Genombrottet för digitalbio är bara en tidsfråga. 
– Alla tjänar ju på det, utom just vi – biografägarna. För oss är det bara en utgift. Besökaren lär inte vilja betala mer för sin biljett bara för att visningstekniken byts ut, säger Lowe Westlund. Han är CIO på SF Bio och enligt honom visar man fortfarande oftast klassisk 35-millimetersfilm i salongerna, men utvecklingen mot digitalbio går inte att undgå.

Och visst, medger han, kan digitalbio generera nya affärsmöjligheter även för SF. Filmprogrammet kommer exempelvis att kunna ändras från dag till dag, beroende på vad publiksiffrorna visar, istället för som nu då filmplaneringen sker veckovis. Det skulle förstås underlätta betydligt.
– Många av våra system syftar till att ge statistik kring helgens visningar. Idag är det myc­ket räknande bakom planeringen av veckans visningar. Våra programsättare får siffrorna skickade till sina mobiltelefoner lagom tills de kommer till jobbet på måndag morgon.

Andra möjligheter för biograferna är att satsa på nya typer av innehåll i salongerna. I somras visade SF fotbolls-VM i ett antal salonger och man håller ofta konferenser i sina lokaler. 
– Den digitala tekniken ger också möjlighet att dubba eller texta filmer riktat mot olika målgrupper, sägre Lowe Westlund.

Han föreställer sig att biografen kommer att bli mer av en samlingslokal i framtiden. Men han hoppas att filmen överlever.
– Biografen är i första hand till för film tycker jag. Det är huvudsyftet, säger han.

Det händer redan nu att SF får digitalfilm från vissa distributörer, men totalt sett är det fortfarande få produktioner som släpps digitalt. På reklamfilmssidan ser det helt annorlunda ut. Vid årsskiftet införde SF digital bioreklam i hela landet, vilket innebär en stor förändring.
– Vi går från en produktionscykel på fem veckor till att kunna variera reklamutbudet närmast över dagen, säger Lowe Westlund.

Tidigare har man kört samma bioreklam i två veckor, utan större ändringar än att reklamrullarna klippts om. Den nya tekniken innebär att varje biograf får en reklamfilmsserver och varje salong en pc. Sedan skickas dagsaktuella spellistor till biograferna.
– Så vi får helt andra förutsättningar att konkurrera med till exempel tv-reklamen. Vi kan sälja reklam riktad till specifika målgrupper, ännu mer träffsäkert än tv-mediet.

Reklamen distribueras till biograferna via bredband. Eftersom filmerna är korta behövs ingen överdriven bandbredd och kvaliteten är jämförbar med spelfilm, hävdar Lowe.
– Med en stor fördel – att den aldrig blir repig, säger han.

På sikt tror Lowe att även spelfilm kommer att distribueras via bredband, men det kommer att ställa högre krav på komprimering, kryptering och även på projektorerna.

En orsak till att utvecklingen går långsamt är att branschen haft svårt att enas om vilken kvalitetsnivå man ska ligga på. Så länge det råder ovisshet kommer de flesta att avvakta. Det är lite som med hönan och ägget, biograferna inväntar digitala kopior och distributörerna väntar på att biograferna ska skaffa digitalprojektorer.

SF:s konkurrent Astoria Cinemas vill gärna ligga i framkant när det gäller teknik.
– Kan vi addera något till biovisningen, till biljettköpet eller till upplevelsen så försöker vi göra det, säger Patrik Becker som är teknikchef på Astoria Cinemas.

I den nybyggda anläggningen i Sickla i Stockholm har den största salongen utrustats med en digitalprojektor enligt standarden 2K. Och alla salonger kan hantera digital reklam. I Sundbyberg byggs en biograf med sex salonger som ska stå klar 2009, och där ska alla salonger ha digitala projektorer.

