Prata bara affärsnytta, inte teknik. Gör inte av med för mycket pengar i början. Försök att tänka som ledningen och på vad de som sitter där behöver höra för att förstå. Och tillåt personalen att göra misstag!

Det är i korthet Bo Hedins råd till den CIO som har visioner och inser att IT-utvecklingen ställer nya krav på affärsutveckling.

Bo Hedin är mannen som under de första åren kämpade med att starta Aftonbladets satsning på internet. Utan hans visioner, envishet och obändiga tro hade framgångssagan om Skandinaviens största nyhetsportal, säkert sett annorlunda ut. För tio år sedan var webb-avdelningen ett par personer i en skrubb. Idag är man ett eget bolag, Aftonbladet Nya Medier, som sysselsätter 55 personer. Förra året omsatte man 82 miljoner kronor och gjorde 2,2 miljoner i vinst.

Historien om Aftonbladets resa på nätet skulle kunna användas som kokbok för hur affärsutveckling, visioner och IT tillsammans kan användas för att expandera och förändra en verksamhet i grunden.
- Idag är de första visionerna omvandlade i tydliga strategier, säger Mats Eriksson, som är vd för Aftonbladet Nya Medier.
- Vi har två målsättningar. Dels att tjäna så mycket pengar som möjligt, dels att fungera som forsknings- och utvecklingsavdelning för hela Aftonbladet. Utmaningen i det sistnämnda är alla de nya och spännande distributionskanaler där vi ska se till att vårt material publiceras, fortsätter han.

Att vara forsknings- och utvecklingsavdelning ställer höga krav på den tekniska personalen. Per Åström är teknisk chef, eller CIO, och han tycker att han har ett spännande arbete.
- Vi måste vara inblandade i snart sagt alla projekt som drivs på Aftonbladet eftersom nästan allt som görs kräver någon form av digital hantering. Och det är svårt att veta innan, om ett specifikt projekt kommer att kräva små eller stora resurser, säger han.

Kraven på IT-avdelningen blir extra stora i och med att man samtidigt som man förvaltar och -vidareutvecklar de lösningar man redan utvecklat, även ska ta fram nya och kreativa lösningar.
- Funktioner som rullar och går så länge de sköts, syns ju inte. Men samtidigt kräver de resurser, säger Per Åström. Det är man kanske inte alltid medveten om.

Per Åström menar att en av de mest intressanta utmaningarna i arbetet är att ta del av alla de idéer som personalen kommer fram med.
- Många från såväl redaktionen, annonsmarknaden som teknikavdelningen söker sig till oss med nya idéer. Alla vill kolla om det finns intäktsmöjligheter med just deras idé.

Det finns också stora fördelar med att vara marknadsledande, anser han. I de nuvarande WAP- och 3G-projekten har han exempelvis ofta kontakt med telefontillverkare och operatörer. De hinner testa mängder av olika telefoner och kan se vilka problem som är vidhäftade vissa modeller.
- Vi lär oss snabbt vad som inte fungerar. När det sedan kommer en extern leverantör med förslag till lösningar så kan vi snabbt avgöra om de tänkt på det vi redan vet, säger han.

Per Åström sitter med i ledningsgruppen och det anser han vara ett måste för den som är teknisk ansvarig. Och han märker tydligt att det på senare tid vuxit fram en större förståelse hos ledningen för de tekniska frågorna.
- Är man med i ledningsgruppen så kan man oftast ganska snabbt komma fram till om en idé eller ett förslag är genomförbart. Och gäller det att vidareutveckla så måste någon kunna se eventuella möjligheter till integration med det man tidigare gjort så att man kan samutnyttja betalningslösningar och annat, säger han.

