisera bärarnäten så att vi får en större motståndskraft. Om en region slås ut kan de andra ändå fungera. Och vi tittar också på fler alternativ – där har vi trådbundet och trådlöst men ännu inga satelliter till exempel.

Färre it-miljöer

Det finns också en rejäl teknisk skuld som innebär att det finns alldeles för många gemensamma it-miljöer – runt ett hundratal uppskattar Anna Eriksson.

– Det är som om du hade en mobiltelefon för varje app som du har. Vi ska bara ha så många gemensamma it-miljöer som vi måste ha och det är två.

Exakt vilka it-miljöer det handlar om kan hon dock inte gå in på av sekretesskäl.

Kostnaden för att hålla igång de gamla systemen är också för stor – och risken är att det till sist inte finns någon som har kompetensen att göra det.

Även sådant som digitala tvillingar, modernare behörighetsstyrning finns i planerna framåt.

Förbättra informationshantering

Samtidigt handlar det inte bara om teknik utan om informationshanteringen i sin helhet. Tekniken är en förutsättning för en bra informationshantering men en bra informationshantering är också en förutsättning för AI och digitalisering.

– Vi kan inte ha information som lagras på flera olika ställen, som inte går att hitta, inte är begriplig, inte är tillgänglig. Där finns minst lika mycket att göra.

Också informationsvärderingen är otroligt viktig.

– I dag har vi människor som är ansvariga för sina system men vem är ansvarig för informationen? Där har vi fått en bred förståelse för att det är något vi måste ta ansvar för och inte bara systemen.

Uppgraderingen till S4/Hana är ett steg mot molnet för Försvarsmakten.

– Vi kommer ju att gå alltmer mot molnet naturligtvis. Inte bara det publika utan vi tittar också på privata molntjänster för det som har högre sekretess, säger Anna Eriksson.

– Exempelvis Ukraina har ju inte använt något annat än molntjänster nu under kriget. Sen är det en utmaning inte minst när det gäller serverplaceringar men det går att lösa.

Oklar tidsplan

För att lyckas med den digitala transformation som ÖB nu beslutet om är det viktigt att skapa en planering som ligger i linje med vad Försvarsmakten ålagts att göra. Och ett första steg i det är att man nu tagit fram en digitaliseringsplan som också skickats in till regeringen kopplat till budgetpropositon och försvarsberedningen.

– Det står i dokumentet att det ska genomföras men inte när. Vi måste förhålla oss till den rådande ekonomin som alla andra inom Försvarsmakten. Men vi kan ta de steg framåt som det finns pengar för just då i och med den helhetsbeskrivning vi gjort. Så vi vet att det hela tiden går mot målet.

Men det finns en faktor som kan påskynda processen – ett Nato-inträde.

– Strax efter sommaren gick Nato ut med en vision för digital transformation och beskrev sin digitala ryggrad och där finns andra tidskrav och ambitioner som är mer tydligt uttalade och där målet är att Nato ska vara digitaliserat 2030, säger Anna Eriksson.

Så det skulle innebära ett ökat tryck på att även vi i Sverige blir klara snabbare?

– Ja det är min bedömning. Redan i sommar ska Nato fastställa sin digitaliseringsplan och där blir det, i och med det arbete vi gjort, enkelt för oss att jacka in i den kontexten. Vi har alltid arbetat med att vara interoperabla och har exempelvis använt oss av den standardisering som Nato använder sig av.

Det finns också ett antal mindre åtgärder som Försvarsmakten behöver göra inför ett Nato-inträde som är mer reaktiva – servrar och klienter på vissa platser och liknande – sådant som alla Natomedlemmar måste ha.

– Där är vi måna om att vara tillräckligt bra så vi inte lägger massa resurser på något som sedan inte är relevant om tio år.

Skaffa strategiska partner

I digitaliseringsplanen framåt ligger också att Försvarsmakten ska skaffa ett antal strategiska partner att arbeta med.

– Agilt arbetssätt, digitalt ledarskap, digital fackkompetens, verksamhetskompetens – det är hörnstenar för att kunna göra en digital transformation. Däremot vill vi sluta bygga it-systemen själva, säger Anna Eriksson.

– Vi har inte den kompetensen eller uppgiften – så vi anskaffar ny teknik på samma sätt som vi lagt ut byggandet av bland annat stridsflygplan, korvetter och tanks under alla år.

Med digitaliseringen av Försvarsmakten hoppas man också på att öka attraktiviteten och locka fler unga.

I gengäld brottas man med att få in den kompetens man behöver för att genomföra digitaliseringen. De cybersoldater som utbildas sedan ett par år är framförallt tänkta att gå ut i samhället för att kallas in och verka ute i förbanden vid händelse av mobilisering.

– Fast några av dem kommer in och får vidareantsällningar. Vi har också gjort ett antal bra rekryteringar på sistone trots att vi har det svårt med löneläget framför allt för de civila kompetenserna, säger Anna Eriksson.

– Grunden för en digitalisering av Försvarsmakten innefattar kompetensuppbyggnad vid sidan av modern teknik och informationshantering.

Läs också: Nu ska Husqvarna trimma dataflödena från tre miljoner uppkopplade verktyg
Sverige i Nato guldchans för svenska säkerhetsbolag – ”öppnar upp möjligheter”