Digital bio är definitivt något Astoria kommer att satsa på, men Patrik Becker tror att det kommer att dröja ytterligare fem år innan fenomenet har brett ut sig.
– Det finns en hel del bromsklossar och övergångsproblem, konstaterar han.
Och liksom Lowe Westlund sätter han inget direkt framtidshopp till den nya tekniken när det gäller publiktillströmning.
– Digitalbio är både intressant och ointressant. Det är spännande med nya distributionsformer och jämnare kvalitet. Men det kommer inte ge oss en enda extra besökare.

Varken nedladdning av film eller hemmabio ser han som något hot mot biograferna, däremot mot upphovsrätten. Han tror inte heller att folk tycker att det är för dyrt att gå på bio.
– Frågan är snarare vad man får för sina 85 kronor, och vad kan vi göra bättre. Biografer har funnits i hundra år och lär inte försvinna. Däremot måste det till en del förändringar.

Det var länge sedan biografen hade en hög glamourfaktor i sig själv. Men inramningen till bioupplevelsen är viktig och olika målgrupper vill ha olika saker. Därför kommer vi att få se olika typer av biografer framöver.

Idéerna bara strömmar ur Patrik Becker. Foajén blir en vip-lounge dit bara biobesökaren har tillträde. Ett häftigt och påkostat ställe med små minibutiker. Man kan bjuda in kändisar eller erbjuda publiken att ladda ner filmens soundtrack till sina mp3-spelare. De som köper biljett via internet kan checka in med betalkort så att de slipper köa. Och filmaffischerna ersätts med plasmaskärmar som kan visa trailers, information och reklam.

Patrik Becker har även idéer för att maximera beläggningen: Om varje salong har enhetlig platsnumrering, till exempel 18 platser per rad, ökar möjligheten att göra programändringar i sista minuten och snabbt flytta en visning, även om bokningen redan har påbörjats.
– Med digitalbio är det inga tunga filmko­pior som måste flyttas, allt sköts enkelt via servern. Så sent som 30 minuter före visningen kan man bedöma vilken film som ska gå i den största salongen.

I en helt annan sits, men med minst lika stor innovationsdrift, befinner sig Rickard Gramfors, projektledare för Folkets Hus och Parkers projekt Digitala Hus. I augusti 2002 öppnade man de första sju digitala biograferna, som fick tjäna som pilotprojekt för övriga landet.
– Vi var den första digitala biografkedjan i Europa. Tekniken gjorde distributionen billigare, enklare, snabbare, säkrare och gav filmen bättre kvalitet.

Biograferna finns främst på mindre orter runt om i Sverige. Det är orter där biograferna har ännu tuffare villkor än branschen i stort.
– Det görs för få filmkopior, mindre orter kan få vänta i upp till åtta veckor på en film. Då har kopian visats många gånger och kvaliteten är sådär.

Idag har Folkets Hus och Parker 43 digitala biografer i landet. Det innebär att många småorter kan få tillgång till filmer samtidigt som de har premiär i storstäderna. Något som tidigare var omöjligt.
– Biljettintäkterna ökar med 30 till 40 procent när vi kan visa filmen direkt. Och kvaliteten är bättre. Biobesökarna idag kräver att vi anger på affischen om det är en digital visning eller en analog. De vill inte längre se de gamla repiga kopiorna, säger Rickard Gramfors.

Problemet är att få tillgång till digitala filmkopior. De stora Hollywoodfilmerna distribueras inte alls, istället är det svensk och europeisk film, samt en del amerikansk alternativfilm som visas digitalt hos Folkets Hus och Parker. Branschen är trög, anser Rickard Gramfors.
– Kostnaden för en vanlig filmkopia ligger på cirka 15 000 – 25 000 kronor medan en digitalkopia kostar 5 000 – 10 000 kronor. Matematiken är inte svår, ändå måste jag argumentera för den dagligen.

Satsningen på Digitala Hus handlar nu inte bara om bio. Allt som går att visa digitalt ryms inom konceptet. På nyårsdagen visade man för fjärde året i rad den direktsända nyårskonserten från Wien, för ett år sedan sändes en rockkonsert med Robbie Williams och det finns planer för ett antal direktsända föreställningar från Metropolitanoperan i New York.