Aftonbladet klarade de turbulenta åren runt sekelskiftet och lyckades hålla intäkterna på en acceptabel nivå trots en minst sagt svängande annonsmarknad. Detta skedde mycket tack vare en satsning på intäkter från fler källor.
- År 2000 stod annonsintäkterna för 95 procent av totalen. Idag är motsvarande siffra 60 procent, säger Mats Eriksson. Vi har oerhört målmedvetet sökt efter nya sätt att tjäna pengar på den stora trafik vi har. Det gäller att hela tiden söka nya affärer som passar vårt innehåll och som inte sticker ut för mycket. Vår stora trafik gör det exempelvis möjligt för oss att inta en kommissionärsroll för e-handel samtidigt som vi putsar och förfinar våra egna tjänster så att det går att sälja dem till ett rimligt pris till den stora gruppen konsumenter.

Aftonbladet tog tidigt initiativ till hur branschen skulle kunna undvika att skänka bort det redaktionella materialet gratis. Kalle Jungkvist arbetar som chefredaktör på Aftonbladet Nya Medier. Han berättar hur man kallade de andra stora svenska mediahusen till möten.
- Vi blödde alla pengar och behövde ta betalt för webbinnehållet. Vi hann komma relativt långt innan samarbetet lades ner.

Det skedde då Christina Jutterström blev vd för SVT. Deras nya vision var att bli Sveriges största nyhetssajt och slå Aftonbladet, berättar Kalle Jungkvist och konstaterar att det i själva verket blev startskottet för Aftonbladet.
- Vi startade arbetsgrupper som behandlade hur vi skulle kunna ta betalt för extratjänster. Ur detta arbete växte Viktklubben och prenumerationspaketet Plus, fram.

Idag driver och utvecklar man tjänster inom tre huvudområden: 1: Annonsering, 2: Tjänster och 3: Andra kanaler. Till tjänsterna man erbjuder hör Viktklubben, Plus (med e-post m m) samt tävlingar och spel. Man gör även sajten för programmet Fame Factory. Till området andra kanaler hör webbradio, nyheter i mobilen/handdatorn, SMS-tjänster, radionyheter och nyheter till intranät.

De extremt stora dagliga trafikströmmarna till portalen har man utnyttjat för att skapa intäkter även inom andra områden. Man äger idag Blocket, som är Sveriges största varumarknad för begagnade prylar och driver kontaktförmedling i tjänsten Finn en vän.

- Vi tog tidigt den strategiska diskussionen om vi skulle fortsätta vara en kvällstidning -eller bli ett mediahus, säger Kalle Jungkvist. Vårt beslut om att bredda verksamheten är en viktig delförklaring till att vi är ledande idag. Vi har lyckats modernisera synen på vårt varumärke genom dessa satsningar.
Idag kan Aftonbladet Nya Medier affärsutveckla utan att fråga någon om lov, men vägen hit har inneburit många övningar i såväl smidighet som direkt konfrontation.

Kalle Jungkvist menar att makten över tekniken är av största vikt om man som CIO ska affärsutveckla med hjälp av IT. Han minns den interna maktkampen mellan den äldre tekniska ledningen och Bo Hedin med journalisterna.
- Stora datorer ger stor makt. Och våra gamla produktionssystem bestod av stora datorer. Den tekniska ledningen var konservativ och ville inte veta av förändringar.
- Men Macintosh och Quarkxpress hade kommit fram som ett alternativ och under Bosses ledning lyckades man genomdriva ett skifte till denna plattform, säger han.

Förändringen medförde att personalen fick en ny syn på teknik. Teknik kunde faktiskt vara användarvänlig och framåtsträvande. Kalle Jungkvist menar att detta var enormt viktigt eftersom det stimulerade medarbetarna till en ny typ av kreativitet i vardagsarbetet.

Att förankra förändringar i den egna verksamheten så att kunskapen växer fram internt, -anser Bo Hedin vara en av de viktiga orsakerna till att Aftonbladet lyckats. Hellre än att överlåta ansvaret för utvecklingen på externa konsulter, gnetade man på internt med små medel.
- Vi visste till att börja med inte var vårt arbete skulle landa, men vi ville verkligen lära oss allt själva. Och jag tror att nyckeln till vår framgång var just att alla involverade engagerade sig så starkt. Läsare mejlade oss med synpunkter och vi gjorde om. Vi gjorde massvis med fel men det var oerhört lärorikt, säger Bo Hedin.

