Tandvård på bettet med IT

Det var ett tag sedan den lokala bysmeden ombesörjde utdragningen av en värkande tand. De senaste åren har tandvården utvecklats till en modern dentalbransch med kommersiella förgreningar. Dentalimplantat och tandkirurgi är idag en del av den växande skönhetsindustrin. Och inom det mer traditionella tandläkeriet har IT förändrat scenen radikalt.

Den som sjunker ner i tandläkarstolen idag möts av högteknologiska IT-produkter som digitalröntgen, int-
raorala kameror och datorer.
– Det stora språnget är framför allt digital röntgen och digital fotografering, säger Per Haag, som titulerar sig Manager of Professional support på dentalföretaget Nobel Biocare och som även är tandläkare.

Det finns flera fördelar med digital röntgen. Dels innebär det en förbättring av tandläkarnas arbetsmiljö, då den nya utrustningen avger mindre strålning. Men framför allt blir det enklare att dela med sig av – och dokumentera – information om patienterna, vilket i sin tur borgar för bättre diagnoser och i slutändan bättre vård.
– Digitala kameror gör det enkelt att spara hur en patient såg ut före, under och efter en behandling. Sedan är det bara att mejla över bilderna till rätt specialist och fråga om diagnosen, menar Jan Håkansson som är tandläkare vid kliniken Malmö Tandvård. 

I praktiken kan all information om en patient, från klinisk historik till röntgenbilder, samlas på ett ställe, i en elektronisk journal.

Jan Håkanssons uppfattning är att de nya elektroniska journalerna är betydligt bättre och mer fylliga än de gamla.
– Dessutom är de lättare att läsa, och man kan enkelt skriva ut och skicka dem vidare, säger han.
Vid ett eventuellt tandläkarbyte förenklar det exempelvis överföringen av information från patientens förra tandläkare till den nya. Och på samma sätt minskar risken för att kritisk information skulle gå förlorad om den befintliga tandläkarmottagningen skulle byta personal.

Slutligen blir det enklare för tandläkaren att lägga till mer personlig information om patienten. Det kan i sin tur skapa en bättre relation med patienten.

En annan sida av digitaliseringsmyntet är naturligtvis Internet. Idag finns det gott om tillgång till information om tandvård på diverse hemsidor. Det gör att patienterna bättre kan sätta sig in i ämnet – och bli mer delaktiga i beslut som rör deras hälsa. Det menar i varje fall Jan Håkansson, som tycker sig märka en tydlig ökning av kunskapen hos patienterna.
– Jag tycker att många har blivit betydligt mer pålästa sedan Internet kom in i bilden, bekräftar han.

Men det är självklart inte bara patienternas kompetens som ökar. Även tandläkarna själva har god hjälp av Internet. Förutom att e-post förenklar kommunikationen mellan tand-
läkare, laboratorium och leverantörer finns det gott om online-grupper för tandläkare på nätet. Här kan de utbyta information med kollegor jorden runt, dygnet runt.

På tandläkarmottagningen har informationstekniken även skapat vinster i form av förenklad administration. Genom att många uppgifter numera kan utföras elektroniskt blir arbetet enklare och mer tidseffektivt. Därmed kan tandläkarna ägna mer tid åt personalvård och patientrelationer.

Ett exempel är att allt fler kliniker idag använder e-post för att stå i kontakt med sina patienter, exempelvis för bekräftelser och kliniska uppföljningar. Det sparar både tid och pengar. Ett annat område där kommunikationen i allt högre grad sköts på elektronisk väg är i relationen mellan tandläkare, Försäkringskassan och olika landsting.

Här menar Jan Håkansson att IT kommer att få ett ännu större genomslag på sikt. Som exempel nämner han den nya regeringens förslag till tandvårdsreform. Den utgår från att varje medborgare ska få en tandvårdscheck på 300 kronor som kan användas som delbetalning för abonnemangstandvård, eller för ett förebyggande besök hos valfri tandläkare vartannat år.

Om förslaget går igenom kommer det ställa höga krav på kontroll mellan olika instanser.
– Det blir viktigt att säkerställa att patienten inte utnyttjar checken mer än en gång, för vårdgivaren får inga pengar för en andra gång som den utnyttjas. Och om man ska kunna hantera detta blir det alldeles för svårt att sköta administrationen med papper.

När tandläkaren har gjort sitt tar tandteknikerna på labbet vid. Även här har IT gjort sitt intåg i form av CAD/CAM-program (förkortningen står för computer aided-
design/computer-aided manufacturing), eller datorbaserad design kort och gott. Arbetet med att rita och konstruera broar, kronor och olika protetiska rekonstruktioner utförs med andra ord numera till stor del i datorn.
– Sedan framställs de antingen med hjälp av en maskin på labbet eller så skickar man ritningen via nätet till en industriell anläggning som utför jobbet, berättar Per Haag på Nobel Biocare, vars huvudsakliga verksamhet består i att tillverka dentalimplantat.

Detta förfarande sparar tid för både patienter och tandläkare. Dessutom kan patienten få en mer exakt kopia av sina tänder.
– På världsbasis kanske 10-20 procent av den totala produktionen av kronor, broar, inlägg och reparationer framställs på det här sättet. Det är fortfarande bara en liten del av totalproduktionen men det växer stadigt, säger Per Haag.