Konferensarrangörer har tillgång till det mesta man kan begära i form av datorer, internet och visning på storduk. Och i ett projekt med Teliasonera har man planerat såväl interaktiva konferenser som författaraftnar där publiken i salongen kan delta i en frågestund.

En annan typ av evenemang som Rickard Gramfors tror på är tv-spel på storduk.
– Nya typer av mer fysiska spel, som dansmattor, Guitar Hero eller Nintendo Wiis tennis och boxningsspel är lysande för storduk. Vi vill gärna involvera många i publiken.

Tekniken är nu inte bara till nytta för nya former av underhållning. Precis som SF och Astoria har Folkets Hus och Parker börjat visa reklam digitalt. Det är en helt ny situation.
– Idag har SF Media monopol, men med digitalt producerad och distribuerad reklam öppnas marknaden. Vi har hittat en partner och drar igång på ett trettiotal biografer, säger Rickard Gramfors.

Många landsortsbiografer har tidigare haft för små verksamheter för att locka annonsörer. Men med billigare spridning kommer även de kunna dra in reklamintäkter.
Rickard Gramfors har fått kämpa hårt för sin verksamhet, men hans engagemang räcker långt. Även om han emellanåt beklagar hur konservativ biobranschen, är han optimistisk inför framtiden.
– Vissa tycker att vi ska lugna ner tempot och invänta standarder. Men den möjligheten finns inte för små biografägare som hotas av nedläggning, säger han. Vinnarna är de som ser möjligheterna.

Av: Malin Ulfvarson
cioreporter@idg.se

Länkar
Digital Cinema Initiatives – www.dcimovies.com
Folkets Hus och Parker, Digitala Hus – http://www.fhp.nu/digitalahus/
SF Bio – www.sf.se
Astoria Cinemas – www.astoria.se

Fakta

  • Digital teknik ersätter dagens cellulosafilm.
  • Pappersbiljetten försvinner, ersätts med betalkort.
  • Konceptbio, vip-lounger, barer och aktiviteter i foajén.
  • Direktsända sportevenemang och konserter.
  • Konferenser i biosalongen.
  • Lättare att visa repriser på filmer/temakvällar.
  • Interaktiva intervjuer med skådespelare.
  • Tv-spel på storduk inför publik.

  • Billigare och snabbare distribution.
  • Kortare ledtider för bioreklam.
  • Målgruppsanpassning av bioreklam.
  • Möjlighet att texta eller dubba filmer för särskilda målgrupper.
  • Flexiblare planering av visningar.
  • Kvaliteten hos digitalbio är förstås beroende av utrustningen. Den internationella organisationen Digital Cinema Initiatives, DCI, har efter tre års arbete presenterat vissa riktlinjer för en världsstandard för kvalitetsnivån. Här ingår komprimering, kryptering samt en miniminivå för de digitala projektorerna. De ska hålla minst 2K, vilket är ett mått för kvaliteten i bildupplösningen. 
  • Både Europe Cinema och Svenska Filminstitutet förespråkar nu 2K-projektorer och DCI:s riktlinjer har börjat få genomslag. Men Patrik BeckerAstoria anser att arbetet med standarder är långt ifrån klart, och han är osäker på om det ger de bästa lösningarna. Det är för mycket egenintressen som styr.
    – Vissa amerikanska filmproducenter förordar ett servermärke, andra propsar på ett annat. Det är så mycket pengar i branschen att tillverkarna gör vad som helst, i värsta fall blir det inte den bästa tekniken. 
  • Kostnaden för projektorerna är ansenlig och både Lowe WestlundSF Bio och Patrik Becker påtalar att det måste till en finansieringslösning där distributörerna skjuter till pengar till biograferna. Särskilt som distributörerna själva tjänar så mycket på den digitala hanteringen.
  • Rickard GramforsFolkets Hus och Parker å sin sida efterfrågar skalbarhet. Mindre biografer måste ha möjligheten att använda mindre och billigare projektorer. – När det finns 2K-projektorer som vi har råd med kommer vi direkt att gå över, säger han. /MU