Till skillnad från många av konkurrenterna i mediabranschen försökte aldrig Aftonbladet att lansera sin portalsatsning under något annat namn. Bo Hedin anser att detta är ytterligare en av anledningarna till framgången.
- Vi visste vad kvällstidningsläsarna ville ha i papperstidningen och försökte inte lansera något helt nytt och främmande på webben. Men våra konkurrenter byggde portaler under nya och okända varumärken, säger Bo Hedin.

Men några av de misstag som gjordes i de första webbsatsningarna hos andra företag, gjordes också på Aftonbladet. Till exempel att att, enligt tidens mode, låta startsidan vara en bild av ett hus där man skulle navigera genom att klicka på entrén och gå vidare ”in” i huset.
- Efter tre veckor insåg vi att huset var outhärdligt och byggde om. Genom våra annonstjänster lärde vi oss snabbt mycket om hur folk navigerar och en sådan sak som problemen med att ha för tunga bilder blev snart uppenbara, säger Bo Hedin och konstaterar att det var en tid fylld av lärdomar.

Om det till en början ansågs godtagbart att experimentera ganska fritt så förändrades detta raskt när de första trevande satsningarna övergick i mer målmedvetna projekt.
- Ledningen gav oss hyfsat manöverutrymme. Men det interna motståndet hos chefer på mellannivå blev snart starkare, säger Bo Hedin
- Konkurrensen om resurser gjorde att vi fick svårt att bli en del av den journalistiska apparaten. Vi ville skapa aktivare kopplingar mellan den tryckta produkten och webben, men det var väldigt svårt att få respons hos de operativa cheferna. Men det var inte så konstigt. De visste inte vad det var som var på gång.

Idag arbetar Bo Hedin som konsult i media-branschen och ser förvånansvärt nog att det fortfarande är svårt för många som är fast i papperstidningens tänkande att se möjligheterna med digital distribution och konsumentkommunikation. Han menar att dessa attityder och förhållningssätt är långt svårare att förändra, än de tekniska förutsättningarna.

Alla som på nära håll upplevt den Klondyke-stämning som rådde på 90-talet, kraschen som följde och dagens långsamma tillnyktring, har kanske svårt att tro att en likartad IT-revolution kan uppstå igen. Men såväl Bo Hedin som Mats Eriksson tror att den kommer.
- Jag tror vi kommer att se en dramatisk utveckling de närmaste tio åren. Framväxten av trådlöst bredband i kombination med lätthanterliga läsplattor kommer att revolutionera såväl mediaanvändningen som den privata kommunikationen, tror Bo Hedin

En läsplatta som är ständigt uppkopplad har alla papperstidningens fördelar men med fullständiga sökmöjligheter, fördjupning, video med mera. Man kan påverka och styra såväl journalistiska som kommersiella budskap.
- Och den stora fördelen med mobila lösningar är att ingen ifrågasätter att det kostar pengar. Så vi kommer inte att behöva dras med vår gamla modell av gratispublicering.

Du som är CIO kan med andra ord se framåt med tillförsikt. Än finns det chans att bli hjälte genom att förverkliga visionerna om hur ditt företag kan affärsutveckla med IT som bas.

Av Ingemar Eriksson
cioreporter@idg.se

Fakta Aftonbladet Nya Medier
1,6 miljoner
besökare dagligen
Nyhetsförmedling, Viktklubb, Plustjänster (e-post m m), Köp o Sälj, Dating, spel m m.
Övriga verksamheter: Text-tv för Kanal 5,
Webbradio med senaste nytt,
Nyheter via handdator och WAP.
SMS-tjänst med nyheter, travtips och sport.
Nyhetssändningar via radio för Rix FM och
Power Hit Radio.