Turerna kring elstödet har varit många men en sak som hela tiden legat fast är att Försäkringskassan får uppdraget att betala ut det. Däremot har uppdragets karaktär förändrats över tid.

– Det har varit en resa. I november så var tanken att det skulle komma in en utbetalningsfil och att vi sedan skulle sköta betalflödet. Men efter att ha tittat närmare på det så har uppdraget vuxit och blivit mer av ett helhetsåtagande, säger Peter Haglind, cio på Försäkringskassan.

I grunden handlar det om att 134 elnätsbolag ska rapportera in uppgifter kring 4,3 miljoner hushåll, det ska beräknas hur mycket pengar de ska ha och till sist ska pengarna betalas ut.

För att hämta in all denna information, beräkna stödet, skicka ut alla beslut på papper och skicka över utbetalningsfiler till bankerna så har Försäkringskassans it-avdelning behövt utveckla en helt ny tjänst .

– Det handlar också om att skapa rutiner för returer och korrigeringar och att följa lagar kring sådant som bokföring, arkivering, gallring. Det är ett omfattande arbete som kräver ganska mycket.

Okänd kostnad

Vad arbetet för att få allt på plats kostar vill Försäkringskassan inte uppge – det är ännu oklart vad det landar på.

Som en del av det har en självbetjäningstjänst utvecklats där elnätsbolagen ska kunna mata in sina uppgifter från den 6 februari enligt det format som Försäkringskassan specificerat.

– De stora företagen som Vattenfall och Eon har ju stora it-avdelningar som kan sköta detta men när det gäller de små bolagen så räknar vi med att vi måste vara med och stötta och guida.

Trots pressen på att allt ska fungera så är Peter Haglind trygg med att allt kommer att fungera,

– Jag sover ganska väl på nätterna – jag har en stor kompetent organisation och även om det handlar om nya kontaktytor så är vi vana vid stora betalflöden.

Molnplattform för myndigheter

Elstödet är inte det enda uppdrag som Försäkringskassan har vid sidan av sitt kärnuppdrag. Sedan 2017 har myndigheten också uppdraget att sköta it-drift och erbjuda it-tjänster åt andra myndigheter som vill det och det uppdraget blev nyligen förlängt till sista december 2024.

– Det innebär att vi kan fortsätta drifta de myndigheter vi har och också ta in nya.

Bland annat erbjuder man en molnbaserad plattform för myndigheter, Safos, som i dag innehåller funktioner för delning av dokument och dokumenthanteringen men där det även kommer mötesfunktioner som video och chatt under året.

Peter Haglind beskriver det som en produktifiering av det arbete som Myndighetssverige gjort för att ta fram alternativ till de tjänster som erbjuds av de amerikanska molnföretagen.

– Vi utvecklar de här tjänsterna tillsammans med de myndigheter som vi driftar, säger han.

I dag sköter Försäkringskassan hela it-miljön – klienter, servrar och applikationer – åt åtta myndigheter medan exempelvis autentiseringstjänsten Efos som Försäkringskassan erbjuder används av 46 myndigheter.

Ta itu med systemarv

Vad händer då internt på Försäkringskassan, vid sidan av de här uppdragen som lagts på myndigheten?

Där finns det många likheter med hur det ser ut i andra stora it-organisationer, konstaterar Peter Haglind.

– Bland annat behöver vi se över vår infrastruktur där vi har ett stort arv, vi måste förflytta oss från de gamla systemen, säger han.

– Fortfarande har vi mycket kod i Cobol vilket exempelvis innebär batchkörningar varje natt och det sätter gränser för hur vi kan utveckla våra tjänster. När vi flyttat applikationerna till vår moderna containermiljö finns helt andra förutsättningar att jobba mer agilt, bland annat med att förbättra våra självbetjäningstjänster.

Peter Haglind vill också öka fokuset på att stötta handläggarna och automatisera vissa moment.

– Det handlar mycket om en tyngdpunktsförskjutning. Att gå från att fokusera på om tjänsterna levereras enligt sla:erna för att i stället se på värdet av tjänsterna. Vi behöver gå framåt som en helhet, bli bättre på att få med oss alla övriga delar på ett bättre sätt och tillsammans se vart är vi på väg – för det är inte bara en teknisk fråga.

Läs också: Fyra cio:er om 2023: Ekonomisk osäkerhet och cyberhot sätter avtryck