För Bo Ekström på Tandialaboratoriet i Malmö är det framför allt digital skanning som är den stora innovationen.
– Tidigare vaxade man upp käken och fick en form som man gjöt. Idag räcker det att tandläkaren tar ett avtryck. Sedan tar labbet fram en modell i gips på hur käken ser ut varefter denna skannas in. Därefter skickas resultatet via länk till Sandviken där vi tillverkar produkten. Samtidigt som de avläser bilden kan de köra med parallellfräsen.

Fördelen med skannern, förutom slutresultatet, är att den kan producera fyra gånger så många modeller som en tandtekniker.

Nackdelen för tandteknikerna är att skannern, i kombination med annan IT och öppnare gränser, skärper konkurrensen i en bransch som länge levt i en skyddad värld.
– Landstingens upphandlingar går idag över hela EU och med IT kan man till och med göra en offertförfrågan på en tand. Och då kan man vända sig till alla laboratorier som kan göra en keramisk krona.

Enligt Bo Ekström är snart hela världen en marknadsplats. Inte minst Kina har kommit in i matchen, och om fyra år tror kännarna i branschen att mer än hälften av all tandteknik kommer att tillverkas där.

Redan idag kan man få produkter tillverkade var som helst. Då skickas de vanligtvis med DHL eller post. Skanningsteknik och digital kommunikation används än så länge bara i liten utsträckning och för vissa delmoment.

Men om det slår igenom på bred front – och på världsbasis – har branschen en radikal förändring att räkna med.
– Det börjar försiktigt men inom två år kommer det vara en realitet. Så det är något alla tandtekniker måste förhålla sig till, säger Bo Ekström som menar att kostnaden för att använda ett kinesiskt laboratorium för produktionen är ungefär hälften jämfört med vad det kostar att producera på hemmaplan.
– Så om man börjar skanna allt, om tandläkaren exempelvis kan skanna rakt in i munnen och dessutom skicka länken vart han vill, då kommer de naturligtvis att göra allt därnere.
Trots allt är Bo Ekström positiv. Och han ser IT som ett bra verktyg i konkurrensen.
– Det vi har att sätta emot Kina är att vi kan producera till en lägre kostnad genom nya material, ny teknik och nya skannrar.

Genomslaget för IT må ha gått långsammare i dentalbranschen än i andra branscher. Men tiderna förändras. Nya landvinningar inom teknik och material förändrar de traditionella arbetssätten. Och ett manuellt, hantverksmässigt arbete blir i snabb takt allt mer modernt och digitalt.
– Vi jobbar exempelvis allt mer med fotografiska metoder när vi ska ta avtryck, istället för att använda gjutmassa, säger Per Haag.

Ett annat exempel är möjligheten till förbättrad färgåtergivning för implantat.
– Om en patient ska få en ny krona så ska den ju helst ha samma färg som granntänderna. Nu kan vi mäta in tandens exakta färg så att labbet får ett recept på hur de ska lägga porslinet.
Ett annat diagnosverktyg är CBCT (Cone Beam Computed Tomography). Det gör det möjligt att göra tredimensionella analyser av huvudet för att spåra tandlossningsställen, rotkanalsgångar och och bennivåer. Därigenom blir det lättare att planera för kirurgiska ingrepp eller implantatinsättningar.

Det finns dock ett antal flaskhalsar som motverkar IT-genomslaget. En stor sådan är den mentala bromsklossen. I stora drag handlar det om att få ett antal hantverkare, tandtekniker, att bli datatekniker. Och det är det inte alla som har lust med.
– Man kan jämföra med tidningsbranschen då typograferna slog bakut. Det är en liknande process. Vi jobbar för att få en hel bransch att tänka om, säger Per Haag.

Ett annat problem är ekonomiskt. Eller rättare sagt, det faktum att många tandtekniker är enmans- eller småföretag som tänker sig för både en och två gånger innan de går till banken och lånar pengar till ny teknik. Det leder i sin tur till att det uppstår en flaskhals i produktionskapaciteten, eftersom inte alla berörda parter använder sig av samma arbetsmetoder rent tekniskt.

Till Jan Håkanssons klinik skickas många remittenter från andra kliniker. Han och hans medarbetare utför röntgenundersökningar och vissa behandlingar varefter ursprungskliniken gör resten. Han har även stött på flaskhalsar med den digitala röntgen.
– Med digital röntgen kan man skicka förhandsprövningar. Men det är ibland svårt eftersom alla inte kan ta emot dem. Och då är det viktigt att vi inte bara kör på digitalt, för det innebär att man måste ta nya röntgenbilder av patienterna när de kommer tillbaka.

Per Haag menar dock att all teknik som har fördelar inte går att stoppa. Det är bara hastighetsvektorn som kan variera.
Samtidigt pekar han på att tekniken inte får förstöra relationen mellan personalen och patienten. Många människor idag uppskattar automatiserad incheckning på flygplatser och prisskannrar i butikerna. Men hos tandläkaren vill man bli behandlad av människor.
– Man vill inte möta en robot som gurglande utstöter ett ”God morgon”, avslutar han.

Av: Magnus Alm
cioreporter@idg.se