It-rush när Riksbanken laddar för e-kronan

Just nu går många på Riksbanken i väntans tider – för vad kommer Betalningsutredningen att säga om en framtida e-krona när den lämnas över till regeringen i slutet av mars?

– Då får vi en känsla för vartåt det lutar, säger cio:n Ulrika Pilestål.

I väntan på ett besked har Riksbanken genomfört ett projekt kring en statlig e-krona som nu är inne på tredje året och där två delrapporter publicerats. Men snart är det dags att gå in i nästa fas när det blir tydligt vart Sverige är på väg.

– Vi har utforskat och lärt oss och väntar nu på beslut om inriktning för framtiden.

Riksbanken har valt att testa en variant av e-krona – eller CBDC, central bank digital currency, som det ofta kallas – som bygger på blockkedjeteknik. Men det betyder absolut inte att vi låst oss vid en sådan modell framhåller Ulrika Pilestål.

– Nej, beroende på vilka funktionella krav som ställs så avgör vi vilken teknisk lösning som är bäst, säger hon.

Tidigt ute med digital valuta

Riksbanken var tidigt ute med att börja fundera på att skapa någon slags e-krona – mycket drivet av att kontantanvändningen i Sverige sjunkit så brant under senare år. Men från att andra centralbanker sett Sverige som en lite udda fågel så är i princip alla igång med att titta på hur en statlig digital valuta skulle kunna se ut.

Mycket av det gemensamma arbetet sker inom ramen för Bank for International Settlements, BIS, en internationell organisation för centralbanker. BIS driver innovationsnätverk och har ett antal innovationshubbar runt om i världen varav en ligger i Stockholm.

– Inom nätverket finns olika fokusområden med frågor bland annat kopplade till CBDC som sedan föds in i hela centralbanksvärlden – vi har väldigt mycket utbyte. Det är en sådan sak som är roligt med att arbeta på en centralbank att vi inte konkurrerar med varandra. En person som arbetar på Volvo kan inte titta på hur Mercedes gör men vi utbyter information hela tiden med våra kollegor i andra centralbanker.

Plats i ledningen

E-kronan är ett exempel på den digitalisering som pågår på många plan på Riksbanken. Och ett uttryck för att digitaliseringen verkligen är en integrerad del av strategin framåt är att Ulrika Pilestål för ett drygt år sedan gick från att tituleras it-chef till att tituleras cio och fick en plats i ledningsgruppen.

– I stora drag så är det ingen jättestor skillnad – it och digitalisering har varit viktigt tidigare också. Men i och med att jag sitter i ledningsgruppen blir det en del i andra diskussioner där också. Man kan se det som en tydlig viljeyttring från banken om hur viktigt digitalisering och it är för Riksbanken, säger hon.

Förutom att vara i startgroparna för en eventuell kommande e-krona så har Riksbanken också flera andra stora projekt på gång där it är en viktig del.

Ett som nyligen blev klart är det system för omedelbara betalningar – RIX-INST – som man arbetat med i ungefär fyra år. Men även om allt är färdigbyggt på Riksbankens sida så väntar man fortfarande på att de nordiska bankerna också ska ansluta sig.

– Projektet har varit framgångsrikt men vi väntar på deltagarna nu. I första hand handlar det om att swishbetalningar ska gå via RIX-INST-systemet och det är en ganska stor del av betalningarna, säger Ulrika Pilestål.

Utreder systembyte

Samtidigt som man väntar på att det systemet ska börja användas på allvar så utreder Riksbanken också frågan om att flytta sitt betalningssystem RIX till en av Europeiska centralbankens, ECB:s, plattformar. Utredningsarbetet pågår och något definitivt beslut har inte fattats ännu.

– Vi utreder möjligheterna och är inne i en förstudiefas för att få alla förutsättningar på plats.

Bland annat tittar man på hur den nya plattformen fungerar jämfört med det system som Riksbanken har i dag – om funktionerna som finns är desamma och hur det är upplagt.

– Vi gör en Gap-analys där vi tittar på hur det ser ut – är det ett till ett eller är det skillnader. Det är oerhört viktigt att vi inte missar något väsentligt om vi ska genomföra ett plattformsbyte.

Bättre analys med datasjö

Ett annat stort fokusområde för Riksbanken är dataanalys och där pågår ett stort moderniseringsarbete som omfattar många olika delar.

Framför allt handlar det om att se till att utvecklare och verksamhet arbetar tätare ihop genom att arbeta mer agilt, tvärfunktionellt och devopsbaserat inom dataanalysområdet.

– Vi vill utnyttja alla nya trender och teknik och förflytta kompetenser inom banken, säger Ulrika Pilestål.

– Genom att jobba tätare tillsammans med verksamheten och skapa förutsättningar för dem att koda och analysera utifrån deras behov och erbjuda bättre verktyg så kan vi utnyttja den stora mängd data som finns.

Traditionellt har banken haft vissa data för analys i ett data warehouse, ett informationslager, men nu vill man gå mot att i stället ha alla data på samma ställe – i en så kallad data lake.

– Där har vi lite legacy så vi gör en förflyttning mot en data lake-lösning. Men för att få en struktur kring det måste vi också se till att satsa på data governance.

Molnet en knäckfråga

En annan knäckfråga som kommer in är den om molntjänster – för Ulrika Pilestål skulle gärna få in mer molnlösningar inte minst för att just vässa förmågan till dataanalys.

– Det är ju en stor fråga där vi måste förhålla oss till de lagar som finns. Men vi vill gå mer mot molnet för att inte bli begränsade i den framtida utvecklingen och vi måste förstå hur vi ska förhålla oss till det.

Inom analysprogrammet tittar banken också på att använda AI och redan i dag så översätts rapporter med AI-verktyg.

Men när det gäller ny teknik och hur den ska användas så utbyter man också mycket information med andra centralbanker.

– Genom att följa vad som händer framför allt inom ECB och andra centralbanker så har vi koll på trenderna och kan ta del av erfarenheter, säger Ulrika Pilestål.

Säkerhet högt upp

Säkerheten är topprioriterad i alla it-relaterade frågor. För en myndighet som Riksbanken är säkerhet inte något nyväckt intresse utan det har funnits med länge och det finns ett bra stöd i ledningen.

– Vi har ett extremt fokus på it- och cybersäkerhet. Generellt känner jag att vi ligger lite före andra i vårt säkerhetsarbete och även på det området har vi ett bra nätverk med andra centralbanker och på så sätt en god omvärldsbevakning, säger Ulrika Pilestål.