Lyckad nedkylning med Aureola

Ansträngningarna bar frukt. Idag driver Anna och Roderick ett företag vars innovativa metod för tyst och effektiv kylning vunnit flera pris.
Aureola Swedish Engineering AB heter företaget och den patenterade metoden kan bland annat användas för att göra datorer både mindre i storlek och helt tysta.

- Vår metod ökar värmeöverföringen. Det betyder att man kan få bort värmen från exempelvis datorn väldigt effektivt och därmed kyla ned den. Dessutom helt tyst, förklarar Anna Borgström.

Upp till 10-15 gånger snabbare än med gängse metoder kan Aureola få bort värmen, vilket gör nedkylningen upp till nio gånger effektivare.

Exakt hur det går till kan de inte avslöja, men principen är att det runt varje varmt objekt finns uppvärmd luft. Det innersta lagret är det termiska gränsskiktet som består av två delar, varav skiktet närmast objektet kallas laminärt gränsskikt och fungerar som en isolerande filt. Använder man en fläkt i en elektronisk produkt kan man inte få bort det laminära gränsskiktet, vilket gör att nedkylningen inte blir särskilt effektiv. Med Aureolas metod däremot leds "den isolerande filten" bort vilket gör att objektet snabbt kyls ned.

Inte bara det - metoden tillåter också att rikta värmen åt flera olika håll som man själv bestämmer, till hastigheter på upp till 10 meter per sekund. Metoden innebär även att stora och oregelbundna ytor kan kylas ned jämnt över hela området. En fläkt däremot kyler bara ned på ena sidan.

- Vi jobbar med systemet, inte emot det, säger Roderick.

För detta behövs en elektronisk huvudkomponent som Aureola självt tillverkar. Den är flexibel, enkel att använda och billig. Dessutom drar den bara som mest några få watt.

Idén att uppfinna en ny kylmetod fick de sommaren 2003 när Anna skulle bestämma sig för ett exjobb på KTH. Roderick jobbade i sitt egna programmeringsföretag men var sugen på att göra något nytt. Kanske kunde de tillsammans komma på något att jobba med? Sagt och gjort. Efter att de först varit inne på luftkonditioneringssystem för bilar halkade de in på kylsystem för elektroniska apparater. Så en dag, mest av en slump, kom de på något som skulle leda fram till företagsidén.

- Det vi gör är känt till viss del, men vi använder de gamla kunskaperna på ett helt nytt sätt, säger Anna, och Roderick fyller i:
- Vi jobbar med olika avdelningar på KTH i ett tvärvetenskapligt projekt. En del av de saker vi hittat kan inte förklaras av någon professor.

För sin innovativa metod har Anna och Roderick belönats i såväl såddtävlingen Vinn nu som i Venture Cup och Skandia Innovation Cup.

Inte för inte. Metoden kan revolutionera marknaden för kylsystem. Utvecklingen inom kylsystem har närmast stått still i många år.

- Systemen blir allt mindre men man blir inte av med bullret. När vi säger att vi har en tyst lösning blir folk klart intresserade, berättar hon.

En stor fördel med kylmetoden är att den kan göra bärbara datorer mer kraftfulla. Med ett mer effektivt kylsystem kan man öka prestandan utan att datorn blir brännhet.

Men datorer är bara ett användningsområde. Metoden skulle kunna användas till kylskåp och egentligen i alla sammanhang där det handlar om att kyla ned. Anna och Roderick arbetar just nu med att utveckla prototyper tillsammans med fyra företag inom luftuppvärmning, fordonsteknik, peltierelement (termoelektriska element) och elektronik.

Målet är att driva ett forsknings- och utvecklingsföretag som ska utveckla tekniken allt mer och förse företag med rätt komponenter för varje tillfälle. Att tekniken verkligen används och kommer till nytta är livsviktigt för båda.

- Vi är inga labbråttor som bara vill sitta på labbet, förtydligar Anna.

Att hon en dag skulle driva ett företag var inget hon hade kunnat föreställa sig för några år sedan, men KTH:s företagsinkubator Starthus, som drivs av Stockholm Innovation & Growth, STING, har varit till stor hjälp.

- Jag har aldrig varit inne på att starta eget, men alltid hittat på mina egna grejer, säger hon.

Roderick, som kommer från Sydafrika, har däremot drivit företag tidigare och är mer av entreprenörstypen. Att deras uppfinning skulle gå att slå mynt av var för honom en självklarhet.

För varför ska man jobba så hårt med att hitta på något nytt om det inte kommersialiseras och kommer till användning?

Av Elin Dunås